- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
37-38

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hystrix, Piggsvinssläktet - Hythe - Hytt - Hytta - Hytta. 1. Skpsb - Hytta. 2. Metall - Hyttbruk, metall - Hyttdrift - Hyttdäck - Hytteläger - Hyttglas - Hyttgång - Hyttkonst - Hyttkunskap - Hyttrök, metall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och föga utstående vinkelutskott på underkäken,
klufven öfverläpp, små öron, trubbig nos, tjock
kropp, som ofvan och på sidorna mestadels är
täckt af stora, långa taggar, fem baktår och
fyra framtår jämte en rudimentär tumme, de
öfriga försedda med starka klor. Tårbenens öfre
del bildar en utstående knöl, och kindtänderna
ha ovala eller runda kronor. – Vanliga
piggsvinet
, H. cristata, blir 65 cm. långt,
med 11 cm. svans, och har ofvan mycket långa,
lätt affallande taggar samt är på halsen klädt
med långa, dels hvita, dels grå och hvitspetsade
borst samt för öfrigt med borstlika hår. Taggarna
äro

illustration placeholder

Vanliga piggsvinet.

svarta, bruna samt vid roten och i den hvassa
spetsen hvita, men på svansen liksom afhuggna
och i ändan öppna; alla kunna uppresas eller
nedläggas. Undre kroppsdelarna äro mörkbruna,
stötande i rödaktigt; omkring strupen går ett
hvitt band. Vanliga piggsvinet, som var kändt
redan i forntiden, förekommer uti södra Europa
samt norra Afrika och Mindre Asien. Om dagen
hvilar det i hålor, som det själft gräfver
i jorden, men ströfvar om natten omkring
för att söka sin föda, hvilken utgöres af
växtämnen. Djurets rörelser äro långsamma och
otympliga; endast i att gräfva eger det någon
färdighet. Under vintern vistas det mera i sitt
bo, men ligger icke i dvala. Då piggsvinet hotas
af någon fara, spärrar det ut sina taggar och
rasslar med dem, stampar i marken och utstöter
ett doft grymtande; det är dock alldeles ofarligt
och försöker icke bitas. Honan föder två till
fyra ungar, som ha korta, mjuka, tilltryckta
taggar, hvilka tillväxa och hårdna mycket
hastigt. För sitt ätbara kött och sina taggar,
som användas på allehanda sätt, jagas piggsvinet
flitigt. I fångenskap blir det snart ganska tamt,
ehuru det aldrig fullständigt bortlägger sin
medfödda skygghet. Fordom berättades underliga
saker om dess farlighet, huru det kunde
afskjuta sina taggar mot fiender o. s. v. Andra
arter finnas i Syd-Asien och Syd-Afrika.
C. R. S. (L-e.)

Hythe [haith], stad i engelska
grefsk. Kent, nära östra ändan af Romney
marsh, 1 km. från Calais-sundet. 5,557
inv. (1901). Vid H. börjar den stora
militärkanalen, som genomskär Romney marsh
(nu torrlagd och uppodlad) och sträcker sig
till Rye. Hafsbad. Militärskjutskola. Staden
H. (af sax. hyth, hamn; i Domesdaybook Hede)
är mycket gammal och var förr en viktig hamnstad
och en af Cinque ports (se d. o.), tills hamnen
på Elisabets tid igengrundades. I närheten har
man för några år sedan bragt i dagen lämningar
af en gammal romersk stad,
Portus Lemanus, samt andra fornsaker. Ö. om
staden ligger Shorncliffe camp,
ett stående läger för 5,000 man.
(J. F. N.)

Hytt, skpsb., ett å fartyg inrättadt mindre
rum, afsedt till förläggning af befäl,
underbefäl eller passagerare. – Benämningen
hytt (eller mera betecknande däckshytt)
gifves äfven åt en på däck eller öfverbyggnad
uppförd byggnad, som i sig innesluter ett
eller flera mindre rum, afsedda för olika
ändamål, såsom navigeringshytt, styrhytt,
vakthytt, expeditionshytt, rökhytt o. s. v.
J. G. B. (C. K. S.)

Hytta. 1. Skpsb., en akterut på somliga fartyg
uppförd öfverbyggnad från hvilken trappor leda
ned till manöver- eller hufvuddäcket. Fordom voro
nästan alla örlogsfartyg försedda med hytta,
inom hvilken chefens boningsrum voro inredda
(jfr Halfdäck).

2. Metall., i allmänhet den byggnad,
hvarest en metall utsmältes ur den malm,
i hvilken den förekommer. Benämningen
hytta nyttjas såväl om själfva smältugnen
som om den byggnad, som är uppförd omkring
densamma. – Då järn är den i Sverige oftast
förekommande metallen, nyttjas denna benämning
företrädesvis om järnhyttor l. masugnar.
1. L. H. (C. K. S.) 2. C. A. D.*

Hyttbruk, metall., kallades förr
tackjärnstillverkningen i bergsmanshyttorna i
bergslagen, där de olika delegarna i hyttelaget,
de s. k. bergsmännen eller inbrukarna, skulle
efter en förut uppgjord ordning utbyta hvarandra
vid begagnandet af masugnen. Detta ständiga
ombyte af beskickning förorsakade naturligtvis
ofta olägenheter i masugnsgången och fordrade
stor skicklighet hos masmästaren att kunna bedöma
de olika malmernas och kolens förhållande.
– Hyttbruket plägade benämnas sambruk l. hopabruk,
då det af inbrukarna tillförda redet af malm
och kol smältes för gemensam räkning och det
erhållna tackjärnet sedan fördelades efter
hvars och ens andel däri. Under den första
blåsningsperioden, den s. k. tillvärmningen,
plägade sådant sambruk vanligen ega rum. – Det
genom lag reglementerade i hyttbruket upphäfdes
genom k. förordn. af 20 sept. 1859 ang. utsträckt
frihet för bergshandteringen, hvarigenom
masugnar, stångjärnsmedjor, manufakturverk och
andra inrättningar för tillgodogörande och
förädling af mineralrikets alster hänfördes
till fabriker och full frihet lämnades åt
delegarna i sådana verk att efter eget behag
deltaga i bergsbruket. Denna förordning, genom
hvilken bergsbruket öfverflyttades på färre
och kraftigare händer, förde på sin tid den
svenska bergshandteringen ett stort steg framåt.
C. A. D.*

Hyttdrift. Se Bergshandtering, sp. 1488.

Hyttdäck, skpsb. Se Däck och Halfdäck.

Hytteläger, krigsv. Se Läger.

Hyttglas. Se Glasmålning.

Hyttgång, metall., i allmänhet
det metallurgiska förloppet i en
smälthytta. Se Hyttrök och Masugnsgång.
C. A. D.*

Hyttkonst. Se Metallurgi.

Hyttkunskap. Se Metallurgi.

Hyttrök, metall., den rök, som uppstiger
genom uppsättningsmålet i en i gång varande
smälthytta. Denna rök innehåller icke allenast
förbränningsprodukterna af det använda bränslet,
utan äfven såväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free