- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
65-66

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårdt lif - Hårdt vatten - Hårdvall - Hårdved - Hårek (Haarek) af Thjotta - Hårfjäll - Hårfotsläktet - Hårfrisör - Hårgurka - Hårhygrometer - Hårik (Haarik) - Hårkan - Hårkis - Hårkors - Hårleman - Hårmanet - Hårmikrometer - Hårmyggor - Hårnate - Hårnål - Hårpensel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hårdt lif, med., allmänhetens vanliga uttryck
för det förhållandet, att exkrementen äro mycket
hårda och endast med svårighet kunna afbördas.
Se Förstoppning. O. T. S.*

Hårdt vatten, kem. Se Vatten.

Hårdvall, landtbr., sådan gräsbärande mark, som
utgöres af ler- eller sandjord och har torrt läge,
i motsats till sidvall, hvarmed menas dylik
mark i fuktigt läge. Jfr Hö. H. J. Dft.

Hårdved, bot., namn på Cornus sanguinea. Se
Cornaceae.

Hårek (Haarek) af Thjotta. Se Harek af Thjotta.

Hårfjäll, Paleae, bot., ett slags i kanten
ofta körtelbärande fjäll, som förekomma
hos ormbunkarna vid stamspetsen och på
bladen. Hårfjällen af Cibotium-arter ha
praktisk användning. Se Cibotium.
G. L-m.

Hårfotsläktet, zool. Se Vattenskinnbaggar.

Hårfrisör, Hårfrisörska. Se Frisera.

Hårgurka, bot. Se Sicyos.

Hårhygrometer, fys. Se Hygrometer.

Hårik (Haarik). Se Erik, danska konungar, 1.

Härkan, biflod till Indalsälfven (se d. o.).

Hårkis, miner., detsamma som millerit.

Hårkors, fys. För att i synfältet
till en kikare eller ett mikroskop erhålla fasta
punkter eller fasta linjer, till hvilka vid
noggrannare mätningar bilden eller olika delar
af densamma kunna refereras, anbringas hårkors.
Detta består af trådar af spindelväf eller
ytterst fina metalltrådar, spända vinkelrätt mot
instrumentets axel i det plan, där objektivbilden
uppkommer. Till följd däraf kunna icke alla
slags kikare förses med hårkors, utan endast
sådana, hos hvilka objektivet ger en verklig,
mellan detsamma och okularet liggande bild,
såsom fallet är med den astronomiska tuben och
terresterkikaren; i den galileiska kikaren kan
däremot hårkors ej användas. Håren äro vanligen
fästa i en ring. Deras inbördes läge kan
vara olika, bildande ett kors med räta eller
sneda vinklar; stundom nyttjas äfven
ett system af parallella hår. Jfr
Astronomiska instrument, sp. 297, och Mikrometer.
L. A. F.*

Hårleman, Karl, friherre, arkitekt,
f. 27 aug. 1700 i Stockholm, d. där 9 febr. 1753,
af en från Holland inflyttad släkt, Horleman,
som 1698 adlats med hans fader, Johan H., en
framstående trädgårdskonstnär. H. erhöll
en mångsidig bildning, som från början
äfven riktades åt konsten; särskildt i
arkitekturens första grunder handleddes han af
G. J. Adelcrantz. 1721 begaf han sig med ett af
ständerna beviljadt resestipendium till Paris,
där han studerade i arkitekturakademien
och där erhöll ett premium. Fyra år senare
reste han till Italien, där han i Rom fann en
gynnare i kardinal Albani. Då H. 1727 begifvit
sig till Venezia, fick han där kallelse
af Nik. Tessin att begifva sig hem för att
under hans ledning ha uppsikt öfver
slottsbyggnaden i Stockholm. Vid Tessins
död, 1728, delades hans befattning, hvarvid
H. utnämndes till hofintendent; sedan
K. G. Tessin 1741 inträdt i rådkammaren, blef
han dennes efterträdare som öfverintendent. 1747
upphöjdes han i friherrligt stånd, blef 1748
ceremonimästare vid K. M:ts orden och var ett
par gånger ifrågasatt till riksråd. Under de
senare åren af sin lifstid plågades H. af
sjuklighet. Sitt namn hos eftervärlden
har H. vunnit som byggkonstnär. Den kanske
största förtjänsten i konstnärligt hänseende
inlade han genom fullbordandet af Stockholms
slott, i synnerhet genom öfvervakandet och
anordningen af dess inredning, för hvars skull
han ett par gånger företog utländska resor och
införskref skickliga konstnärer i alla fack, en
verksamhet, som blef af genomgripande betydelse
för den svenska konstens och konstslöjdens
utveckling. Från Paris införde han äfven en
mängd mönster, ornament o. d. Med honom, har man
sagt, inkom rokokostilen i Sverige. Bland hans
byggnadsverk må nämnas det nya Svartsjö slott
(1750-talet), flyglarna vid Drottningholm
(fullb. 1752), konsistoriehuset i Uppsala
(1749-55), med en väl anlagd fasad åt torget, den
förra franska reformerta kyrkan vid St. Nygatan
i Stockholm (1749-51; alldeles ombyggd 1876),
Uppsala slotts ombyggnad (begynte 1744 och
afbröts 1762), gamla botaniska trädgården i
Uppsala (från 1742), observatoriet i Stockholm
(1748-52, i vår tid förändradt och tillbyggdt),
riksbankens hus åt Skeppsbron (1734-38),
Hörningsholm (1748-52), det numera rifna,
klumpiga domkyrkotornet i Linköping (1747-58), de
likaledes (1886) rifna lanterninerna å Uppsala
domkyrkas torn (1747), den smakfulla tornhättan
på Strängnäs domkyrka, tornöfverbyggnader i
Mariestad, Hedemora m. fl. ställen samt hans
egen malmgård, n:r 88 vid Drottninggatan i
Stockholm, där 1904 anordnades en badinrättning
("Centralbadet"). - H. spelade äfven en viss,
fastän icke själfständig roll under frihetstidens
partistrider. Det säges, att han genom sitt
gifte med riksrådet Liewens dotter fördes öfver
till hattarnas läger och därigenom förbittrade
de sista åren af sitt lif. Äfven som författare
efterlämnade H. åtskilligt, hvaribland en Dagbok
öfver en resa (1749), med fortsättning (1751).
-rn.*

Hårmanet, detsamma som brännmanet (Cyanea
capillata). Se Coelenterata, sp. 489.

Hårmikrometer l. Filarmikrometer.
Se Astronomiska instrument, sp. 297.

Hårmyggor, Bibionidae, zool., äfven kallade
Flugmyggor (se d. o.) och Vårmyggor, en till
myggornas (Nemocera) grupp hörande familj af
groft byggda myggor med korta pannspröt, tjocka
ben och vanligen svart färg. Larverna lefva
i multnande växtämnen eller exkrement. Bland
hithörande släkten kunna nämnas Scatopse,
Dilophus och Bibio. Arterna af sistnämnda släkte,
som äro tätt håriga, visa sig tidigt om våren,
kringkrypande på gräs och buskar eller trögt
flygande. Bibio marci och B. pomonae ha vissa år
i vårt land uppträdt i oerhörda skaror och hos
jordbrukare väckt en viss fruktan, emedan man
befarat dem vara skadedjur, hvilket ej är fallet.
G. A-z.

Hårnate, bot., namn på Ruppia maritima.

Hårnål. Se Nål.

Hårpensel. Se Pensel, bot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:19 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free