- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
77-78

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hägerstad - Hägerström, Axel Anders Teodor - Hägerum - Hägg, Prunus Padus L., - Hägg,en Gottlandssläkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hägerstad. 1. Socken i Östergötlands län, Kinda
härad. 3,882 har. 609 inv. (1908). H. bildar
med Oppeby ett konsist. pastorat i Linköpings
stift, Kinds kontrakt. - 2. Gård i Kalmar
län, Hannäs socken, vid sjön Vindomen. Den
slottslika manbyggnaden inköptes 1906 till
"ålderdomshem för f. d. familjelärarinnor" för
35,000 kr. Tillhörande jordareal omkr. 12 har.

Hägerström, Axel Anders Teodor, filosof,
universitetslärare, f. 1868 i Vireda socken i
Jönköpings län, student i Uppsala 1886, aflade
där teol. filos. examen 1887, promoverades
till filos. doktor 1893, utnämndes s. å. till
docent i praktisk filosofi där och har flera år
varit förordnad att upprätthålla professuren i
samma ämne. H. har utgifvit Aristoteles’ etiska
grundtankar och deras teoretiska förutsättningar
(gradualafh., 1893), Undersökning af den
empiristiska etikens möjlighet med särskild
hänsyn till dess moderna hufvudformer (1895),
Om den moraliska känslan och driften såsom
förnuftiga (s. å.), Om "den empiristiska
etiken" och "den moraliska känslan". Svar på
kritik (1897), Om filosofiens betydelse för
människan (i serien "Vår tids lifsfrågor",
6, 1898), Kants ethik, im verhältnis zu
seinen erkenntnistheoretischen grundgedanken
systematisch dargestellt (1902), Stat och rätt,
en rättsfilosofisk undersökning, I (1904), Das
prinzip der wissenschaft, I (i Humanistiska
vetenskapssamf :s skrifter, 1908) samt
I moralpsykologiska frågor (i tidskr. "Psyke",
1908). H. är en originell och skarpsinnig
tänkare, hvars filosofiska ståndpunkt påverkats
mera af den tyska transcendentalfilosofien
än af den närmast föregående eller samtida
svenska spekulationen. Han bestämmer filosofiens
uppgift som uppvisande och klargörande af det
själfnödvändiga. Detta utgöres af den logiska
nödvändigheten, på hvilken all kunskap ytterst
måste hvila, äfven vissheten om medvetandets egen
verklighet. Denna logiska nödvändighet, som icke
får identifieras med det mänskliga tänkandets
lag, är enligt H. ensamt det absoluta. Han vill
icke ansluta sig till den s. k. idealismen i
vanlig mening, som gör personligheten som sådan
till det absoluta, och erkänner heller icke
skillnaden mellan väsen och fenomen i betydelsen
af absolut verklighet och grad af verklighet. En
grad af verklighet skulle på samma gång innebära
grad af overklighet, men det overkliga är
ingenting. I denna mening tillerkänner därför
H. ej personligheten någon högre verklighet än
naturen. På sådant sätt torde man kunna antyda
H:s afståndstagande t. ex. från den boströmska
filosofien, utan att det är möjligt att här i
korthet egentligen gifva någon föreställning om
hans egen positiva åsikt. Som akademisk lärare
har H. utöfvat ett ej ringa inflytande och kan i
viss mån sägas bland sina lärjungar ha bildat en
"filosofisk skola". S-e.

Hägerum, fideikommissegendom i Kristdala
socken, Kalmar län, sammanlagdt 4 19/24 mtl,
jämte såg tax. till 138,000 kr. (1907). Genom
k. dom 1908 har 1/3 af H. förklarats ej vara af
fideikommissnatur. H. nämnes som bondgård redan
1448 under namnet Hygerum och kallas senare
Hägrarum. Den med säkerhet kände äldste egaren
af H. är Verner Eriksson Slätte, som bevittnade
Gustaf I:s testamente (1560). Det stannade inom
släkten till 1671, öfvergick då genom gifte till
släkten Aminoff, egdes omkr. 1700 af Krister
Tranhielm, ärfdes af mågen
professor Joh. Malmström samt gick
genom hans dotter öfver till släkten
Weidenhielm, inom hvilken det 1803 gjordes
till fideikommiss. Nuv. innehafvaren är
generalkrigskommissarien K. H. Weidenhielm.

Hägg, Prunus Padus L., bot. farm., är
vanligen ett medelstort träd eller stundom
en hög buske och hör till fam. Rosaceae
underfam. Prunoideae. Häg-gen, som är allmän i
hela Sverige, utom på Gottland, där den alldeles
saknas, igenkännes genom

Hägg. 1 gren i blomning, 2 pistill i längdsnitt
med fröämnet helt, 3 stenfrukt (häggbär).

sina småludna årsskott och kortskaftade blad,
försedda med 2 glandler å skaftet nära den ovala,
spetsiga, tätt finsågade skifvan, som har små
samlingar af hår i undre sidans nervvinklar,
men för öfrigt vanligen är glatt. Blommorna,
som slå ut samtidigt med löfsprickningen,
äro hvita och sitta i hängande klasar med
bladbärande skaft; de utveckla en döfvande
lukt, som erinrar om bittermandel. Frukten,
"häggbär", är en liten knappt ärtstor, svart
stenfrukt med sötaktigt kärf smak. Genom halt af
blåsyra, om ock i ringa mängd, kunna "häggbären"
verka giftigt. Häggbark, Cortex Padi, var förr
officinell i Sverige. Den har en egen lukt, lik
den af bittermandel, samt kärf och bitter smak. I
parker och trädgårdar odlas former med gulbrokiga
blad. Veden användes till finare träarbeten.
O. T. S. (G. L-m.)

Hägg, en Gottlandssläkt, hvars
stamfar var karolinen Axel Hägg, härstammande
från Häggeby socken i Uppland, f. 1685 i
Södermanland, d. 1743 som artilleriofficer i
Visby, dit han förflyttats 1707. (Jfr A. Kinberg,
"Gotländska slägter", II: 4, 1897.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free