Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingborg (med kartblad i färg) - Hälsingborg-Hässleholms järnväg - Hälsingborg-Råå-Ramlösa järnväg - Hälsingborgs kopparverk - Hälsingborgs landsförsamling - Hälsingsingelagen - Hälsinge regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Halsingpurgh", d. v. s. "de vid halsen
(Sundets smalaste del) boendes borg". Erik af
Pommern förnyade H:s privilegier 1415. Staden
hade ett slott, hvaraf Kärnan (se ofvan) är en
lämning (jfr fig. 6). Staden låg ursprungligen
på platån, men flyttades efter en härjande
eldsvåda (1418) närmare stranden. Den var
under medeltiden en af hufvudstäderna i
Norden och provinsens hjärta. De danske
konungarna och sedan äfven unionsregenterna
residerade ofta å H:s slott. 1310, 1313 och
1341 höllos fredsmöten i H. H. har på grund af
den betydelse besittningen af slottet innebar
måst uthärda många krigiska hemsökelser. 17
sept. 1644 inryckte svenskarna under G. Horn utan
motstånd i H., som af dem i okt. framgångsrikt
försvarades mot danske konungen. När H. 1658 blef
svenskt (nya privilegier i sammanhang därmed
16 april 1658, konfirmerade 17 dec. 1680),
utgjordes försvarsverken af en ringmur med
portravelin rundtorn tornet och en enkel
stadsbefästning. Enligt en 1659 antagen plan
påbörjades en vid bastionsbefästning kring staden
och slottet, hvilket därjämte skulle omslutas
af en fyrhörnig helbastionsskans. Planen för
stadsbefästningen ändrades ett par gånger;
arbetet på slottsbefästningen, dåmera kallad
"citadellet", pågick emellertid, hvarvid 1668 den
ej längre behöfliga gamla ringmuren slopades,
men var ej färdigt, då danskarna 30 juni 1676
anryckte mot H. Staden utrymdes, och slottet
uppgafs 2 juli; staden stormades 30 okt. af
svenskarna, utrymdes s. d., men återtogs 30
dec. efter belägring. 8–9 juni 1678 plundrade
danskarna staden; 27 s. m. kapitulerade slottet
och var i danskt våld ännu, då freden slöts
(1679). 1680–81 raserades befästningarna,
utom Kärnan. 1709 gjorde danskarna H. till
utgångspunkt för sina krigsoperationer. 28
febr. 1710 vann Magnus Stenbock sin berömda seger
vid H. (se nedan). Efter detta krig, berättas
det, liknade H. "snarare en röfvarkula än en
stad" (Rudbeck). Med år 1800 kan H:s utveckling
sägas begynna. Då anlades ett järngjuteri,
numera H:s mekaniska verkstad. Stadens folkmängd
tillväxte intill århundradets midt, långsamt, men
säkert. Det var emellertid först därefter, som
H:s enastående utveckling i så många afseenden
började. Faktorerna härtill äro att söka uti
upphäfvandet på 1850-talet af de flesta in-
och utförselförbud samt Öresundstullens af
skaffande 1857, vidare hamnens utvidgningar,
men i främsta rummet järnvägskommunikationerna.
Litt.: E. Follin, "H:s historia" (översedd och
tillökt af P. Wieselgren, 1851), E. Key, "H:s stad
och grannskap" (1885), vidare en redogörelse för
"Industri-, slöjd- och konstindustriutställningen
i H 1903" (1904), och O. Malmström, "Till H:s
slotts och stads historia" (1908).
G. S-r. S. E-d. L. W:son M.
Vid H. stod 28 febr. 1710 ett ryktbart slag. När
M. Stenbock med sin af 15,500 man bestående här
(till ung. hälften af gamla regementen och till
ung. hälften af rekrytregementen) från Fleninge
öfver Pilshult marscherade mot H., som danskarna
intagit vid sin landstigning i nov. 1709 och
där de, under befäl af generallöjtnant Rantzau,
samlat sig till ett antal af omkr. 14,000 man,
lämnade de sin ställning och intogo en annan,
mera framskjuten samt angrepo den framryckande
svenska vänstra
flygeln. Striden blef, i synnerhet där,
mycket häftig och slutade med nederlag för
danskarna. De drogo sig tillbaka och inskeppade
sig 4–5 mars till Själland. Stenbock anföll
ej stadens förskansningar, ehuru de voro
svaga, emedan han ville undvika manspillan
för att vara stark nog att möta nya anfall
af danskarna. Danskarnas förluster i döda,
sårade och fångna stego till omkr. 7,600
man, svenskarnas till omkr. 2,900. Segern
blef af ganska stor moralisk betydelse för
svenskarna. Slaget vid H., hvarigenom danskarnas
försök att återeröfra Skåne ånyo slutligen
tillbakavisades, var det sista fältslaget på
svensk jord mellan danskar och svenskar. Litt.:
A. Stille, "Kriget i Skåne 1709–1710" (1903)
och "Bidrag til den store nordiske krigs
historie, udgivne af Generalstaben", bd II
(s. å.) C. O. N. (A. S.)
Hälsingborg–Hässleholms järnväg (sign. H. H. J.),
tillhörig Hälsingborg–Hässleholms
järnvägsaktiebolag, bredspårig (1,435 m.),
har en längd af 79 km., hvaraf 54 km. inom
Kristianstads och 25 km. inom Malmöhus län,
och består af hufvudlinjen från Hässleholms
station å Södra stambanan till Ramlösa, 74
km., och en bilinje från Bjuf till Billesholm,
5 km., samt öppnades för fullständig trafik
mars 1875. Järnvägsbolaget trafikerar äfven den
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar tillhöriga,
3 km. långa sträckan Ramlösa–Hälsingborg samt
eger och trafikerar Klippan–Eslöfs järnväg (se
d. o.). Vid Hässleholm har järnvägen anslutning
till Hässleholm–Markaryds och Kristianstad–
Hässleholms järnvägar, vid Klippan till Klippan–
Eslöfs och Ängelholm–Klippans järnvägar, vid
Kärreberga till Skåne–Smålands järnväg, vid
Åstorp till statsbanelinjerna Malmö–Ängelholm
och Höganäs–Åstorp och vid Ramlösa till
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar samt
Hälsingborg–Råå–Ramlösa järnväg. Bokförda
byggnadskostnaden utgjorde vid 1907 års slut
7,960,012 kr., hvaraf för rullande materiel
3,059,490 kr., aktiekapitalet 2,719,300 kr. och
reservfonden 1,300,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Hälsingborg.
A. d’A.
Hälsingborg–Råå–Ramlösa järnväg
(sign. H. R. R. J.), tillhörig
Hälsingborg–Råå–Ramlösa järnvägsaktiebolag,
bredspårig (1,435 m.), sträcker sig från
Hälsingborg till Råå fiskeläge med sidobanor till
Ramlösa och andra närliggande platser. Järnvägen,
som med hela sin längd, 8,5 km., är belägen inom
Malmöhus län, hade förut en spårvidd af endast
0,6 m. och trafikerades endast under sommartiden,
hufvudsakligen för personbefordran, samt öppnades
juli 1891, men ombyggdes till bredspårig och
för persontrafik med elektrisk drift samt
öppnades för sådan 1 dec. 1906. Bokförda
byggnadskostnaden utgjorde vid 1907 års slut
1,392,330 kr., hvaraf för rullande materiel
162,640 kr., aktiekapitalet 600,000 kr. och
reservfonden 33,500 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Hälsingborg.
A. d’A.
Hälsingborgs kopparverk. Se Hälsingborg,
sp. 107–108.
Hälsingborgs landsförsamling, Malmöhus
län, Luggude härad. Omkr. 2,130 har. 1,483
inv. (1908). Annex till Hälsingborgs stad.
Hälsingelagen. Se Landskapslagar.
Hälsinge regemente (N:o 14) leder sina anor från
ett af hälsingar och annat norrländskt krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
