- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
133-134

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häradsrätt - Häradsskrifvare - Häradssyn - Häradsting - Häradstjänare - Häradsväg - Härbann - Härberga - Härbre - Härbärge, Härbärgefader - Härberget sällskap i Lund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1872 gällde som allmän regel, att lagtima ting i
hvarje härad skulle hållas tre gånger om året:
vinterting, sommarting och hösteting. Enligt
särskilda stadganden kunde dock tingens antal
minskas i öfverensstämmelse med olika orters
behof; ett lagtima häradsting skulle likväl
alltid hållas i hvarje härad årligen. Genom
k. föordn. 17 maj 1872 har för en del
häradsrätter föreskrifvits en mera oafbruten
verksamhet. Enligt den nya organisationen,
som eg. gäller för domsagor, hvilka bestå af
ett eller två tingslag, men som äfven kan
efter K. M:ts ompröfning föreskrifvas för
ett eller annat enstaka tingslag i domsagor
med flera tingslag, inskränkes visserligen de
lagtima tingens antal i hvarje tingslag till två
(vårting och hösteting); men ändock vinnas vida
flera rättegångstillfällen, i det att i tingslag,
som ensamt bildar domsaga, häradsrätten skall
hålla sex sammanträden under vårtinget och fyra
under höstetinget samt i tingslag, som jämte
ett annat utgör domsaga, rätten skall sitta i
hvartdera tingslaget tre gånger under vårtinget
och två gånger under höstetinget; dessutom kunna
och pläga alltid hållas s. k. slutsammanträden,
d. v. s. sammanträden för tings afslutande.
Öfver häradsrätts dom klagas hos hofrätt. Om
häradsrätternas arkiv se Arkiv, sp. 1494. –
I Finland är, genom kejserl. förordn. af 27
april 1868, stadgandet, att nämndens medlemmar
skola vara 12, upphäfdt och domföra antalet
af nämndemän nedsatt från 7 till 5. Eätten
sammanträder årligen till 2 ord. ting,
utom i Ålands domsaga, där endast 1 ting
årligen hålles. Vid behof förrättas urtima
ting. Antalet häradsrätter utgör f. n. (1909)
234. – Jfr Domstol, Häradshöfding, Nämnd och
Ting.
K. H. B. (E. K.) A. Nmn.*

Häradsskrifvare,
förv., kallas den landsstatstjänsteman, en i
hvarje fögderi, hvilken det åligger att föra
jordebok, uppbördsbok, upprätta taxerings- och
andra uppbördslängder, utfärda debetsedlar och
verkställa annat för fögderiförvaltningen
nödigt skrifveri, hvartill äfven hör
att uppgöra längder för riksdagsmans-
och prästval. Häradsskrifvaren åligger
vidare att handhafva skattläggningsgöromålen,
förrätta mantalsskrifningarna och biträda vid
bevillningstaxeringen. Hans åliggande att
obligatoriskt som kronofogdens kontrollant
öfvervara uppbördsstämmorna upphäfdes
genom k. förordn. 17 juni 1908. I 1594
års kammarordn. benämnes denne tjänsteman
"fougdeskrifvare" och i 1613 års instruktion
för Räknekammaren "häredtzskrifvere". Han
var redan då ställd vid sidan af kronofogden
i egenskap af uppbördskontrollant. 1689
utfärdades för honom särskild instruktion,
som först 10 nov. 1855 ersattes af en ny,
den nu gällande. Löneförmånerna ha, enligt
k. br. 28 maj 1880, i allmänhet öfverskridit
3,000 kr. årligen och bestått af lön 2,000
kr. med 500 kr. ålderstillägg efter 10 års
tjänsteutöfning jämte tjänstgöringspenningar till
belopp af 75 kr. för hvarje börjadt 5,000-tal
af folkmängden. Sedan regeringsförslaget
1908 till lönereglering för kronofogdar,
häradsskrifvare och länsmän fallit, framlades
vid 1909 års riksdag ett nytt, något ändradt
förslag, som äfven föll i Andra kammaren,
hvilken påyrkade en genomgripande reform af
fögderiförvaltningen. För tillvaratagande
af kårens intressen bildades vid allmänt
möte i Stockholm i april 1907 Sveriges
häradsskrifvarförening
.
Kbg.

Häradssyn, jur., kallas den syn, hvilken af
häradshöfding och nämnd hålles, när jordegare
tvista med hvarandra om egor och bolstada
skäl. Den dom, som af rätten i dessa mål
afsäges, kallas synedom (Jordab., kap. 14 § 1).
Th. R.*

Häradsting, jur. Se Ting.

Häradstjänare är vedertagen benämning för
den person, som utöfvar befattningen
som vaktmästare vid tingshus.
E. K.

Häradsväg, jur., allmän väg af mindre betydelse
som förbindelseled än landsväg. Beträffande
de allmänna vägar, hvilka ej voro att hänföra
till landsvägar, gjorde vår tidigare rätt en
åtskillnad mellan häradsvägar och
socknevägar, låt vara att denna skillnad
i och för sig var af svårbestämbar art
och ej heller konsekvent iakttogs. Vår
nu gällande väglag af 23 okt. 1891 känner
förutom landsvägar blott ett slag af allmänna
vägar: bygdevägar, hvilken beteckning trädt i
stället för de äldre benämningarna härads- och
socknevägar. Se Väg och Väghållningsskyldighet.
A. E-g.

Härbann (mlat. heribannum) betecknade hos
frankerna och andra germanska folk dels
befogenheten att uppbåda och hemförlofva
krigshären, dels de böter, som erlades
för försummad krigstjänst. Hos frankerna
utgjorde dessa 60 solidi. Under 1200-talet
började i Tyskland också den uppbådade hären
kallas härbann (ty. heerbann). Jfr Bann.
S. F. H. (S. B.)

Härberga, socken i Östergötlands län, Vifolka
härad. 1,170 har. 506 inv. (1908). Annex till
Normlösa, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.

Härbre (sydsv. häbbare, häbbre, förk. af
härbärge). Se Bostad, sp. 1270, och Fatbur.

Härbärge, Härbärgefader. Se Gesäll, sp. 1077,
1081.

Härbärget, ett i Lund under de första
årtiondena af 19 :e årh. existerande
sällskap, hvars blomstringstid infaller på
1810-20-talen. Medlemmarna, "härbärgisterna",
utgjordes hufvudsakligen af akademiska lärare,
men äfven af skollärare och präster. Tegnér,
hvilken var medelpunkten och själen i sällskapet,
säger, "att det \ar själssympati, lefnadslust,
ungdomlig världsåsikt och litterära intressen,
icke reglementariska föreskrifter och statuter,
som förenade dess ledamöter". Sällskapet hade
sina sammankomster hos adjunkten, sedermera
professorn B. M. Bolméer (d. 1849), en älskvärd
och urban personlighet, som var Härbärgets
"värd"; i det hus vid Lilla torget nära det
nuv. universitetshuset, där han hade sin lilla
enkla ungkarlslägenhet och där han äfven sedan
bodde som gift (med den af Tegnér besjungna Laura
Lundblad), synas resande stundom tagit in - däraf
möjligen namnet "Härbärget". Diskussionerna och
samtalen vände sig kring litterära, sociala,
kyrkliga samt politiska ämnen, och dagens "ön
dits" kommenterades kvickt och gladt. Åtskilliga
små satiriska versifikationer utgingo från
Härbärget (bl. a. såg Tegnérs "Hammarspik" där
dagen, 1815), och roliga infall i mängd spridde
sig därifrån bland allmänheten. Man skrädde
icke orden, och humorn var ofta nog burlesk,
men de mustiga historierna och infallen adlades
af kvickheten. Diskussionerna antogo emellertid
ofta en allvarlig prägel, och där grundlades
åskådningssätt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free