Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 141-142 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häring, Georg Wilhelm Heinrich - Häring, Teodor von - Häringe - Härja, Socken i Skaraborgs län - Härjafader - Härjan - Härjedalen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlingar noveller, som visa påverkan både af
Tieck och Scott,
Gesammelte novellen (1830–31) och
Neue novellen (1836).
Större betydelse ega emellertid H:s stora
preussisk-historiska romaner,
Cabanis (1832; 7:e uppl. 1893),
från Fredrik den stores tid,
Der Roland von Berlin (1840; 6:e uppl. 1902),
från 1400-talet,
Der falsche Woldemar (1842; 6:e uppl. 1904;
"Den falske Woldemar", 1843),
från 1300-talet, dubbelromanen
Die hosen des herrn von Bredow (1846–48; 14:e uppl., 1900;
bestående af "Hans Jürgen und Hans Jochem" och "Der Werwolf"),
från reformationstiden,
Ruhe ist die erste bürgerpflicht (1852; 5:e uppl. 1898),
från tiden strax före slaget vid Jena,
Isegrimm (1854; 5:e uppl. 1899),
från tiden efter 1806, och slutligen den sista, matta,
Dorothe (1856; 4:e uppl. 1896),
från den store kurfurstens tid, skrifven samma år
H. drabbades af hjärnslag, hvarifrån han aldrig
återställdes. H. skref dessutom samtidsskildringar,
Das haus Düsterweg (1835) och
Zwölf nächte (1838),
utgaf jämte J. E. Hitzig, 1842–63, en samling
brottmålshistorier,
"Der neue Pitaval" ("Brottmålshistorier", 1858–59),
diverse dramer och var äfven verksam som kritiker.
Han var en af Scotts förnämsta efterföljare, imiterade
ej detaljer, utan sökte liksom denne ge sitt
fädernesland en heroisk biografi; hans skildring af
Mark Brandenburgs natur är poetisk och sympatisk,
folkindividualiteten klargjord och de historiska
porträtten väl träffade. En viss tafatthet i
berättandet lyckades H. likväl aldrig öfvervinna,
och hans stil saknar pregnans.
Gesammelte werke utkommo i 20 bd 1874,
Erinnerungen 1899. Se
G. Freytag i "Gesammelte werke", bd 16 och 23,
A. Stern, "Zur litt. der gegenwart" (1879),
Th. Fontane i "Literarischer nachlass" (1907) och
Auerswald i inledningen till H:s
Historische romane (1903–04).

^{R–n B.}

Häring, Theodor von, tysk protestantisk teolog,
f. 1848 i Stuttgart, 1886 professor i Zürich,
1889 i Göttingen och 1895 i Tübingen, är en af
huvudrepresentanterna för den konservativare
riktningen inom den från A. Ritschl utgående
teologiska skolan. Bland hans arbeten må nämnas
Zur versöhnungslehre (1893),
Das christliche leben (Ethik, 1902, 2:a uppl. 1907) och
Der christliche glaube (Dogmatik, 1906).

^{E. Bg.}

Häringe, fideikommissegendom i Västerhanninge
socken, Stockholms län, vid Östersjön. 26 1/2 mtl med

Häringe i senare delen af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

underlydande i Ösmo, Muskö och Sorunda socknar.
4,413 har. Taxeringsvärde 668,600 kr. (1907),
hvaraf 48,700 kr. för annan fastighet. H. nämnes
under sitt nuv. namn redan 1278, då det anslogs

till biskop Anund i Strängnäs, och en del af
H. hörde sedan till biskopens, domprostens och
domkyrkans i Strängnäs prebende. 1496 köptes
H. af Sten Sture d. ä. Dennes systersons son,
konung Gustaf I, blef sedan egare af godset,
hvilket stannade inom Vasaätten, tills det
jämte Hammersta (1628) bortbyttes (mot Fiholm
i Västmanland) till Gustaf Horn, som uppförde
gårdens hufvudbyggnad, sådan den är afbildad
i Dahlberghs Sueciæverk (se fig.). Det gick
sedan i arf till medlemmar af släkterna Krus,
Wrede, Lillie och De la Gardie samt såldes
1767 till generalmajoren frih. F. Löwen,
hvilken 1769 gjorde H. med underlydande
till fideikommiss för sin yngre son och hans
efterkommande. Det innehafves f. n. (1909)
af frih. F. Löwens sonsons sonsons son,
frih. A. O. L. Löwen, hvilken som innehafvare
af Trollesund i Ludgo socken, Södermanland,
kallar sig Trolle-Löwen. Han innehar äfven
Gärdesta och Sjösa fideikommiss i Södermanland.

^{B. S.}*

Härja, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad.
5,934 har. 699 inv. (1908). Annex till Sandhem,
Skara stift, Redvägs kontrakt.

Härjafader, nord. myt. Se Härfader.

Härjan. Se Herjan.

Härjedalens vapen.

Härjedalen, landskap i Norrland, är beläget
mellan 61° 34′ och 62° 58′ n. br. samt 3° 10′ och
5° 59′ v. lgd från Stockholms observatorium. Det
gränsar i n. och n. ö. till Jämtland, i ö. till
Medelpad, Hälsingland och Dalarna, i s. och s. v. till Dalarna, i v. till Norge.
Landskapets största längd i n. v.–s. ö. är 180 km., och största bredd i s. v.–n. ö.
är 90 km. Arealen är omkr. 12,900 kvkm., och folkmängden var vid 1908 års slut 10,931 inv.
Här är landskapet taget i strängare bemärkelse, än vanligen göres, i det att
här ej inräknats den till Hälsingland egentligen
hörande östligaste delen, Ytter-Hogdals socken (1,193
kvkm., 1,910 inv.). Folkmängden, som för hundra
år sedan icke var hälften (blott ²/₅) af hvad den nu
är, har sedan dess haft en någorlunda jämn ökning,
som under de sista tjugufem åren varit 21 proc.

Landskapet är i det stora hela ett ödsligt fjäll- eller
bergland. Ifrån n., inskjuta de jämtländska
fjällen, och där höjer sig Helagsfjället till nära
1,800 m. ö. h., i v. utbreda sig jämte andra
Rutfjället, Vigeln och Rödfjällen (1,200–1,400 m.)
i s. v. mot Dalarna gå fjällen till 1,260 m., och
midt i landskapet reser sig Sonfjället till 1,277 m.,
samt n. v. därom, s. om Helagsfjället, uppnår
Anåfjället 1,117 m. Sluttande mot s. ö. ha bergen
mot gränsen till Hälsingland sänkt sig till omkr.
600 m. Hela detta bergland är genomfåradt af en
mängd vattendrag, som bilda de öfre loppen af
Ljungan och Ljusnan (se dessa ord) med dess
tillflöden. Ljungan, som upptager Helagsån och
genomflyter Storsjön, tillhör blott den nordligaste delen
af landskapet, medan Ljusnan och dess tillflöden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>