Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 147-148 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härna, socken i Älfsborgs län - Härnevads kanal - Härnevi, socken i Västmanlands län - Härnön - Härnösand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har. 440 inv.(1908). Annex till Södra
Ving, Skara stift, Ås kontrakt.

Härnestads kanal 1. grift, i Skåne, förmedlar
samfärdseln mellan Åhus och Kristianstad på
Helgeån. Kanalen, som kringgår den grunda
Yng-sjön, har en längd af 2,7 km., ett djup
af 0,6 m. och en bottenbredd af 9,5 m.,
fullbordades 1857 och saknar slussar. Den
trafikeras endast af lastpråmar (år 1906
tillsammans 219 st.). A. G.*

Härnevi, socken i Västmanlands län, Torstuna härad. 1,433
har. 401 inv. (1908). Annex till Fröshult,
Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt.

Härnön, ö vid Ångermanlands kust, s. om
Ångermanälfvens utlopp, omfattar allra största
delen af Härnösands stad och Härnö f. d. socken,
som förut bildat med staden en kyrkoförsamling,
men numera, sedan 1873, äfven i judiciellt,
administrativt och kommunalt hänseende är
förlagd till Härnösands stad och med staden
införlifvad. Arealen är 39,3 kvkm.

Härnösand, stapelstad i Ångermanland,
Västernorrlands län, är beläget å Härnön,
närmaste fastland och en liten mellanliggande
holme (se vidstående situationsplan af staden
samt fig. 3), på ett afstånd af omkr. 3
km. från Ångermanälfvens utlopp. Hela det
under stadens jurisdiktion lydande området,
hvartill hör Härnön, är fullt 4,000 har, af
hvilka omkr. 900 har utgöra stadens egentliga
område och blott vid pass 30 har stadsplanen. Med
staden ha 1892 förenats områden af Gådeå by,
de s. k. Gådeåstaden och Rotudden. Vid 1907
års slut var taxeringsvärdet å fast egendom
14,572,650 kr., hvaraf jordbruksfastighet
330,750 kr. Stadens jord är satt till 8 1/2
mtl. 9,198 inv. (1908) Mycket arbete och mycken
kostnad återstå för staden, för att stadsplanen
skall blifva väl reglerad och väl bebyggd. Bland
offentliga byggnader märkas domkyrkan (invigd
1846; fig. 4), landshöfdingeresidenset
(fig. 6), biskopsgården (nybyggd af sten),
allmänna läroverkets hus (fig. 7), tekniska
elementarskolan, landsstatshuset (nytt under
byggnad) och rådhuset, frimurarhus, nytt
post- och telegrafhus (under uppförande),
tingshuset (fig. 5). Invid kyrkan ligger
stadsträdgården, en vacker anläggning, och
nära därintill ligger den väl och prydligt
ordnade kyrkogården. Omgifningarna däromkring,
likasom kring staden i öfrigt, äro synnerligen
vackra. Den lilla holmen, som ligger mellan
Härnön och fastlandet, är förenad med den förra
genom en svängbro öfver kanalen, Härnösands kanal
(so d. o.), och med det senare genom en fast
bro. Svängbro finnes till Kronholmen, där nya
kajen under 1907-08 utfördes med järnvägsspår
för en kostnad af öfver 200,000 kr. Staden har
järnvägsförbindelse med Sollefteå sedan 1893
(se Härnösand-Sollefteå järnväg) och reguljär


Fig. 1. Härnösands vapen.

och liflig ångbåtsförbindelse med
såväl kuststäderna som platser vid
Ångermanälfven. Stadens handelsflotta räknade
1907 4 segel- och 13 ångfartyg om 9,420 ton
samt 8 ångfartyg under 20 ton om sam-manlagdt
436 hkr. Summan af de under året ankomna och af
gångna fartygens antal var 6,542 om 703,028 ton,
hvaraf 286 om 96,912 ton i utrikes fart. De å
stadens sjömanshus inskrifne sjömännen utgjorde
s. å. 78 befälhafvare och 482 man. Handlandenas
antal var 179, med 263 pers. betjäning och en
uppskattad inkomst af handelsrörelsen af 765,000
kr. I staden finnas följande kreditanstalter:
Härnösands enskilda bank, förändrad till
bankaktiebolaget Norra Sverige, Ångermanlands
folkbank och af delningskontor af Riksbanken
(sedan 1890), Norrlands hypoteksförening,
Härnösands sparbank, Västernorrlands
läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt
m. fl. Handtverkarnas antal år 1907 uppgick till
105, med 237 arbetare och en för bevillning
uppskattad inkomst af handtverksdriften af
174,600 kr. Fabriksrörelsen är ej synnerligen
stor: 1907 26 fabriker med 597 arb. och ett
tillverkningsvärde af nära 2,6 mill. kr.,
hvaraf mer än hälften kom på l cigarrett-fabrik
(fig. 9) och 2 sågverk. - Vid 1907 års slut
uppgåfvos stadens tillgångar utgöra 3,364,415,66
och skulder 1,799,875 kr.; utgifterna under året
voro 464,799,33 kr., och utgjorde utskylderna
såväl för fast egendom som för inkomst af kapital
och arbete 5 kr. pr bevillningskrona. - H. är
säte för landshöfdingen öfver Västernorrlands
län, biskopen öfver Härnösands stift,
fördelningschefen i 6:e arméfördelningen och
(tills vidare) Västernorrlands regementes
chefsexpedition. I staden finnas högre allmänt
läroverk, tekniskt elementarläroverk (uppfördt
af staden), folkskollärarseminarium, folkskola,
navigationsskola, elementarskola för flickor,
7:e döfstumundervisningsdistriktets döfstumskola
(fig. 8), kemisk station för jordbruket och
näringarna, volontärskola, lasarett och kurhus,
epidemisjukhus, hospital för sinnessjuka,
nyuppfördt centralfängelse, postkontor
och telegrafstation samt 3 boktryckerier. I
H. utgifvas 2 dagliga tidningar, "Västernorrlands
allehanda" och "Hernösandsposten". Staden
uppgifves vara den första europeiska stad, som
skaffade sig fullständig elektrisk belysning,
till hvilken kraft föres genom en 3,5 km. lång
ledning från de med vattenkraft drifna
dynamomaskinerna vid Gådeån. - Enligt vallagen
af 1909 hör H. för val af riksdagsman till Andra
kammaren till Ångermanlands södra valkrets. Det
utgör en församling, som bildar ett regalt
pastorat (prebende åt biskopen) af Ångermanlands
södra kontrakt. - Stadens vapen (fig. 1) är en
svart bäfver med en gädda i munnen.

Historia. Sedan Johan III befallt, att en
stad å H:s gamla handelsplats skulle anläggas,
men provinsens undersåtar begärt att därifrån
förskonas, utfärdade konung Johan 3 juni 1584
en ny befallning, att landsköpmännen, såvida
de icke ville bortsändas till att återuppbygga
de genom kriget vunna, men ödelagda städerna i
Ryssland, skulle välvilligt bygga denna stad
i fäderneslandet, då de ock skulle erhålla
privilegier. Dessa erhöllos 11 mars 1585. I dem
gjordes genom särskilda k. bref under nära 200 år
ändringar, dels ökande, dels hämmande stadens
friheter. Genom k. br. 3 dec. 1765 erhöll
staden, om ock under vissa inskränkningar,
stapelstadsrättigheter, hvilka utvidgades 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>