- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
213-214

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högalid - Högaltare - Högaltare knall - Högan lofts bur - Högantorp (Högtorp) - Höganäs - Höganäs 1. Bruksförsamling - Höganäs 2. Municipalsamhälle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

213

Högalid-Höganäs

214

Högalid, manlig och kvinnlig folkhögskola i
förening med landtmannaskola (sedan 1887),
i Dörby socken, Norra Möre, Kalmar län.

Högaltare. Se Altare, sp. 725.

Högalte knall. Se Hallands ås.

Högan lofts bur kallades i folkvisan boningsrum
(i synnerhet för fruntimmer), belägna i en öfver
nedre våningen framskjutande öfverbyggnad,
loft. Med högan lofts svale menas en åt
ena sidan öppen gång eller korridor, som
sträckte sig längs med hela ytterväggen
och till hvilken dörrar ledde från alla
loftskamrarna; högan lofts bro betyder trappan,
som ledde upp till öfvervåningen, hvars golf
kallades högan lofts spång l. spänger.
Th. W.*

Högantorp (Högtorp), gods vid Södra Björkfjärden
i Salems socken, Svartlösa härad, Stockholms
län, 4 mtl, tax. till 250,000 kr. (1907),
jämte kvarn och såg, 2,000 kr. Det tillhörde
länge fabrikören K. A. Almgren och dennes
son landt-brukaren V. Almgren och eges nu af
verkställande direktören i aktiebolaget Separator
J. Bernström, som särskildt lagt an på att få
till stånd en mönstergill ladugårdsskötsel och
uppfört stora och luftiga ladugårdar.

Höganäs. 1. Bruksförsamling och (så
länge H. stenkolsverk fortfar) socken i
Malmöhus län, Luggude härad. 229 har. 4,601
inv. (1908). H. utgör ett eget pastorat i
Lunds stift, Luggude kontrakt; kyrkoherden
tillsättes af styrelsen öfver Höganäs
stenkolsverk. Alla tomter och jordområden egas
af Höganäsverken. Socknen är under ombildning så
till vida, att förslag föreligger om densammas
utvidgande till ungefär samma område som det
nyligen utvidgade municipalsamhället H.

2. Municipalsamhälle, som efter betydlig
utvidgning omfattar, fr. o. m. 1908, utom
det forna fiskeläget och hamnområdet jämte
andra det äldre municipalsamhället tillhörande
områden i Väsby socken äfven större delen af
H. bruksförsamling, allt stadsliknande ordnadt
omkring H. öfre och H.
nedre stationer å linjen H.–Åstorp af
Västkustbanan, med postkontor, telegraf- och
rikstelefonstationer, tullkammare, lots- och
lifräddningsstationer, gruf- och brukskontor,
hotell och handelsbodar samt bostäder för
tillsammans omkr. 6,000 pers. De nyare
arbetarbostäderna ligga idylliskt uti små
välskötta trädgårdar. H. har en välbyggd hamn
(4–5 m. djup), anlagd 1875 (för omkr. 400,000
kr., hvaraf Höganäsverken tecknade 150,000 kr.),
med hamnarmen förlängd 1886. Antalet ankomna
och afgångna fartyg 1906 var 1,663 om 57,114
ton. Taxeringsvärde å jordbruksfastighet
127,200 kr., å annan fastighet 1,641,000
kr. (1908). – Vid H. fiskeläge byggdes
1716–18 för landstignings hindrande dels
ett batteri, dels en längre och en kortare
infanterilinje. 1839 års kustförsvarskommitté
fäste uppmärksamhet på behofvet af försvar
för den blifvande hamnen vid H., men utan
resultat. 3. Stenkolsverk i H. socken,
tillhör Höganäs-Billesholms aktiebolag, som
eger fastigheter i H. bruksförsamling, Väsby
socken och H. municipalsamhälle, S. Vram,
Bjuf (municipalsamhället), Mörarp, Trollenäs,
Hälsingborgs stad och Stockholm. Bolagets
samfällda tillgångar, inberäknadt gruffälten,
upptogos vid 1908 års slut till något öfver
22 mill. kr. H. grufschakt (jfr fig. 1) ligga
ö. om H. öfre station; västerut, vid Hultabo,
äro stora tegel- och rörfabriker (fig. 2)
belägna. Från fyra schakt vid H. uppfordrades
1908 omkr. 77,000 ton stenkol, 45,000 t. eldfast
lera och 8,000 t. klinkerlera, vid Billesholms-
och Ljungsgårdsfältet i S. Vram uppfordrades ur
fem schakt 88,500 t. stenkol och omkr. 55,000
t. eldfast lera och ur Bjufsfältets två schakt
52,400 t. stenkol och 20,000 t. eldfast lera. Vid
Höganäsverken tillverkades af eldfast tegel,
fasadtegel m. m. omkr. 35,000 ton, eldfasta
malda leror 7,000 t., rör och rördelar 12,000
t., asktegel 3,s mill. st., taktegel 42,000 st.,
lerkärl 125,000 st. samt kolelektroder 350 ton,
i S. Vrams socken 77,500 t. eldfast tegel och
vid Bjuf omkr. 25,000 t. För arbetarbefolkningen
(antalet arbetare

illustration placeholder
Fig. 1. Oskar II:s schakt (stenkolsgruf-)

vid Höganäs.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free