- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
231-232

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högre lärarinneseminarium - Högre lärdomsskola - Högre skolor för kvinlig ungdom - Högre stånd - Högrind - Högronden, fjälltopp - Högsapp, fortif. - Högsbro - Högsbro 1. Sofus Magdalus H.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

Högre lärdomsskola-Högsbro

232

och utvidga allmänbildningen, ehuru redan här
en viss valfrihet skulle råda; i den högre
kursen skulle hvarje elev idka vetenskapliga
fackstudier i tre ämnen. Hit skulle också
studiet af pedagogiken och den praktiska
lärarinneutbildningen förläggas. Riksdagen
har emellertid satt sig emot införandet af
ett obligatoriskt 4:e läroår, men uttalat sig
för önskvärdheten af fackstudiernas begynnande
redan under 2:a året och härför beviljat nödiga
medel. Någon ny stadga har ännu icke hunnit
utfärdas.

Seminariets öfningsskola, den förut nämnda
Normalskolan, består af åtta egentliga
skolklasser, en fortsättningsklass och tre
förberedande afdelnin-gar. Skolans läroplan
omfattar de ämnen, som i allmänhet förekomma i
högre flickskolor. - Högre lärarinneseminariets
hushållsskola upprättades vid början af
höstterminen 1892. Dess ändamål är att meddela
teoretisk och praktisk undervisning i huslig
ekonomi. Första årets elever fingo sin utbildning
i en af fru A. Retzius (f. Hierta) inrättad
matlagningsskola, som af egarinnan ställts
till direktionens förfogande. Hufvudsakligen
därigenom, att 1893 års riksdag anvisade ett
belopp af 5,000 kr. för 1894 till beredande af
undervisning i huslig ekonomi, möjliggjordes
upprättandet af en särskild hushållsskola
för seminariet och normalskolan. Vid denna
anstalt, som begynte sin verksamhet vid
början af höstterminen 1893 och f. n. på
extra stat åtnjuter årligt statsanslag af
6,000 kr., undervisas dels sådana elever,
som vilja utbilda’sig till lärarinnor i
huslig ekonomi vid högre flickskolor, dels
eleverna i den fortsättningsklass, som 1892
inrättades vid normalskolan. Villkor för att
blifva antagen till elev i lärarinnekursen
är att ha fyllt eller under kalenderåret
fylla 20 år och att ha genomgått ett statens
lärarinneseminarium eller en högre flickskola
eller styrkt sig ega kunskaper, som motsvara
af gångsfordringarna i dessa slags läroverk. I
fortsättningsklassen mottagas, i mån af utrymme,
sökande, som genomgått minst 7:e kl. af en högre
flickskola. Där förekomma äfven, när ett visst
antal deltagare anmäler sig, valfria kurser i
svenska, franska, tyska och engelska språken.

Enligt 1864 års stat voro vid seminariet och
normalskolan anställda en studiidirektor, en
föreståndarinna, 5 öfverlärare (lektorer),
l adjunkt och 3 ord. lärarinnor samt
ett erforderligt antal extra lärare och
lärarinnor. Denna stat har senare underkastats
flera förändringar. Undervisningen meddelas
f. n. (1909) af 5 lektorer (af hvilka en är
rektor), l adjunkt, 4 ord. lärarinnor (af hvilka
två tillika äro biträdande föreståndarinnor,
en vid seminariet och en vid normalskolan),
14 extra lärarinnor samt 19 timlärare och
timlärarinnor. Enligt 1909 års riksdagsbeslut
skola 3 nya lektorsbefattningar och 3 nya
ord. lära-rinneplatser tillsättas vid läroverket
1910. De ord. lärarna tillsättas af K. M:t,
som äfven förordnar rektor. Ord. lärarinnor
utnämnas, föreståndarinnor och extra
lärarpersonal förordnas af öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk. I af seende på
lönevillkor äro de ord. lärarna likställda med
de allmänna läroverkens lärare.

Seminariets statsanslag är för 1909 85,500
kr., däraf 31,600 på" extra stat. öfriga
kostnader bestridas genom terminsafgifterna i
normalskolan. (På seminariet erläggas inga af
gifter.) Statsanslaget för 1910 är af riksdagen
så bestämdt, att det ord. är ökadt till 64,800
kr., hvarjämte förslagsanslaget

till ålderstillägg ökats med 15,000 kr.;
det extra anslaget är bestämdt till 23,475
kr. Angående terminsafgifternas användande äro
noggranna bestämmelser träffade. - Sedan 1871 ha
seminariet och normalskolan haft sina lokaler
i huset n:o 5 vid Riddargatan, hvilket 1875
genom köp öfver-gick i seminariets ego. För
hushållsskolan liksom för de lägre klasserna
af normalskolan äro särskilda lokaler förhyrda.
-r. (R- F.)

Högre lärdomsskola. Se Lärdomsskola.

Högre skolor för kvinnlig ungdom. Se Skolväsen.

Högre stånd kallades i flera länder med
ståndsrepresentation stundom adel och prästerskap
till skillnad från städernas borgerliga
representanter och från allmogen. Uttrycket har
användts för att utmärka ej blott en politisk
åtskillnad, utan äfven - i dagligt tal kanske
oftare - en social, men är numera skäligen
föråldradt.

Högrind, landtbr., enkelt grindformigt
redskap, som, i h vardera ändan förspändt med
en dragare, fordom användes för hopförande af
hösträngar till volmar. Jfr H ö b ä r g n i n g.
H. J. Dft.

Högronden, fjälltopp. Se R o n d a n e.

Högsapp, fortif., en löpgraf med förhöjdt
bröstvärn (kavaljer), som den anfallande vid
en fästnings belägring utförde tvärs öfver
förlängningen af betäckta vägen för att kunna
skjuta stupskott ned i denna. Numera torde,
om försvararens eld ej är h. o. h. tystad,
användandet af högsapp vara så godt som omöjligt.
L. WrsonM.

Högsbro. 1. SofusMagdalusH., dansk politiker,
f. 18 juli 1822 i Rödding, d. 15 jan. 1902 i
Köpenhamn, blef 1848 teol. kandidat och var 1850
-62 föreståndare för Röddings folkhögskola. Han
greps tidigt af grundtvigianismens syn på kyrko-
och skolväsen, men äfven af tidens frisinnade
idéer och lade därför som folkhögskollärare
stor vikt vid den nyaste tidens historia. Sedan
1858 var han ständig medlem af folketinget,
slöt sig genast från början till dåv. vänstern
("bondevennerne") och vann tidigt inflytande
hos sitt parti. Städse tillrådde han varsamt
och måttfullt uppträdande, i det han föredrog
t. o. m. smärre framsteg framför ofruktbart
fasthållande vid politiska doktriner. H. var
led. af många viktiga utskott och deltog
i synnerhet vid behandlingen af kyrko-
och skolfrågor samt arbetade ifrigt för
valgmenigheders upprättande (1868) och
sedermera för deras utveckling. Äfven af
den stora kyrkokommissionen 1868-70 var han
medlem. H. var 1865 en bland stiftarna af
"nationella vänstern" och dess egentlige ledare,
men deltog likväl 1870 i sammanslutningen af
"förenade vänstern". Efter dess upplösning 1877
blef han en af ledarna för den moderata gruppen,
deltog äfven 1884 verksamt i bildandet af "danska
vänstern" och blef efter samlade vänsterns nya
sprängning 1887 ånyo en af ledarna för "den
förhandlande vänstern". Dock ogillade han 1894
det politiska "forliget" och var året därpå med
om att stifta "vänsterreformpartiet". 1872- 93
var han statsrevisor och 1887-1901 (med endast
ett kort af brott) folketingets talman. Väsentlig
betydelse hade hån som utgifvare af veckobladet
"Dansk folketidende" (1865-83), som spred
politisk upplysning bland landtmännen på en tid,
då blott få tidningar ställde sig på vänsterns
sida. Efter hans död utgafs en afdelning af
hans memoa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free