- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
251-252

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjer - Höjer 1. Magnus Maurits H. - Höjer 2. John H. - Höjer 3. Nils Jakob H. - Höjer 4. Torvald Magnusson H. - Höjesteret - Höjesteret 1. Danmarks - Höjesteret 2. Norges

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

Höjesteret

252

delvis stödt på en grundlig revision af källorna,
Gustaf II Adolf, några minnesblad (tills, med
G. Björlin, 1882), Lärobok i Sveriges historia
för skolans lägsta klasser (1885; reviderad
uppl., Lärobok i Sveriges historia för skolans
lägre klasser 1887; 5:e uppl. 1908), Från franska
revolutionens dagar (1893) och öfversikt af
Sveriges nyaste historia jämte grundlinier till
Sveriges statskunskap (1906; 2:a uppl. 1907). Han
har dessutom författat Karl X:s, Karl XI:s och
Karl XII:s historia i "Sveriges historia från
äldsta tid till våra dagar" (1877- 79) och Den
katolska reaktionens historia åren 1555 -1618 i
"Illustrerad verldshistoria" (utg. af E. Wallis;
1875-79) m. m. 1875-79 var H. ut-gifvare af
tidskriften "Ur folkens häfder". Han har under
en lång följd af år hållit populärvetenskapligt
historiska föreläsningar i hufvudstaden.

2. John H., den föregåendes halfbroder,
fyr-tekniker, f. 24 okt. 1849 i Norrbärke,
Kopparbergs län, d. 30 sept. 1908 i
Stockholm, aflade filos. kand. examen
i Uppsala 1873 och utexaminerades
från Teknologiska institutets af d.
för väg- och vattenbyggnadskonst 1876.
H. blef 1877 fyr-ingenjör hos
Lotsstyrelsen och 1891 öfverfyringenjör. Vid
Lotsstyrelsens omorganisation 1899 utnämndes
han till led. i styrelsen samt chef för
fyringenjör-kontoret. H. var en mycket
framstående fyrtekniker, och det svenska
fyrväsendets omdanande och modernisering äro
i hufvudsak hans verk. För genomförandet
häraf var det nödvändigt att, då de gamla
ljussvaga fyrarna ej längre motsvarade
sjöfartens kraf, erhålla billiga ljuskällor
med stor ljusstyrka. På H:s initiativ och med
ledning af hans anvisningar utkonstruerades
därför fyrlampor med bl. a. fotogenglödljus
och acetongasbelysning, som fått stor
användning vid svenska fyrar. Dessa system
ha äfven i främmande länder upptagits
och sålunda föranledt en betydande export
af svensk fyrmateriel. Särskildt ifrade H.
för frambringande af en ljus-kraftig och
sjoduglig lysboj och samarbetade härför med
uppfinnaren G. Dalen (se Fyr, sp. 134).

3. Nils Jakob H., den föregåendes
broder, historiker, skolman, f. 17 aug.
1853 i Norrbärke, Kopparbergs län, blef 1872
student i Uppsala, där han 1876 aflade filos.
kandidatexamen samt 1882 promoverades till filos.
doktor och kallades till docent i statskunskap.
Han utnämndes 1884 till lektor vid högre allmänna
läroverket i Visby och 1898 till lektor vid
Högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm.
Han är tillika föreståndare för Nya samskolan
i Stockholm sedan höstterminen 1903. H. har
tagit verksam del i arbetet för de allmänna
läroverkens omorganisation. Han har sålunda
tills, med lektor A. Lindhagen och dåv.
läroverksadjunkten St. Boije, på uppdrag af
chefen för Ecklesiastikdepartementet, utarbetat
Yttrande i läroverksfrågan (1899), ett
arbete, som på grund af synnerligen sakrik och
omsorgsfull utredning har ett bestående
värde i det svenska skolväsendets historia.
H. var vidare en mycket verksam led. af
läroverkskommittén 1899-1902. Som författare
har H. gjort sitt namn kändt företrädesvis
genom gradualafhandl. Norges storting, I.
Norska grundlagen och dess källor (1882)
och genom Statsförbundet emellan Sverige
och Norge. Ett svenskt program (1885). Han
har vidare utgifvit Kommunal uppslagsbok för
land och stad (1892) samt lämnat värdefulla upp-

satser till bl. a. "Hist. tidskr.", såsom Bidrag
till varägerf rågan (1883), Norsk nationel
historieskrif-ning (1886-87) och Dalarne och
dalkarlarne (1897).

4. Torvald Magnusson H., son till H. l,
historiker, f. 1876 i Stockholm, student i
Uppsala 1894, filos. doktor 1905, var 1903-06
e. o. amanuens i Riksarkivet och 1906-09
andre arkivarie i Utrikesdepartementet samt
utsågs sistn. är till förste sekreterare
och föreståndare för den inom departementet
nyupprättade byrån för pressärenden. H. blef
därjämte 1907 docent i historia vid Stockholms
högskola. H. har skrifvit bl. a. Studier i
Vadstena klosters och Birgittinordens historia
intill midten af låOO-talet (gradualafh. 1905),
Nyare forskningar rörande den helige Franciskus
af Assisi och franciskanordens äldsta historia
(i "Hist. tidskr.", 1907), Till kännedomen
om Vadstena klosters ställning som religiös
institution (i "Historiska studier tillegnade
Harald Hjärne", 1908) och en mängd artiklar,
särskildt rörande medeltidens historia, i Nordisk
familjeboks 2:a uppl. Han har äfven utgifvit del
IV, l af "Svenska riksdagsakter". Han är sedan
1905 Svenska historiska föreningens sekreterare
och utger sedan 1906 "Historisk tidskrift".
2. G. H-r. 3. P. E. L-m.

Höjesteret kallas i Danmark och Norge den
domstol, som dömer i högsta instans. 1. Danmarks
Höjesteret inrättades 14 febr. 1661 och öfvertog
den dömande myndighet, som förut handhafts
af riksrådet (jfr Högsta domstolen). Den
är högsta instansen äfven för Island och de
dansk-västindiska öarna samt var det (till
1814) äfven för Norge, men däremot icke för
Slesvig. Urspr, var konungen själf ordf. i
Höjesteret, men efter 1700 presiderade
han blott formellt en gång om året (se
Herredag). Advokaterna ställde dock alltid
sitt tal till honom, som om han hade varit
närvarande. Detta föll bort efter grundlagen
1849. Höjesteret utgöres af en justitiarius
(ordf.) och tolf ordinarie assessorer,
förutom några extra-ordinarie, som dock nästan
aldrig tjänstgöra. För ett måls af görande
fordras, att minst nio domare deltagit i dess
behandling. Proceduren är offentlig och muntlig;
viktigare mål behandlas dock skriftligen. Sedan
1856 offentliggöres motiveringen. När riksrätt
förekommer, besattes denna till hälften af
medlemmarna ur Höjesteret. Se S. Vedel, "Den
dansk-norske höjesterets historie 1661-1790"
(1888).

2. Norges Höjesteret inrättades provisoriskt 9
juni 1815 och fick sin nuv. organisation genom
lag af 12 sept. 1818. Enl. grundlagens 88 :e §
skall den bestå af justitiarius (ordf.) och minst
6 ledamöter, som (enl. § 91) måste vara öfver
30 år gamla. Då detta är det minsta antal, som
kan döma i hvarje mål, måste rätten äfven bestå
af minst lika många medlemmar. F. n. består
Höjesteret af nio ordinarie assessorer,
hvarjämte för viss tid förordnas extra ordinarie
assessorer, som deltaga i arbetet ungefär lika
med de ordinarie. I behandlingen af krigsrättsmål
deltaga två officerare. Det i strafflagens §§ 6-7
anordnade "käromålsutskottet", som skall bestå af
3 bland rättens ord. domare, bör uppfattas som en
särskild domstol, ej som en afdelning af H. Om
H:s förhållande till riksrätten se d. o. Målen
behandlas muntligen eller skriftligen, och
procedur och votering försiggå enl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free