Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörby - Hörby 1. Socken i Malmöhus län - Hörby 2. Köping i Hörby socken - Hörby-Tollarps järnväg - Hörceller, anat. - Hörd (Hard, Hord). Se Ivar - Hördafylke, i Norge - Hördaland, Hordaland, i Norge - Hörde - Höreda, socken i Jönköpings län - Hörfläckar, anat. - Hörgabeud. Se Holgabrud - Hörhår, anat. - Hör-Hörby järnväg - Hörja, socken i Kristianstads län - Hörken, kapellförsamling i Örebro län - Hörle, bruks- och landtegendom Värnamo socken - Hörlin, Anton Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hörby. 1. Socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 6,480 har. 3,443 inv. (1908). H. bildar
med Lyby ett konsist. pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt. - Inom socknen ligger H. köping
och finnes ett 1877-79 uppfördt länslasarett
med 55 sängar. - 2. Köping i ofvannämnda socken,
urspr, kyrkoby där, var, redan innan den första
järnvägen dit öppnades (1882), ett ganska
betydande samhälle, hvars utveckling började
redan på 1840-talet och som några årtionden
senare blef medelpunkten för en stor del af
mellersta Skåne. Platsen har nu järnvägar till
Hör och Eslöf vid Södra stambanan (1862 och 1897)
samt Tollarp och Kristianstad (1886). 1894 blef
H. municipalsamhälle och är fr. o. m. 1900
en från Hörby socken i kommunalt och
fattigvårdshänseende skild köping, men i kyrkligt
hänseende förenad med densamma. 91,74 har,
1,451 inv. (1908). Platsen är ganska regelbundet
och väl bebyggd, har tingshus, häradshäkte,
kronolänsmans- och häradsskrifvarkontor,
provinsialläkare och distriktsveterinär,
apotek, postkontor, sparbank (Frosta härads),
avdelningskontor af Skånska handelsbanken,
privat samskola, ett par andra skolor, hotell
och gästgifvargård. 1907 funnos 32 handlande
och 74 handtverkare med sammanlagd inkomst af
rörelsen och driften af omkr. 107,000 kr. samt
17 fabriker med 69 arbetare och omkr. 400,000
kr. tillverkningsvärde, bl. a. bränneri
(227,450 liter af normalstyrka, värde 209,000
kr.), mejeri, två gjuterier och en mek. verkstad
samt elektricitetsverk, som förser samhället med
belysning. Taxeringsvärdet var 1907 1,590,900
kr., däraf 160,600 kr. för jordbruksfastigheter
och 76,000 kr. för bevillningsfri fastighet. Från
tryckeri i köpingen utges "Hörbyposten
Central-Skåne" (3 ggr i veckan).
Hörby-Tollarps järnväg. Se Östra Skånes
järnvägar.
Hörceller, anat. Se Hörselorgan 1.
Hörd (Hard, Hord). Se Ivar.
Hörðafylke kallades i medeltiden den del
af det västanfjällska Norge, som nu bildar
Söndre Bergenhus amt. Det begränsas af Sogn,
Hallingdalen, Numedalen, Telemarken och Kogaland
samt var deladt i tre delar: Hörðaland,
Vörs (Voss) och Harðangr. Under medeltidens
senare skede innefattade det fyra syssel.
O. A. ö.
Hörðaland, Hordaland, den närmast kusten liggande
delen af Hörðafylke (se d. o.), sträckte sig
från Þinganes till Flokavarði och delades af
Harðsjór (Korsfjorden) i Nordrhörðaland och
Sunnhörðaland. Invånarna kallades hörðar.
O. A. Ö.
Hörde, kretsstad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen). 28,457 inv. (1905). Viktig
järnvägsknut. Gammal borg, som förr var säte
för grefvarna af Mark. Stora industriella
anläggningar, såsom Hermannshytte (järn- och
stålgjuteri, valsverk m. m.) och Eisenwerk
(masugnar och koksanstalter), stenkols- och
järngrufvor. J. F. N.
Höreda, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. 14,247 har. 1,556 inv. (1908). H. bildar
med Mellby ett regalt pastorat i Linköpings
stift, Södra Vedbo kontrakt.
Hörfläckar, anat. Se Hörselorgan l, sp. 286.
Hörgabrud. Se Holgabrud.
Hörhår, anat. Se Hörselorgan l, sp. 285.
Hör-Hörby järnväg (sign. H. Hy. J.),
bred-spårig (1,435 m.), 13 km. lång järnväg
inom Frosta härad af Malmöhus län mellan Hör
station å Södra stambanan och Hörby station
å östra Skånes järnvägar. Järnvägen, som
öppnades för trafik 25 okt. 1882, tillhörde
urspr. Hör-Hörby järnvägsaktiebolag,
men efter detta bolags konkurs, en följd af
tillkomsten i juni 1897 af linjen Eslöf-Hörby
af Östra Skånes järnvägar, inropades den å
exekutiv auktion af Lunds sparbank och såldes
l aug. 1907 af denna till häradshöfding
C. A. Trolle å Fulltofta för 100,000 kr.,
hvilken summa Östra Skånes järnvägsaktiebolag
genom kontrakt förbundit sig att amortera och
förränta. Ursprungliga byggnadskostnaden med
rullande materiel utgjorde 351,417 kronor.
A. d’A.
Hörja, socken i Kristianstads län, Västra Göinge
härad. 6,140 har. 839 inv. (1908). Annex till
Finja, Lunds stift, Västra Göinge kontrakt.
Hörken, kapellförsamling i Örebro län, Nya
Kopparbergs bergslag, till Ljusnarsberg, Västerås
stift, Nora kontrakt. 2,163 inv. (1908).
Hörle, bruks- och landtegendom i Värnamo socken,
Jönköpings län, belägen vid Lagan omkr. 10
km. n. om Värnamo köping, omfattar 11 5/8 mtl
jordbruksfastighet, tax. till 294,600 kr. (1907)
samt H. kvarn, Karlsfors såg m. m. i Värnamo
och Fryele kvarn i Fryele socken, tax. till
133,800 kr. H. var förr ett järnbruk, som
enligt f. d. Bergskollegii anteckningar skall
ha privilegierats 1659 (enligt Allvin endast
flyttades en hammare dit från Fryele) och 1695
hade 3 hammare med 6 härdar; dit hörde då ock
Tabergs norra hammare i Månsarps socken. Efter
att ha egts af holländare kom det genom gifte
till riksrådet grefve G. von Seth, som gjorde
det till fideikommiss inom friherrliga släkten
Lilliecreutz, men fideikommissegenskapen
öfverflyttades 1812 på Lundboholms säteri
i Våxtorps socken, hvarefter H. såldes till
majoren N. J. Eckerman. Efter honom egdes det af
öfverståthållaren grefve Jak. Essen Hamilton. Nu
tillhör det aktiebol. Hörle bruk (bildadt 1903).
Hörlin, Anton Hugo, konstindustriell
mönsterritare, f. 30 juli 1851 i Marstrand,
d. (genom drunkning) i Södertörns skärgård 12
juli 1894, utbildades vid Chalmersska institutet
i Göteborg och konstakademien i Stockholm
(1873 -78) samt genom flera studieresor
till utlandet. H. blef 1879 öfverlärare i
konstindustriell fackteckning vid Tekniska skolan
i Stockholm. Både som lärare och mönsterritare
samt genom föredrag och tidningsartiklar
verkade han ifrigt för höjandet af den svenska
konstslöjdens, speciellt keramikens, artistiska
nivå. Under sina sista år var han konstnärlig
rådgifvare vid Rörstrands porslinsfabrik. Likaså
var han konstnärligt biträde vid förarbetena
för utställningarna i Köpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
