Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idiot - Idiotanstalt - Idioti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man ur hopen, en okunnig, obildad person), en,
som är oförmögen att begripa eller lära något;
fåne, sinnesslö individ 1. (som officiella
termen numera lyder:) andesvag. - Idiotisk,
fånig, sinnesslö, förståndssvag; ärkedum. Se
vidare Idiotanstalt och Idioti.
Idiotanstalt afser vård och uppfostran af idioter
(se Idiot). Den förste idiot, som varit föremål
för en metodisk uppfostran, är antagligen "le
sauvage de 1’Aveyron", en 11-12-årig pojke,
som i början af 1800-talet anträffades naken
och fullkomligt förvildad i en skog i södra
Frankrike. Itard, läkare vid döfstuminstitutet
i Paris, lyckades att på 6 år gifva honom
någorlunda hyfsning. En verklig idiotskola för
gossar inrättades först af d:r Guillaume Marie
André Ferrus (f. 1784, d. 1861), vid Bicétre
utanför Paris 1828. Efter hans exempel anlades
snart i och nära Paris äfven ett par idiotskolor
för flickor, hvilkas verksamhet dock småningom
aftynade. Bland de första tyska idiotanstalterna
må nämnas den af Karl Ferdinand Kern på
1840-talet grundlagda, ännu bestående anstalten
i Möckern nära Leipzig. I idiotvårdens historia
intager den schweiziske läkaren Johann Jakob
Guggenbühl (f. 1816, d. 1863) en framstående
plats. Hans 1841 nära Interlaken inrättade
anstalt Abendberg blef snart ett mönster för en
mängd sådana i hela Europa, och man kan säga,
att Abendbergs stora rykte verkade på sin tid
mer än något annat för att befrämja intresset
för idiotsaken. Under senare år har idiotvården
i alla länder utvecklats. Bland personer,
som inlagt stor förtjänst om detta länge
försummade område, må nämnas doktor Désiré
Magloire Bourneville (f. 1840, d. 1909) i Frankrike
(anstalten vid Bicétre utanför Paris), pastor
Fr. von Bodelschwingh (se denne) i Bielefeld
samt Johan Keller (f. 1830, d. 1884) och dennes
son Kristian (f. 1858) i Danmark. Den Kellerska
anstalten vid Brejning på Jylland är nära nog
idealtypen för en modern anstalt med dess tre
olika afdelningar (skola, arbetshem och asyl
för obildbara) på ett lämpligt sätt förenade på
samma område och dock genom terrängförhållanden
m. m. åtskilda.
I Sverige öppnade pastor P. B. J. Glasell
i Göteborg 1863 en enskild idiotskola på
en egendom i bohuslänska skärgården. Men den
första inrättning i Sverige, som förtjänar namnet
idiotanstalt, öppnades 1 sept. 1866 å Nya varfvet
vid Göteborg med 3 elever af fröken Emanuela
Carlbeck (f. 24 aug. 1829 i Norunga socken,
Älfsborgs län, d. 10 sept. 1901), hvilken genom
sitt föredöme blef epokgörande i vårt land vid
behandlingen af sinnesslöa barn. Hennes anstalt
flyttades först till landstället Kastholmen,
nära Falköping, därefter till Kultomten nära
Sköfde och 1875 till den af henne inköpta
landtegendomen Johannesberg nära Mariestad,
hvilken hon 1883 skänkte till Skaraborgs läns
landsting, ehuru hon fortfarande själf förestod
anstalten, som utgjordes af skola, arbetshem och
asyl (för obildbara idioter). Denna anstalt,
som numera utgör idiotanstalt för Skaraborgs
och Älfsborgs län, har 100 platser; den åtnjöt
1906 i statsanslag 18,200 kronor. Föreningen för
sinnesslöa barns vård (se art. därom) uppehåller
skola i Stockholm (sedan 1870; 44 platser),
seminarium för utbildande af idiotlärarinnor (sedan
1879), Arbetshem för manliga idioter, som
genomgått skolan (sedan 1888 vid Rickomberga,
nära Uppsala; 35 platser), samt Arbetshem för
kvinnliga idioter i Stockholm (sedan 1888;
15 platser). Dessutom lyder under föreningen
en skola, "Caroline v. Vegesacks minne", i
Södertälje (med omkr. 18 platser). Vid 1908 års
slut funnos i Sverige 30 uppfostringsanstalter
(skolor och arbetshem) för sinnesslöa barn och
sinnesslöa, nämligen, utom de ofvannämnda,
Föreningen Margaretahemmets uppfostrings-
och vårdanstalt för fallandesjuka sinnesslöa,
Åkeshof (vid Stockholm; 10 platser), Stockholms
läns sinnesslöanstalt, Hammarby (i Väsby socken;
26 platser), Uppsala läns skola och arbetshem
Karlsro (i Uppsala; 35+12 platser), Södermanlands
läns sinnesslöanstalt, Strängnäs (28
platser), Östergötlands läns sinnesslöanstalt,
Söderköping (39 platser), Norrköpings stads
sinnesslöanstalt, Norrköping (20 platser),
Smålands sinnesslöanstalt, Nannylund (i Eksjö;
72 platser), Vilhelmsro, hem och skola för
fallandesjuka sinnesslöa (vid Jönköping;
43 platser), Blekinge läns sinnesslöanstalt,
Ekhagen (i Karlshamn; 60 platser), Kristianstads
läns sinnesslöanstalt, Fridhem (vid Hässleholm;
50 platser), Malmöhus läns sinnesslöanstalt,
Möllevången (i Lund; 55 platser), Hallands läns
sinnesslöanstalt, Heby (nära Falkenberg; 36
platser), Göteborgs och Bohus läns samt Göteborgs
stads sinnesslöanstalt, Stretered (i Kållereds
socken; 60 platser), Föreningen Bethania-hemmets
sinnesslöanstalt, 2:a Långgatan, Göteborg (35
platser), Skolhemmet för blinda döfstumma och
blinda sinnesslöa, Vänersborg, under ledning af
hemmets nitiska, själfuppoffrande stiftarinna
fru E. Anrep-Nordin (20 platser), Värmlands läns
sinnesslöanstalt, Karlstad (40 platser), Örebro
läns sinnesslöanstalt, Askersund (40 platser),
Västmanlands läns sinnesslöanstalt, Sofielund
(vid Strömsholm; 30 platser), Kopparbergs läns
(Dalarnas) sinnesslöanstalt, Falun (18 platser),
Gäfle stads sinnesslöanstalt, Gäfle (34 platser),
Gäfleborgs läns sinnesslöanstalt, Höghammar
(i Bollnäs; 68 platser), Västernorrlands läns
sinnesslöanstalt, Sollefteå (20 platser),
Västerbottens läns sinnesslöanstalt, Gamla
lasarettet, Umeå (omkr. 26 platser), och
Norrbottens läns sinnesslöanstalt, Råneå (15
platser). Det sålunda disponibla platsantalet
utgör f. n. i Sverige omkr. 1,100 platser,
hvilket ännu långt ifrån motsvarar verkliga behof
vet. Statens årliga bidrag har vuxit från 2,500
rdr (af 1870 års riksdag beviljadt för 1871)
till 188,337 kr. för 1906. S. å. utgjorde det af
landsting och stadsfullmäktige beviljade anslaget
167,509 kr. Dessutom har för obildbara sinnesslöa
ett af riksdagen beviljadt förslagsanslag å
75,000 kr. sedan 1905 varit tillgängligt. Häraf
utgingo 1906 34,250 kr. och 1908 69,250
kr. F. B. G-s.
Idioti, Idiotism (af idiot,
se d. o.), sinnesslöhet, andesvaghet. Med.,
en medfödd eller i barndomen uppkommen ytterlig
svaghet hos själsförmögenheterna, så att dessa
icke utvecklas, utan kvarstå på en ståndpunkt,
som motsvarar eller understiger den tidigare
barnaålderns andliga nivå. I allmänhet kan det
sägas, att verklig idioti icke blott beror på en
af stannad utveckling af hjärnan och dess bark,
utan har sin grund i sjukdomar under fosterlifvet
eller den tidigaste barndomen, hvilka på ett
bestående sätt skadat hjärnbarken. Vår ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
