Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idrottsmärke - Idrottsorganisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högst l minut 5 sek., c) löpning 1,500
m. på högst 5 min. 15 sek.; grupp 4. a)
fäktning, b) diskuskastning, minst 40 m., c)
spjutkastning, minst 50 m., d) kulstötning,
minst 16 m.; grupp 5, uthållighetsprof: a)
löpning 10,000 m. på högst 50 min., b) simning
1,000 m. på högst 28 min., c) skridskoåkning
10,000 m. på högst 25 min., d) skidlöpning
20,000 m. kuperad terräng, på högst 2 timmar
15 min., e) velocipedridt 20,000 m. å landsväg
på högst 50 min., f) deltagare i finalmatch
i distriktsmästerskapstäflan i fotboll eller
deltagare i fotbollmatch om svenska mästerskapet
anses ha fullgjort uthållighetsprofvet. Den,
som under ett och samma kalenderår fullgör
ett prof i hvarje grupp, är berättigad till
bronsmärke; den, som under fyra år (oafsedt om
i följd) fullgör sina prof, blir berättigad till
silfvermärke, och den, som under åtta år gjort
detsamma, blir berättigad till guldmärke. För
1907, 1908 och 1909 ha varit gällande vissa
öfvergångsbestämmelser, hvarigenom de,
som fyllt 30 år, genast varit berättigade
till guldmärke o. s. v. enligt viss skala.
B.E.
Idrottsorganisationer. För den moderna idrotten
finnas numera mycket omfattande organisationer
af nationell och internationell art. Den
äldsta kända idrottsliga sammanslutningen i
Sverige är Uppsala simsällskap, som bildades
1796. K. Svenska segelsällskapet stiftades
1832. Först på 1880-talet tog dock det
idrottsliga organisationsarbetet verklig
fart; då bildades gymnastikföreningar och
roddföreningar, sedermera föreningar för
skridskoidrott, för velocipedidrott och för
allmän idrott, hvarjämte 1892 Föreningen
för skidlöpningens främjande i Sverige
började sin för det idrottsliga lifvet i
breda lager hela landet öfver uppryckande
verksamhet. – På nyåret 1893 bildades det
första förbundet, d. v. s. en sammanslutning
mellan enskilda föreningar, nämligen Svenska
gymnastikförbundet, som utom sin ursprungliga
hufvuduppgift att främja svensk gymnastik
äfven kom att få betydelse för idrottens
utveckling. Gymnastikförbundets styrelse hade
sitt säte i Stockholm, men nästan samtidigt
bildades i Göteborg Svenska idrottsförbundet,
närmast med syfte att organisera den allmänna
idrotten. – Från 1895 började en annan
idrottsorganisation att växa fram, hvilken,
ehuru den blott antagit benämningen "förening",
dock kom att verka som ett förbund, ehuru till
en början blott med den speciella uppgiften att
tillgodose behofvet af idrottslig upplysning
och organisation bland landets skolungdom. Det
var Idrottsföreningen Kamraterna (I. K.) med
centralstyrelse i Stockholm och "kretsar"
på en mängd olika platser i landsorten samt
i Finland. 1897 bildades "Sveriges allmänna
idrottsförbund" med hufvudsaklig uppgift att
ekonomiskt stödja idrotten samt att organisera
större idrottsfester. 1899 ändrades förbundets
namn till Sveriges centralförening
för idrottens främjande. – 1902 bildades
Svenska bollspelsförbundet, närmast för
organisering af fotbollspelet, som vid denna tid
började vinna popularitet. Bollspelsförbundet
blef redan från början en modern och kraftig
organisation med goda internationella
förbindelser. I det internationella
skridskoförbundet, där svenska män intogo en
ledande ställning, representerades Sverige vid
denna tid af Stockholms allmänna skridskoklubb,
och för velocipedidrottens främjande verkade –
äfvenledes i samförstånd med en internationell
organisation – Svenska velocipedförbundet.
Ett kaos af delvis konkurrerande och sällan
eller åtminstone blott löst samverkande
idrottsorganisationer fanns således, och
det var hög tid, att Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund 1903 bildades
och i sig upptog flertalet af de redan befintliga
organisationerna samt förde den organisatoriska
utvecklingen vidare. Riksförbundet bestod på
våren 1909 af 508 föreningar med omkr. 42,300
medlemmar. Utom riksförbundet och med
särskilda syften kvarstå dock Sveriges
centralförening för idrottens främjande
och Föreningen för skidlöpningens främjande
i Sverige; den sistnämnda var dock till en
början riksförbundets sektion för skididrott,
och en viss samverkan eger rum mellan alla
dessa organisationer. Riksförbundet ledes af
en öfverstyrelse, bland hvars medlemmar utses
ett förvaltningsutskott, och minst en gång
årligen samlas representanter från alla de
anslutna föreningarna till allmänt möte. Med
hänsyn till de olika idrottsgrenarna sortera
under riksförbundet 14 olika sektioner, och
därjämte har man uppdelat landet i 20 olika
idrottsdistrikt. Sektionerna äro: 1) för
gymnastik Svenska gymnastikförbundet, 2) för
fäktning Svenska fäktförbundet, 3) för allmän
idrott och atletik Svenska idrottsförbundet, 4)
för skridskoidrott Svenska skridskoförbundet,
5) för issegling Svenska isseglingsförbundet, 6)
för skidlöpning Svenska skidlöpningsförbundet, 7)
för simidrott Svenska simförbundet, 8) för rodd
Svenska roddförbundet, 9) för kanotidrott Svenska
kanotförbundet, 10) för velocipedidrott Svenska
velocipedförbundet, 11) för fotboll och hockey
Svenska fotbollsförbundet, 12) för lawn-tennis
Svenska lawn-tennisförbundet, 13) för golf
Svenska golfförbundet, och 14) för pärk Svenska
pärkförbundet. Distrikten utgöras af följande
idrottsförbund: 1) Stockholms, 2) Södermanlands,
3) Västmanland-Närkes, 4) Värmlands, 5) Göteborgs
distrikts, 6) Västergötlands, 7) Bohuslän-Dals,
8) Östergötlands, 9) Smålands, 10) Hallands,
11) Skånes, 12) Blekinge, 13) Gottlands, 14)
Dalarnas, 15) Gästriklands, 16) Hälsinglands,
17) Jämtland-Härjedalens, 18) Västernorrlands,
19) Västerbottens och 20) Norrbottens.
Icke innefattade i riksförbundets verksamhet
äro båtsegling och rididrott. För båtsegling
finnes sedan 1907 Svenska seglarförbundet,
som omfattar landets erkända segelsällskap och
hvars representanter samlas till minst ett
årligt möte på en s. k. seglardag, hvarvid
bl. a. gemensam styrelse väljes. Svenska
seglarförbundet är upptaget i det internationella
seglarförbundet. För rididrott och hästsport
utgör svenska Jockeyklubben, med understödjande,
personliga medlemmar, högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
