- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
397-398

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iki, ö i Japan - Iklamma, sjöv. Se Urklamma - Ik Marvel, pseudonym - Ikon, bild - Ikonion. Se Konia - Ikonnikov, Vladimir Stepanovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Socken kring nämnda älfs nedre lopp,
vid Bottniska viken, af Uleå härad, Kemi
domsaga, Uleåborgs län. Utgör med Kuivaniemi
kapell ett konsistoriellt pastorat af l:a kl.,
Kuopio stift, Uleå domprosteri. Areal 2,505
kvkm. Befolkningen, finsk, 8,834 pers. (1907).

3. Friherreskap, som 20 april 1652 förlänades
åt riksrådet Åke Axelsson Natt och Dag, med
succession för hans brorson Thure Thuresson
och brorsons son, Karl Axelsson Natt och Dag,
omfattade 147 1/12 mtl i ofvannämnda socken.
1 o. 2. A. G. F.
3. G. F.*

Ijob. Se Job.

Ijsel. Se Ijssel.

Ijselmonde. Se Ijsselmonde.

Ijssel, Ijsel l. Yssel [ejsel], namn på flera
vattendrag i Nederländerna. – Nieuwe I., en
urspr. af romarna gräfd kanal (Fossa Drusiana)
mellan Rhen och Oude I., i nuv. prov. Gelderland,
hvilken blifvit en af Rhens utloppsarmar, som
bortför 1/9 af flodens vatten. Den går från
Rhen ofvanom Arnhem mot n. ö. och förenar sig
vid Doesburg med Oude I., som under namnet Issel
kommer från Westfalen. Den förenade floden flyter
under namnet I. mot n. förbi Zutfen och Deventer,
bildar därefter gräns mellan prov. Gelderland
och Overijssel samt faller genom flera armar
ut i Zuiderzee nedanför Kampen, sedan den
från h. upptagit Berkel och Schipbeek. Den
har en längd af 90 km. samt befares af
mindre segelfartyg och ångbåtar. – Holland-
l. Gouda-I., en segelbar arm af Lek, skiljer sig
vid Vianen från denna flod, flyter mot v. genom
prov. Utrecht och Syd-Holland förbi Gouda,
slutligen mot s. och faller ofvanom Rotterdam ut
i Maas, midt emot ön Ijsselmonde. Genom kanaler
står den i förbindelse med Oude Rijn.
(J. F. N.)

Ijsselmonde, Ijselmonde l. Ysselmonde [ejsel-],
en af Maas’ mynningsarmar bildad ö, s. om
Rotterdam, i nederländska prov. Syd-Holland.
(J. F. N.)

Ijsselrasen [ejsel-]. Se Holländska nötboskapsrasen.

Ik, tre floder i Ryssland: 1. Biflod fr. v. till
Kama. 420 km. – 2. Biflod fr. h. till Sakmara,
en biflod till Ural, i guv. Orenburg. 260
km. – 3. Svarta I., biflod fr. h. till Tobol.
J. F. N.

Ikaalinen [i’kal-]. Se Ikalis.

Ikalaborg, friherreskap, som 3 juni 1652
förlänades åt riksrådet S. Rosenhane, omfattade
149 23/24 mtl i Österbotten och Kalajoki socken.

G. F.*

Ikalis (fl. Ikaalinen). 1. Härad af Åbo
och Björneborgs län, Finland, omfattar
8 kommuner. Areal 4,310 kvkm. 50,456
inv. (1907). – 2. Domsaga under Åbo hofrätt,
består af 4 tingslag och har samma omfattning som
häradet. – 3. Socken under ofvannämnda härad och
domsaga. Landareal 846,1 kvkm. Befolkningen,
finsk, 12,147 pers. Församlingen bildar
ett konsistoriellt pastorat af 1:a kl., Åbo
ärkestift, Tyrvis prosteri. – 4. Köping i nämnda
socken, vid Kyrösjärvi sjö.

A. G. F.

Ikaria. Se Nikaria.

Ikarier (fr. Icariens), anhängare af de
samhällsteorier, som den franske kommunisten
E. Cabet framställde i sin roman "Voyage
en Icarie" (l:a uppl. under annan titel,
5:e uppl. 1848). Namnet på den uppdiktade
mönsterstaten Ikarien syftar på den antika
världens bekanta sägen om Ikaros’ djärfva flykt
mot solen. Se Cabet.

Ikarion. Se Ikarios.

Ikarios (grek. ’Ιχαριος), grek. myt. 1. I. (äfven
med namnformerna I’karos och Ikari’on),
en atenare under sagokonungen Pandions regering,
hvilken till lön för sin mot guden Dionysos
(Bakchos) visade gästfrihet af denne erhöll
vinrankan och vinodlingen. Då I. ville bland
sina landsmän sprida kännedomen om drufvans ädla
safter och för sådant ändamål rikligen undfägnat
några herdar, blef han af dessa ihjälslagen,
emedan de, då de kände rusets verkningar, trodde
sig vara förgiftade. Hans kropp nedstörtades i en
brunn eller nedgräfdes under ett träd, i hvilket
hans dotter Erigone i förtviflan hängde sig,
sedan hon med tillhjälp af den trogna hunden
Maira lyckats finna faderns grafplats. Till
hennes åminnelse firades sedermera en landtlig
fest, medelst hvilken man säges ha velat
afvända en af Dionysos till straff för det
begångna mordet sänd pestsjukdom eller vansinne
bland de attiska jungfrurna. Såväl fader och
dotter som hunden fingo sedermera sin plats
bland stjärnbilderna under namn af Arcturus,
Virgo
(jungfrun) och Sirius (hundstjärnan).
– 2. Fader till Penelopeia, Odysseus gemål.

1 o. 2. A. M. A.

Ikariska hafvet, i forntiden benämning på den
sydöstra delen af Egeiska hafvet, omkring ön
Ikaria 1. Ikaros (nu Nikaria, se d. o.). Om
anledningen till namnet se Ikaros.

illustration placeholder

Den nedstörtade Ikaros liggande på stranden.
(Från en pompejansk väggmålning.)

Ikaros (grek. ’Ιχαρος), grek. myt. 1. En son
af Daidalos (se d. o.) och tillika med honom inspärrad
i labyrinten på Kreta. Båda flydde därifrån med
tillhjälp af vingar, hvilka Daidalos förfärdigat; men
då I. flög för nära solen, smälte vaxet, som
sammanhöll vingarna, och han nedstörtade i
det haf, hvilket efter honom bar namn af det
Ikariska. Hans fader begrof honom på ön Ikaria
v. om Samos (nu Nikaria). – 2. Se Ikarios.

A. M. A.

Ikelit, petrogr. Se Järbognejs.

Iki, en liten, men mycket tätt befolkad ö i
Japan, n. v. om Kiusiu. 133 kvkm. 36,530
inv. (1898), 275 inv. på 1 kvkm.

J. F. N.

Iklamma, sjöv. Se Urklamma. Jfr Ankare, Ankarkätting.

Ik Marvel, pseudonym. Se Mitchell, D. G.

Ikon (grek. eikon), bild. Ikoner kallas i
den grekiska kyrkan bilder af Jesus, af Guds
moder och af helgonen i motsats till hedniska
gudabilder l. idoler (se d. o.).

Ikonion (lat. Iconium). Se Konia.

Ikonnikov, Vladimir Stepanovitj, rysk
historiker, f. 1841, professor vid universitetet
i Kiev, där han promoverades till magister
med en studie öfver Maxim Grek (1867) och till
doktor (1869) med en afh. om Bysans’ kulturella
betydelse i ryska historien. Hans förnämsta verk
är Opyt russkoj istoriografii (bibliografiska
studier rörande Rysslands historia; I, 1892).

A–d J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free