Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iktinos, grekisk arkitekt - Iktoform - Iktus - Iktyodonter - Iktyodorylit - Iktyofager - Iktyografi - Iktyol - Iktyoliter - Iktyolog - Iktyologi - Iktyotoxin - Ikutorso - Ikuvio. Se Gubbio - Ilandsborg - Ilang-ilang-olja. Se Cananga - Ilanz, ort i kantonen Graubünden - Ilarion, metropolit i Kiev - Ilat l. Ilijat, "stammar" - Il Bolognese. Se Grimaldi, G. F. - Il cavaliere d'Arpino. Se Cesari, G - Il centonovelle. Se Centonovelle antiche - Ilchan. Se Il-kan - Il Cigoli. Se Cigoli - Ildefenso, San. Se Granja, La - Ildefonsus (Hildefonsus), den helige - Il diritto, tidning. Se Diritto - Il dolce stil nuovo, "den ljuva nya stilen - Ile (grek., skara trupp) - Ile Bonaparte. Se Reunion - Ile d'Aix. Se Aix, Ile d' - Ile de Bourbon. Se Reunion - Ile-de-France l. Isle-de-France - Ile-de-France l. Isle-de-France 1. Fordom fransk provins - Ile-de-France l. Isle-de-France 2. Nordlig ö på Grönland - Ile-de-France l. Isle-de-France 3. Fransk benämning på ön Mauritius - Ile de la Camargue. Se Camargue - Ile de la Gonave. Se Gonave - Ile de Ré. Se Ré - Ile-du-Diable, fr. Se Djäfvulsön ocg Gyuana - Ile d'Yeu. Se Yeu - Ilefeld, Köping. Se Ilfeld - Ilek, biflod till Ural - Ilen, förstad till Trondhjem - Ileos, med. Se Ileus - Ilerda, forntida stad - Ilergeter, iberiskt folkslag i forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Demetertemplet i Eleusis, ett verk, hvars
egendomligheter och afvikelser från den vanliga
tempelformen berodde på de berömda mysteriernas
särskilda kraf. Slutligen byggde han äfven
ett tempel åt Apollon Epikurios i Bassai, vid
Figalia i Arkadien, en byggnad, som i många delar
liknade Parthenon, men var betydligt mindre.
C. R. N.*
Iktoform. Se Ichthyol.
Iktus (lat. ictus, slag) kallas i de gamles
musikaliskt metriska terminologi det antingen med
fingret eller med foten verkställda taktslag,
medelst hvilket man såväl vid uppläsande
(skandering) af verser som vid sång brukade
markera rytmen. I sammanhang därmed nyttjas ordet
inom metriken äfven om den starkare tonvikt, som
lägges på de med iktus betecknade stafvelserna
i versen. Jfr Arsis.
A. M. A.
Iktyodonter. Se Ichthyodonter.
Iktyodorylit. Se Ichthyodorylit.
Iktyofager. Se Ichthyofager.
Iktyografi. Se Ichthyografi.
Iktyol [-å̄l]. Se Ichthyol.
Iktyoliter. Se Ichthyoliter.
Iktyolog [-låg]. Se Ichthyolog.
Iktyologi. Se Ichthyologi.
Iktyotoxin. Se Ichthyotoxin.
Ikuturso, finsk myt. Se Tursas.
Ikuvio. Se Gubbio.
Ilandsborg. Se Ægidius den helige.
Ilang-ilang-olja. Se Cananga.
Ilanz (rätorom. Glion, it. Iante), ort i
schweiziska kantonen Graubünden, på båda sidor
om Rhen, omnämnes i 8:e årh. som "den första
stad vid Rhen" och var sedan hufvudort i Ober-
l. Grauebund (se Graubünden). Invånarna, 945
(1900), äro till största delen rätoromaner och
till hälften protestanter. Boskapsmarknader
och stor vinhandel. Orten besökes mycket
af turister. Namnet I. är korrumperadt
af rätorom. Ilon l. Glion (af ils ogns,
ils ons, alarna, med anledning af de
albuskar, som kanta flodstränderna).
(J. F. N.)
Ilarion, den förste metropoliten i Kiev
af rysk börd, d. omkr. 1055, författade
åtskilliga religiösa skrifter, som tillhöra
den ryska litteraturens äldsta minnesmärken:
Predikan (slovo) om lagen och nåden,
Trons bikt, Undervisning om andlig båtnad
för alla kristna m. m. Skriftprof finnas
i A. Jensens "Rysk kulturhistoria", I.
A–d J.
Ilat l. Ilijat (af turk. il, stam), "stammar",
gemensam benämning på en mängd i Persien bofasta
eller nomadiserande turkiska stammar. Se om dem
Persien (Befolkning) och Turkar.
Il Bolognese [bålånjēse]. Se Grimaldi, G. F.
Il cavaliere d’Arpino. Se Cesari, G.
Il centonovelle [tʃe’ntå nåve’lle]. Se
Centonovelle antiche.
Ilchan. Se Il-kan.
Il Cigoli [tʃi’gåli]. Se Cigoli.
Ildefonso, San. Se Granja, La.
Ildefonsus (Hildefonsus), den helige, ärkebiskop
af Toledo, d. 667, var en af de fromme och lärde
prelater, hvilka den spansk-gotiska kyrkan under
7:e årh. hade att uppvisa. I ungdomen ingick
han i klostret Agali (Agli), blef där abbot,
deltog i flera synoder, stiftade ett nunnekloster
i närheten af Toledo samt nödgades af konung
Reccesvind att 657 mottaga ärkebiskopsdömet i
sistnämnda stad. Han författade flera skrifter; hans
största betydelse låg däri, att han kraftigt
bidrog till utbredandet af Mariakulten i
Spanien, hvadan han ock tidigt blef föremål
för firande i spanska kyrkan; bl. a. har
Murillo i en berömd tafla (i Museo del
Prado) förhärligat hans Mariakärlek.
P. F. (Hj. H–t.)
Il diritto [-tå], tidning. Se Diritto.
Il dolce stil nuovo [då’ltje stil noåvå], "den
ljufva nya stilen", en filosofiskt religiös
riktning inom 1200-talets italienska poesi. Se
Vossler, "Die philosophischen grundlagen zum
Süssen neuen stil" des Guido Guinicelli,
Guido Cavalcanti und Dante Alighieri" (1904).
Ile (grek., skara, trupp) kallades i det forna
Sparta hvar och en af de afdelningar, i hvilka
de under statens tillsyn uppfostrade gossarna
voro fördelade. I andra grekiska stater äfvensom
i den macedoniska hären var det benämning för en
rytteriafdelning (skvadron), hvars styrka synes
ha växlat betydligt i olika stater och tider.
A. M. A.
Ile Bonaparte [il bånapa’rt]. Se Réunion.
Ile d’Aix. Se Aix, Ile d’.
Ile de Bourbon [il də borbå’]. Se Réunion.
Ile-de-France l. Isle-de-France
[il-də-frã’s]. 1. Fordom fransk provins, bildade
ett slags ö (fr. île), som begränsades af Marne,
Seine, Oise, Aisne och Ourcq. Areal omkr. 18,380
kvkm. Det omfattade det nuv. dep. Seine
jämte större delen af dep. Seine-et-Oise,
Seine-et-Marne, Oise och Aisne samt en mindre
del af Loiret, Yonne och Eure-et-Loir. Denna
landsdel var icke blott Frankrikes hjärta,
utan äfven, såsom kapetingernas arfland (se
Francien), dess kärna, kring hvilken de
franske konungarna under tidens lopp samlade
till ett helt delarna af Karl den skalliges
splittrade rike. Hufvudstad: Paris. – 2. Den
nordligaste större ön på Grönlands östkust,
under 77° 38’ n. br. och 17° 36’ v. lgd,
upptäckt 1905 af hertig Filip af Orléans. –
3. Fransk benämning på ön Mauritius.
(J. F. N.)
Ile de la Camargue [il də la kama’rg]. Se Camargue.
Ile de la Gonave [il də la gåna’v]. Se Gonave.
Ile de Ré [il də]. Se Ré.
Ile-du-Diable [Il-dy-dia’bl], fr. Se Djäfvulsön
och Guyana, sp. 721.
Ile d’Yeu [il-diö]. Se Yeu.
Ilefeld [-fält], köping. Se Ilfeld.
Ilek, biflod fr. v. till Ural. Omkr. 350
km. Genom dess dal går järnvägen
Orenburg–Kasalinsk.
Ilen, den norska staden Trondhjems västra
förstad. – Ilevoldene (Ilevallarna), namn på
en v. om Trondhjem belägen slätt, nu lagd till
park. 27 maj 1180 stod där ett slag mellan
konungarna Sverre Sigurdsson och Magnus
Erlingsson, hvilken sistnämnde besegrades.
O. A. Ö.
Ileos, med. Se Ileus.
Ilerda, i forntiden stad i Hispania
Tarraconensis, vid floden Sicoris (Segre),
bekant genom Caesars seger öfver Pompejus’
legater Afranius, Varro och Petrejus,
49 f. Kr. Stadens namn är nu Lerida.
(J. F. N.)
Ilergeter, iberiskt folkslag i forntiden,
bodde mellan Iberus (Ebro) och Sicoris (Segre),
med Ilerda (Lerida) såsom hufvudstad. Deras
konung Indibilis nedgjorde 212 f. Kr. i förbund med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
