- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
441-442

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Immersionslins. Se Mikroskop - Immersionsolja. Se Mikroskop - Immigrera, invandra - Imminent, hotande - Immission, jur. - Immobil, orörlig - Immoderat, måttlös - Immodest, oblyg - Immoralitet, osedlighet - Immortalitet, odödlig - Immorteller, bot. Se Eterneller - Immun - Immunitet - Immunitet 1. Jur. - Immunitet 2. Med. - Immunkropp, med. Se Hemolys - Immunserum, ett serum - Imola, kretsstad i Bologna - Imola, Innocenzio da. - I-mosjar, I-moschar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

441 Immersionslins—I-mosjar 442

Immersionslins (se Immersion). Se
Mikroskop.

Immersionsolja (se Immersion). Se Mikroskop.

Immigrant, Immigration. Se Immigrera.

immigréra (lat. immigräre), inflytta, invandra. -
Immigrant, invandrare. - Immigration,
invandring.

lmmine’nt (af lat. imminére, hänga öfver, hota),
öfverhängande, hotande, nära förestående.

Immissiön (af lat. immi’ttere, skicka in,
sätta i besittning), jur., i vidsträcktare
mening offentlig myndighets åtgärd,
hvarigenom någon sättes i besittning af
något; i inskränkt betydelse den juridiska
akt, hvarigenom en fordringsegare sättes i
besittning af en pant. Se Införsel och Pant.
A. Th. S.*

Immobil (lat. immöbilis), orörlig; krigsv.,
orustad, ej på krigsfot. - I m mö b il i
a 1. Immöbiles res, lat., fast egendom. -
Immobilitet, orörlighet. - Jfr Mobil.

l m moderat (lat. immoderätus), måttlös,
tygellös, öfverdrifven. - Subst. Immoderatiön.

Immode^t (lat. immode1’stus), anspråksfull,
oblyg, påflugen. - Subst. Immodestl.

Immoralitet (fr. immoralité), osedlighet.

l m mortalitet (lat. immortälilas), odödlighet
(se d. o.).

Immorteller, bot. Se Eterneller.

Immun (lat. immiinis, fri), omottaglig för
inverkan af vissa gifter och smittämnen. - I m
m u n i-s é~ r a, göra immun. Se B a k t e r i
o l o g i, sp. 733-736.

Immunitet (lat. immunUas, frihet). 1. Jur.,
frihet från förpliktelser till staten, är
ett i utländsk rätt förekommande uttryck, som
kan anses svara emot, hvad i Sverige kallats
frälse, såväl andligt som världsligt. Denna
frihet innebar under början af medeltiden
åtskilliga andliga och världsliga dignitärers
privilegium att vägra statens ämbetsmän
hvarje inträde på sitt område och att utöfva
domsrätt. Nu betecknas med immunitet den
vissa privilegierade stånd tillkommande
frihet från bestämda allmänna skyldigheter,
t. ex. den skatte- och inkvarteringsfri-het
m. m., som tillkommer innehafvarna af de tyska
herregodsen, den frihet prästerskapet åtnjutit
(im-munitas ecdesiastica) från militär-, skatt-
och inkvarteringsskyldighet, från allmänna
besvär och kommunala åligganden, fritagelse
från de vanliga domstolarna m. m., äfvensom
den asylrätt, som tillkom kyrkorna och vissa
andra kyrkliga bostäder (immunitas ecclesice
1. localis). Dessa friheter, hvilka i sin största
utsträckning tillkommit den katolska kyrkan,
ha efter hand minskats. Åtskilliga kvarstå dock,
och äfven det protestantiska prästerskapet har
på flera ställen dylika friheter. I Sverige
förekomma ännu vissa särskilda friheter af både
personell och real natur för prästerskapet.

2. Med. Omottaglighet för inverkan af
vissa gifter och smittämnen. Se vidare
Bakteriologi, sp. 733-736. _
1. H.L.R.*

Immunkropp (af immun, se d. o.), med. Se
Hemö lys.

Immunserum, ett serum (se d. o.), som gör någon
immun (se d. o.).

Imola [1’måla], kretsstad i italienska prov.
Bo-

logna, vid floden Santerno och järnvägen Bologna-
Ancona. 14,162 inv. (1901; som kommun 33,210
inv.). Staden är säte för en biskop, har ett
gymnasium, en teknisk skola, en landtbruksskola
och ett musikläroverk. Naturhistoriskt och
fornsaksmuseum, det senare rikt på föremål från
stenåldern äfvensom på fynd i pålbyggnader
vid Castellaccio, romerska bronser, mosaiker
m. m. Vinodling, tillverkning af läder, lervaror,
siden; handel med vinsten, hampa, ris, spannmål
och silke. I. anlades af Sulla och kallades
efter honom Forum Cornelii.
(J. F. N.)

Imola, Innocenzio da. Se Francucci.

I-mōsjar, I-mōschar (plur. af a-māsjir, ”den
frie mannen”), det riktiga, inhemska namnet på det
talrika och betydande berberska folk, som innehar
större delen af mellersta Sahara. I europeisk litteratur
uppträder detta folk under många namnformer:
imuschagh, imouchar, amasig,
imazirer, tuārik (eg. tauārik, arab. plur. af tarik,
affälling, emedan folket sannolikt förut varit kristet),
tuareger, tergi m. fl. Tuarik är den hos
araberna allmänna, tuareger den hos européerna
vanligaste benämningen; såsom sing. därtill nyttja
araberna térki, européerna ”en tuarik” l. tuāreg.
Enligt Barths kartor sträcker sig imosjarernas land
mellan Algeriet, Tunisien och Tripoli i n., oaserna
Fessān och Tēbu (Tibbu) i ö., sjön Tsad i s. ö.
samt Niger och Timbuktu i s. v. öfver 16 breddgrader
och 16 längdgrader. Imosjarerna anses vara ett af
Afrikas mest välbildade folkslag; med undantag af
ansiktet, som är mörkbrunt, har kroppen ganska
ljus hudfärg. De äro muhammedaner endast till
namnet, ty deras religion inskränker sig till några
vidskepliga bruk, och i sina borgerliga förhållanden
ledas de icke af koranens bud, utan af egna
uråldriga traditioner. Folket består af två strängt
skilda klasser, i-haggaren (”de adliga”), och i-mrad
(”de underdåniga”). De senare, lämningar af ett
underkufvadt, men besläktadt folk, äro talrikare
samt underkastade flera tunga och förödmjukande
stadganden. I politiskt afseende utgör landet en
feodal monarki, där sultanen (a-menukal, ”konungen”)
styr med bistånd eller måhända riktigare
under trycket af de särskilda stamcheferna (a-mrar,
”gubben”). Både sultanens och chefernas myndighet
är ärftlig, men öfvergår efter anciennitetsregler
till en systerson, medan deras egendom följer den
vanliga arfslagen. Imosjarerna föra ett fullkomligt
nomadlif, ega kameler och en förträfflig åsneras,
men icke hästar eller mulåsnor. Deras förnämsta
inkomstkälla är eskorterandet af karavaner. De
genom deras land löpande viktiga handelsvägarna
mellan kustländerna och de rika centralafrikanska
staterna äro indelade i sträckor, där vissa bestämda
stammar, afundsjukt uteslutande alla andra, ega att
mot stadgade afgifter eskortera karavanerna och
ansvara för deras säkerhet. Imosjarernas kvinnor ha
en mera fri och ansedd ställning än något annat
afrikanskt folks. Egendomligt nog bära de aldrig slöja,
medan männen däremot anse sin karakteristiska
tessilgemist (ansiktsduk, som blott lämnar ögonen
obetäckta) för en företrädesrätt. F. ö. bära västra
stammarna åtsittande skjorta och benkläder, de
öfriga åter den vanliga orientaliska vida dräkten af
mörkblått bomullstyg. De talrika särskilda
stammarna delas i flera hufvudgrupper, af hvilka
följande äro de viktigaste: askar (kel-asger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free