Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Index librorum prohibitorum, lat. - Indhered - India museum i London - Indiana, nordamerikansk stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde sig ej behofvet gällande af en
officiell index. Annorlunda blef fallet efter
boktryckarkonstens uppfinnande och i kampen
mot reformationen. Först kom en period af
mera enskildt initiativ; den första verkliga
index och med detta namn utgafs af Paris’
universitet 1544 för Frankrikes kyrka; och den
gallikanska kyrkan fasthöll sedan länge vid sin
egen, ej påfvens index. De 2:a och 3:e utgåfvos
i Louvain för Nederländerna 1546–50, den 4:e
i Valladolid 1550 af spanska inkvisitionen,
som ock länge följde sin egen index. Nu kände
påfven behofvet att taga ledningen. Redan den
förste kontrareformatoriske påfven, Paul IV,
offentliggjorde 1559 en förteckning på förbjudna
böcker, som af Tridentmötet 1563 nyordnades
såsom gällande hela kyrkan och sedan af påfvarna
i ständigt nya upplagor (från Pius IV:s 1564)
utgåfvos med "förbättringar" och tillägg. För
dessas ombesörjande tillsattes redan af Pius
V 1571 en särskild Index-kongregation. Det
nuv. förfaringssättet är ordnadt genom en
konstitution af Benedikt XIV 1753, nyformad af
Leo XIII 1897. Tre hufvudperioder i den påfliga
index’ historia kunna särskiljas: 1559–omkr. 1600
riktas index helt mot protestantiska kätteriet;
omkr. 1600–1758 riktas den mest mot religiösa
och naturvetenskapliga böcker inom katolicismen
själf; under 1800-talet har man uppgifvit
möjligheten att följa med världslitteraturen och
alltmer begränsat sig till allmänna principer
och klassificeringar; de naturvetenskapliga
och protestantiska böckerna ha mest försvunnit,
och hufvudparten af de uppräknade är kätterska
katolska, mest italienska. En svensk, som
alltjämt ihågkommes, är Swedenborg. Nytt
uppsving tog index med Leo XIII. Hans edition
af 1900 är särskildt beryktad genom de nya
skrankor för vetenskaplig frihet, som här
drogos; bl. a. infördes Kant på index. Äfven
återfinnas där Cartesius, Spinoza, J. S. Mill,
Victor Hugo, Dumas, Zola, Fogazzaro, Sabatier,
Ranke, Renan etc.; nästan inga böcker före år
1600 äro nu medtagna. Under de senaste åren
har index åter tilldragit sig uppmärksamhet
som vapen i den förbittrade striden mot
"modernismen", H. Schell, Loisy, Blondel,
Tyrell, Murri m. fl. ha censurerats. "Santa
congregazione dell’ indice" räknar 1909 27
kardinaler med den 73-årige Francesco Segna
som prefekt. – Den romerska kyrkan eger äfven
förteckningar öfver böcker, som antingen efter
vederbörlig censur förklarats tillåtna (libri
expurgati), eller hvilka, så framt enskilda
ställen strykas eller ändras, kunna erhålla den
påfliga hallstämpeln (libri expurgandi). – Jfr
F. H. Reusch, "Der index der verbotenen bücher"
(2 bd, 1883–85), "Index librorum prohibitorum
Leonis XIII", ed. 1900, ed. Pii X iussu 1907;
J. Hilgers, "Der I. der verbotenen bücher,
rechtlich-historisch gewürdigt" (1904;
katolsk), G. H. Putnam, "The censorship of the
church of Rome" (2 bd 1906 ff.), och Hempel,
"Indexbewegung und kulturgesellschaft" (1908).
Hj. H-t.
Indhered (eg. Indherederne) kallas de delar af
Nordre Trondhjems amt (Norge), som ligga omkring
Trondhjemsfjorden innanför Frosten. O. A. ö.
India museum [Vndio mjöslW] i London bildar en
del af South Kensington museum och torde vara
det på indiska föremål rikaste, som finns i
världen. Det bildades 1880 genom utbrytning
ur East India house, nu inskränkt till den
egentliga förvaltningen,
India office. Det består af salar och gallerier
innehållande indiska skulpturer, afstöpningar af
arkitektoniska delar från indiska tempel och
offentliga byggnader, modeller af städer,
hus, fabriker, tillverkningsmetoder
o. s. v. F. ö. finnas alla möjliga
etnografiska föremål: tyg, smycken, vapen,
redskap, musikinstrument, alster af olika
slags konstfärdighet, o. s. v. En afdelning
innehåller prof på alla moderna produkter
från Indien. 1882 utställdes i Stockholm
ett urval af föremål från India museum.
K. F. J.
Indiana [indiä’nə], en af Nord-Amerikas förenta
stater, begränsas i ö. af staten Ohio (gränsen
bildas af en linje dragen rakt n. ut från
Miamis utlopp i Ohio, 84° 49’ v. lgd), i s. af
floden Ohio, som skiljer staten från Kentucky, i
v. af staten Illinois, mot hvilken floden Wabash
bildar gräns ett stycke, eljest en linje utefter
88° 22’ v. lgd, samt i n. af sjön och staten
Michigan. Areal 94,153 kvkm. Staten bildar en
slätt, som sluttar mot s. v. och företer en
svagt vågig yta med en höjd ö. h. af endast
140 m. i sin lägsta del (Wabashs mynning) och
382 m. i sin högsta. Geologiskt utgöres östra
delen af I. af tämligen horisontalt lagrade
siluriska, midten af devoniska och västra
delen af stenkolsaflagringar; i förstnämnda
område finnas stora petroleumfyndigheter,
i det sistnämnda, på en yta af 17,000 kvkm.,
mäktiga stenkolslager. I den vidt utbredda
kalkstenen finnas många stora grottor, af
hvilka Wyandottegrottan (med 35 km. långa
gångar) är den väldigaste. Ytan täckes i regel
af istidsbildningar med inströdda erratiska
block; floddalarna (bottoms) utgöras af alluviala
aflagringar. Båda dessa bildningar lämpa sig i
hög grad för jordbruk. Utefter Michigansjöns
strand gå höga dyner och flygsandsfält. Af
floderna är blott Ohio i högre grad segelbar,
medan Wabash, som från väster mottager White
river, endast tidtals kan trafikeras. Maumee,
till Eriesjön, och Kankakee, till Illinois,
äro icke segelbara inom I. Små sjöar, äfven de
istidsbildningar, förekomma i mängd. Klimatet
är sundt, om ock mycket växlande. Indianapolis
har ett årsmedium af 12,6°, i jan. -2,6°, i
juli 24,6°, men ofta förekomma långa perioder
af hetta med ända till 41°, under det att
vintertemperaturen kan sjunka till -28°. Årliga
regnmängden är 1,074 mm. Omkr. 30 proc. äro
täckta af skog, som består af samma trädslag som
skogarna i Illinois, resten mest gräsprärier. Af
mineral förekommer jämte stenkol något järn och
koppar, hvarjämte I. eger outtömliga bäddar af
eldfast lera, porslinslera och krukmakarlera
samt kalksten. Befolkningen, som 1800 räknade
5,641 pers., 1850 988,416 och 1900 2,516,462,
beräknades 1908 till 2,775,702 eller 29 inv. på 1
kvkm. Af 1900 års folkmängd voro 57,505 färgade,
212 asiater och 243 indianer. I utlandet
voro 142,121 födda, af hvilka i Sverige 4,673
(med 9,915 afkomlingar i första led). Jämte de
offentliga folkskolorna (med 16,670 lärare 1908)
finnas omkr. 800 offentliga high schools (2,056
lärare), 1 offentlig och 6 enskilda normalskolor
samt flera högskolor (flera kallade universitet),
af hvilka de förnämsta äro: statsuniversitetet
i Bloomington, De Pauw university i Greencastle
(metodisternas), Notre Dame university i South
Bend (katolskt), Earlham coll. i Richmond
(kväkarnas), Wabash coll. i Crawfordsville
(osekteriskt), Concordia coll. i Fort Wayne
(lutherskt),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
