Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 501-502 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer - Indianit Bournon, miner., en anorit-varietet - Indian oak, bot. Se Barringtonia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vissa rådsförsamlingar förefunnos. Bland de
skilda religionssystemen är quichuafolkets det
måhända bäst kända; dess högste gud var solen,
och näst denne kom deras nationalhjälte, den
hvite och skäggige Huiracocha. De döde begrofvos
i marken i omsorgsfullt byggda grafkamrar eller
i tempel och grottor. Något skriftsystem var
icke kändt. Det närmaste steget till något
sådant voro quiposnörena hos quichuafolket
(se Knutskrift). Afkomlingarna af dessa en gång
jämförelsevis högt stående nationer i Anderna
bilda ännu hufvudmassan af befolkningen öfver
stora områden och, ehuru i teorien

Fig. 14. Quichua-indianer.

likställda med de hvite, äro de dock, liksom
infödingarna i de flesta andra trakter
i spanska Amerika, praktiskt taget nästan
trälbundna. Stammarna i Amasonflodens, Orinocos
och Paranás områden befunno sig alla i olika
grader af ett ganska primitivt tillstånd, ehuru
de flesta voro bofasta och mer eller mindre
jordbruksidkande. Många af de stammar, som lefde
i de tropiska regionerna, voro nästan eller
h. o. h. nakna. Tatuering och kroppsmålning voro
ganska vanliga, läpp-prydnader buros af många
stammar, skalpering var okänd, men flera folk,
speciellt jibarosstammen, torkade och behöllo som
troféer sina fienders hufvud. Blåsröret och den
förgiftade pilen voro allmänna allestädes i öfre
Amason- och Orinoco-området. Kuraregiftet var en
viktig bytesartikel bland dessa stammar. Den
härskande religionen var en rå animism,
synbarligen af lägre grad än de former, som
man iakttagit hos de nordamerikanska folken. I
många trakter lefva indianerna ännu under de
mest primitiva förhållanden (jfr Chorotes),
i andra ha energiska missionärer samlat dem
i stora byar, särskildt i Peru, Bolivia och
Paraguay. Jesuitmissionärernas arbete bland
guaranifolket är erkändt som det kanske mest
framgångsrika i Amerika. Dessa räknade en tid
icke mindre än 300,000 omvända indianer, hvilka
nu bilda själfva grundstommen af befolkningen i
den moderna republiken Paraguay. På pampas äro de
vilda indianerna numera fullkomligt utrotade. I
Patagonien lefva dock ännu några kvarlefvor af de
stammar, som förut befolkat pampas. De äro ännu
ryttarfolk och jägare, som lefva i tält af hudar,
lifnärande sig nästan uteslutande af
kött och i äfven andra afseenden liknande
präristammarna i Nord-Amerika, och ega hjordar
af hästar och boskap. Araukanerna i södra
Chile bibehöllo med framgång sitt oberoende
mot inkakejsarna och äfven länge nog mot de
eröfrande spanjorerna. Infödingarna i Eldslandets
dystra skogstrakter befinna sig på en ytterst låg
kulturgrad. De lefva i de mest primitiva hyddor af
trädgrenar, gå nästan nakna äfven i det kallaste
väder och ha synbarligen ingen utbildad social
organisation eller religiösa ceremonier, men de
äro skickliga jägare och fiskare.

De sydamerikanska språkgrupperna äro enligt
A. F. Chamberlain (1904) följande 58: alakalufer
(Eldslandet), andaquier (Colombia), arauer
(Brasilien), araukaner (Argentina, Chile),
arawaker (Brasilien, Venezuela etc. och öarna),
atacameñer (Chile), aymaraer (Peru, Bolivia),
barbacoer (Colombia), betoyaer (Colombia,
Venezuela), calchaquier (Argentina), canichaner
(Bolivia), carajaer (Brasilien), cariber
l. kariber (Brasilien, Venezuela, Guyana
och öarna), caririer (Brasilien), cayubabaer
(Bolivia), charruaer (Uruguay etc.), chibchaer
(Colombia, Costa Rica), chiquiter (Bolivia),
chocoer (Colombia), choneker (Patagonien),
churoyer (Colombia), coconucer (Colombia), cunaer
(Colombia), guahiber (Colombia), guarauner
(Venezuela), guaycuruer (Argentina etc.),
itonamer (Bolivia), jivaroer (Ecuador etc.),
kechuaner (Peru, Ecuador), lamaer (Peru), luler
(Argentina), mainer (Ecuador etc.), matacoer
(Argentina, Paraguay), mocoer (Colombia),
mosetener (Bolivia), movimer (Bolivia), onaer
(Eldslandet), otomaker (Venezuela), paniquiter
(Colombia), panoer (Peru), payaguaer (Argentina),
peber (Peru, Ecuador), piaroer (Colombia,
Venezuela), puinavier (Colombia), puquinaer
(Peru), salivaer (Venezuela), samucuer (Bolivia),
tacanaer (Bolivia), tapuyaer (Brasilien,
Colombia), ticunaer (Brasilien), timoter
(Venezuela), tsonekaer (Patagonien), tupier
(Brasilien, Bolivia), yaganer (Eldslandet),
yarurer (Venezuela, Colombia), yuncaer
(Peru), yurucareer (Bolivia) och zaparoer
(Ecuador). Chamberlain har 1907 publicerat
en lista af 87 sydamerikanska språkstammar,
omfattande äfven alla kända försvunna, ofta
obetydliga folk. Litt. (utom den ofvan nämnda):
Prescott, "History of the conquest of Peru"
(1847), Martius, "Beiträge zur ethnographie
und sprachenkunde Americas, zumal Brasiliens"
(1867), Squier, "Peru" (1877), Reiss och Stübel,
"Das todenfeld von Ancon" (1880–87), Wiener,
"Pérou et Bolivie" (1880), Ehrenreich, "Die
eintheilung und verbreitung der völkerstamme
Brasiliens nach dem gegenwärtigen stande unserer
kenntnisse" (i Petermanns "Mitteilungen",
1891), von den Steinen, "Unter den naturvölkern
Zentral-Brasiliens" (1894), E. von Rosen,
"The chorotes indians in the Bolivian Chaco"
(Sthlm, 1904), E. Nordenskiöld, "Beiträge
zur kenntniss einiger indianerstämme des Rio
Madre de Dios-gebietes" (i "Ymer", 1905), och
"Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias
gränstrakter 1904–05" (i Vet. akad:s handl.,
1906) och E. Boman, "Antiquités de la région
Andine de la république Argentine et du désert
d’Atacama" (1908). C. V. H-n.

Indianit Bournon, miner., en anortit-varietet.
A. Hng.

Indian oak [i’ndiən åu’k], bot. Se
Barringtonia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>