- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
503-504

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indian red wood, eng., bot. Se Chukrasia - Indianska kompaniet. Se Generalhandelskompaniet - Indiansk hampa, bot. Se Apocynin och Apocynum - Indiansk krasse, bot. Se Tropaelum - Indiansk tobak, bot. se Lobelia - Indianskt ris, bot. Se Zizania - Indiansommar, eng. indian summer - Indianterritoriet (Indian territory) - Indicativus, språkv. Se Modus - Indicatorini, zool. Se Honungsgökarna - Indicator Sparrmani, zool. Se Honungsgökarna - Indicera, angiva - Indices, plur. af index - Indices 1. Krist. Se Kristall - Indiciebevisning, jur. Se Indicier - Indicier, jur. - Indicium, tecken - Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Indian red wood [i’ndion re’d <wud], eng.,
bot. Se Chukrasia.

Indianska kompaniet. Se Generalhandelskompaniet.

Indiansk hampa, bot. Se Apocynin och
Apocynum.

Indiansk krasse, bot. Se Tropæolum.

Indiansk tobak, bot. Se Lobelia.

Indianskt ris, bot. Se Zizania.

Indiansommar, eng. indian summer, den
nordamerikanska benämningen på en kort period
af sommarvarma dagar långt fram under hösten,
vacker eftersommar, sensommar. Motsvarande
svenska namn äro brittsommar l. britmässesommar
(se d. o.), fattigmanssommar och gräflingssommar
(gräflingen är då ute och samlar sitt förråd af
lifsförnödenheter för vintern).

Indianterritoriet (Indian territory) kallades
förr ett område i Nord-Amerikas förenta stater,
omgifvet i n. af Kansas, i ö. af Missouri
och Arkansas, i s. och v. af Texas, hvilket
enligt ett kongressbeslut 1834 anvisades
till vistelseort åt några indianstammar
och till hvilket småningom fördes alla de
stammar, som bott ö. om Mississippi; senare
ditfördes äfven indianer från andra delar
af unionen. Området, hvars gränser till en
början ej voro noga fixerade, beräknades 1890,
innan västra delen s. å. organiserades till
ett territorium med namnet Oklahoma, till
182,400 kvkm., med en befolkning af 248,324
inv., af hvilka 66,289 tillhörde de s. k. fem
civiliserade stammarna, cherokeserna (i n. ö.),
seminolerna och creekerna (i midten), choctawerna
(i s. ö.) och chikasawerna (i s.). Af dessa
hade creekerna hitförts från Florida redan
1827–28, cherokeserna, choctawerna och
chikasawerna 1833–38 och seminolerna 1845;
dessutom många mindre stammar, så att dessas
hela antal uppgick till omkr. 35. De viktigaste
af de öfriga stammarna voro quapaw (guaparo),
seneka, wyandotte, peoria, ottawa, modok, miami
och shawnee. Hvarje stam erhöll ett bestämdt
område, reservation, som en indian ej fick lämna
utan pass från agenten. Hvita fingo ej bosätta
sig där eller ens besöka det, med undantag för
dem, som gift sig med indiankvinnor. Regeringen
förvaltade fonder, som bildats genom försäljning
af indianernas forna landområden och af
hvilka räntorna årligen utbetalades till de
flesta stammar i form af lifsmedel, kläder,
boskap och redskap. Regeringens inflytande
inskränkte sig till besättandet af Fort Gibson
och några andra poster samt tillsättandet
af en agent för hvarje stam eller grupp af
stammar, hvilken agent det ålåg att reglera
stammens förhållande till regeringen samt att
utdela ofvannämnda understöd. Med få undantag
behöllo indianerna sin stamorganisation,
ehuru, med framstegen i civilisation, deras
former af själfstyrelse undergingo vissa
förändringar. De fem civiliserade stammarna hade,
jämte sin öfverhöfding och sina underhöfdingar,
ett råd, som i flera afseenden motsvarade de
andra staternas lagstiftande församlingar. De
hade ock egna lagböcker och domstolar. – Den
hvita befolkningen var länge mycket fåtalig
och bestod nästan uteslutande af agenterna och
deras familjer, garnisonerna på militärposterna
och tjänstemännen vid de järnvägar, som drogos
genom territoriet. Det blef emellertid i längden
omöjligt att utestänga de hvite från det delvis
fruktbara
och på stenkol rika landet. Unionens regering
gaf slutligen efter för dessas kraf på att få
bosätta sig där, då den 1890 organiserade västra
och större delen af I. till territoriet Oklahoma
(101,080 kvkm. 61,834 inv. 1890), som öppnades
för immigration. I den återstående delen, som
behöll det gamla namnet och hade en areal af
81,320 kvkm., med 186,490 inv. (1890), bodde de
fem civiliserade nationerna jämte flertalet af
öfriga indianer. Men icke heller denna anordning
kunde länge bibehållas. Enligt ett kongressbeslut
1906 undertecknade presidenten Roosevelt 16 juni
1906 en lag, genom hvilken de båda områdena
I. och Oklahoma förenades och under namnet
Oklahoma (se vidare d. o.) upptogs 16 nov. 1907
som stat i unionen.
J. F. N.

Indicativus, språkv. Se Modus.

Indicatorini, zool. Se Honungsgökarna.

Indicator Sparrmani, zool. Se Honungsgökarna.

Indicera (lat. indicare, af index, visare),
angifva, antyda. – Indicerad, med., lämplig
(t. ex. en viss behandlingsmetod). – Om
indicerade hästkrafter se Hästkraft.

Indices, plur. af index (se d. o.). 1. Krist. Se
Kristall.

Indiciebevisning, jur. Se Indicier.

Indicier (se Indicium), jur., sådana upplysningar
i en rättegång, hvilka icke omedelbart angå
det faktum, som skall bevisas, men från hvilka
slutsatser med hänseende till detta kunna dragas;
i Sveriges rikes lag kallas de "liknelser och
omständigheter". Den bevisning, som på detta
sätt åstadkommes, kallas indirekt
bevisning
l. indiciebevisning. Det är tydligt,
att den visshet, som på detta sätt vinnes, icke
är lika tillförlitlig, som när bevisningen är
direkt; ty slutsatserna kunna vara oriktiga,
äfven om de förebragta omständigheterna äro
sanna. Den äldre, s. k. legala bevisteorien
ansåg därför indiciebeviset vara otillräckligt
att ensamt åstadkomma full visshet; i tvistemål
var det edgångsskäl och i brottmål laglig
anledning till användande af tortyr eller
till extraordinär bestraffning. Den nyare
lagstiftningen hvilken gifver domaren rätt
att fritt pröfva bevisningen, har upphäft
denna inskränkning; indicier, där de äro fullt
konstaterade och där sammanhanget mellan dem
och det faktum, som skall bevisas, är bindande,
kan domaren antaga för fullt bevis. Särskildt
i brottmål, där icke alltid vittnen äro att
tillgå, hvilka iakttagit själfva gärningen,
äro indicier ofta den enda upplysning, som står
domaren till buds. Äfven 1734 års lag förklarar
indicier icke kunna grunda mer än "halft bevis";
antingen skulle den därmed besvärade värja sig
med ed, eller, där han var tilltalad för groft
brott, ställdes han under framtiden och kunde
då "insättas på bekännelse". Emellertid har en
friare riktning i praxis gjort sig gällande, och
den svenske domaren anser sig numera oförhindrad
att ensamt på indicier grunda en fällande
dom äfven i de svåraste brottmål. Jfr Bevis.
I. Afz.

Indicium (af lat. indi’cium, plur. indicia;
sv. plur. indicier), tecken, symtom, anledning
till förmodan, misstanke o. s. v. Se
Indicier.

Indien (om namnets härledning se Hind). 1. I
vidsträckt betydelse de båda östliga halföarna
i södra Asien, Främre, Hitre Indien l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free