Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiska hafvet (Indiska oceanen) - Indiska Kräfstorken, zool. Se Adjutantfågel - Indiska Mandlar, bot. Se Terminalia - Indiska noshörningen, zool. Se Noshörningar - Indiska oceanen. Se Indiska hafvet - Indiska puckeloxen, zool. Sa Zebun - Indiska språk. Se Indiens språk och litteratur - Indisk gås, zool. Se Andfåglar - Indisk kanel, bot. Se Kanel - Indisk konst. Se Indien - Indisk konstslöjd. Se Indien - Indisk Litteratur. Se Indiens språk och litteratur - Indisk mytologi. Se Mytologi - Indiskret, ogrannlaga - Indiskt gult, Piuri, kem., färgämne - Indispensabel, oeftergiflig - Indisponerad, opasslig - Indisputabel, oomtvistlig - Indium, kem., grundämne - Indiumalun, kem. Se Indium - Indiumhydrat, kem. Se Indium - Indiumoxid, kem. Se Indium - Indisulfat, kem. Se Indium - Individ, en enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Indiska kräfstorken-Individ
566
proc. på våren (april-juni); detta är tiderna
för monsun växlingen.
Redan innan européerna upptäckt sjövägen till
Indien, var I:s norra del lifligt trafikerad,
och en omfattande fraktfart förde på denna
väg asiatiska varor mot Västerlandet. Efter
portugisernas framträngande till I. blef detta,
innan Amerika nått någon större merkantil
betydelse, världshandelns hufvudväg. Den
gamla vägen rundt Afrika användes dock numera
hufvudsakligen endast af segelfartyg till
Asien, medan ångbåtarna taga vägen genom
Sueskanalen. Den norra delen af hafvet är
därför nu den mest trafikerade. De viktigaste
ångbåtslinjerna gå genom Röda hafvet till Bombay
eller direkt till Colombo (Ceylon) och därifrån
genom Malakkasundet till östra Asien eller mot
s. ö. till Australien. En annan viktig route
följer Afrikas östkust. Från Sues till Aden
åtgå 7 dygn, från Aden till Bombay 6 dygn,
från Aden till Colombo (västra Ceylon) 8 dygn,
därifrån till Singapore 7 dygn. Från Colombo
når man på 10 dygn Albany i Väst-Australien;
från Kapstaden till samma ort åtgå 19 dygn.
J. F. N.
Indiska kräfstorken, zool. Se A d j u t a n t
f å-gel.
Indiska mandlar, bot. Se T e r m i n a l i a.
Indiska noshörningen, zool. Se Noshörningar.
Indiska oceanen. Se Indiska hafvet.
Indiska puckeloxen, zool. Se Zebun.
Indiska språk. Se Indiens språk och litteratur.
Indisk gås, zool. Se A n d f å g l a r, sp,
965- 966.
Indisk kanel, löt. Se Kanel.
Indisk konst. Se Indien, sp. 517-518.
Indisk konstslöjd. Se Indien, sp. 513-514.
Indisk litteratur. Se Indiens språk och
litteratur.
Indisk mytologi. Se Mytologi.
Indiskret (fr. indiscret), som saknar
förtegenhet, ogrannlaga, taktlös (med af s. på
yttranden). - Indiskretion, obetänksamhet,
ogrannlagenhet, taktlöshet. .
Indiskt gult (fr. jaune indien), Piuri, kem.,
färgämne, som tillverkas i Monghyr (Bengalen)
af urin från kor, som blifvit fodrade med
mangoblad. När urinen uppkokas, uppstår en
fällning, som samlas, formas till kulor och
torkas. Färgämnet består af magnesiumsaltet af en
syra, euxantinsyra, C18H18On, som hydrolyseras
till euxanthon, C13H804 och glukuronsyra,
ett sockerderivat, af sammansättningen CHO
. (CHOH)4. C02 H. P. T. C. (H. B.)
Indispensabel (fr. indispensable), från hvilket
ej kan lämnas dispens (se d. o.); oeftergiflig,
ovillkorlig.
Indisponérad (af lat. nekande in och
dispönere, ordna), ohågad, olustig, opasslig. -
Indisponl-bel, som icke står till förfogande,
oförytterlig. - Indisposition, håglöshet,
olust, opasslighet, förstämdhet; (särskildt om
sångartister) heshet.
Indisputäbel (fr. indisputable), oomtvistlig,
obestridlig. Jfr Disputabel och Odisputabel.
1’ndium, kem., ett af tyskarna Richter och Reich
1863 upptäckt grundämne, hvilket till mycket små
mängder förekommer i vissa zinkmalmer, där det
ger sig till känna genom sitt gnistspektrum
med karakteristiska linjer i blått och
violett. Indium är en
tennhvit metall, som kristalliserar reguljärt;
den är mjukare än bly, af egentlig vikt 7,12
vid 13°, smälter vid 176° och förflyktigas
först vid hvit-’ glödgningshetta (900°),
mindre lätt än zink och kadmium. Det håller
sig tämligen oförändradt i luft vid vanlig
temperatur, men förbrinner i glödgningshetta med
blå låga och utbreder därunder en brun rök af
indiumoxid. Indiums atomvikt är, enligt nyaste
bestämmelse, 114,8 (0 = 16) och tecknas In. Med
syre bildar indium två oxider, oxidulen In O och
seskvioxiden In.2 03, af hvilka den senare är
mest beständig. Oxiden är halmgul, men blir vid
upphettning brun och vid afsvalning åter gul;
den smälter ej vid hvitglödgningshetta, men
reduceras lätt af kol och af vätgas. Hydratet,
In(OH)3, är en geléartad fällning och en svag
saltbas. Salterna äro färglösa, kristallisera
blott med svårighet och utmärkas af en
oangenäm metallsmak. Indiumsulfat ger med
ammonium-sulfat ett dubbelsalt, indiumalun,
isomorft med vanligt alun. Indium förenas
direkt med svafvel till en skarlakansröd sulfid
In2 S3; motsvarande gula sulf-hydrat erhålles
genom inverkan af svafvelväte på indiumsalter.
P- T. C. (H. E.)
Indiumalun,_kem. Se Indium.
Indiumhydrat, kem. Se I n di u m.
Indiumoxid, kem. Se Indium.
Indiumsulfat, kem. Se Indium.
Individ (lat. indivifduum, af nekande in och
divi’-dere, dela), eg. något, som ej kan
delas (i arter), en enda, viss person; en
enskild varelse, ett exemplar; (i ringaktande
bemärkelse) "gynnare", "figur", "subjekt’’. -
Individualitet, egenskapen att vara en individ;
personliga egenskaper, egendomligt skaplynne. -
Filos., i, vidsträckt bemärkelse egenskapen
att ej kunna logiskt indelas (indelas i
arter), följaktligen ej vara en för flera
föremål gemensam egenskap, utan ett enskildt
föremål, hvilken bestämning tillkommer ting
och personer. I en högre bemärkelse kan ett
föremål sägas vara individuellt, såvidt det
utgör ett inom sig slutet, genom sig själf
fullständigt bestämdt helt, hvilket är fallet
med organiska eller lefvande varelser, och i
dess högre grad, ju högre det lif är, som hos dem
framträder. All individualitet inom sinnevärlden
är tillfälligt bestämd och förgänglig, hvilket
ledt till den åsikten, att detta skulle vara
något för all individualitet väsentligt. Som
det emellertid visar sig omöjligt att gifva
det allmänna, som blott är en abstraktion ur
det enskilda, en absolut betydelse, så framgår
däraf nödvändigheten att gå tillbaka till en
individualitet af osinnlig art, som är evig
och oförgänglig samt alltigenom väsentligt
bestämd. Sådan visar sig den från sinnliga
bestämningar renade personliga individualiteten
vara. Individualitetens värde beror på dess
osinnlighet. Den sinnliga individualiteten
kännetecknas af sin tillfällighet och sin
isolering från andra individualiteter, gentemot
hvilka den vill göra sig själf gällande ("kampen
för tillvaron"). En människa, som drifves af
dessa tendenser, blir egennyttig, despotisk
och nyckfull. Denna individualitet har intet
berättigande gentemot det allmänna. Däremot har
den förnuftiga individualiteten en sådan rätt,
såvidt det allmänna är sinnligt. Inom en osinnlig
värld finnes däremot ingen motsättning emellan
allmänt och enskildt. Individualiteten exi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
