- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
593-594

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Industrialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ny era, när vid smältningen stenkol kunde
användas i stället för träkol, ångkraften togs i
anspråk vid masugnsdriften och puddlingsmetoden
tillämpades. Grufhandteringen stimulerades i
sin tur till stegrad produktion. Kedjeverkan
fortsattes sålunda från det ena området till
det andra. Kanaler byggdes, landsvägar anlades
och förbättrades. Sedermera kommo ångbåtarna,
och 1830 blefvo järnvägarna en verklighet.

Så skedde – först och främst i England och
sedermera i andra länder – öfvergången från
handtverk och förlagssystem med hemindustri
till fabrikssystem och storindustri, hvarmed
inträdde massproduktion för massomsättning inom
ett sig alltmer vidgande område. Handels- och
bankväsendets fortsatta utvidgning vardt i allt
högre grad nödvändiggjord och befordrad. Den
nya företagartypen tillväxte allt talrikare,
och den skilde sig från den gamla särskildt däri,
att vederbörande icke egnar sig åt industrien för
att bereda sig själf och sina familjemedlemmar
en lämplig sysselsättning och den bästa
möjliga utkomst, utan anlägger mera rent
köpmannamässiga synpunkter och placerar kapital
uti industriföretag med vinsten som det främsta
syftet. Bolagsväsendet inom industrien utvecklar
sig med tiden till våra moderna skapelser,
karteller och truster (se d. o.). Och samtidigt
afsöndras kapitalisten och företagsledaren
alltmer från hvarandra. – Industriarbetarna
afskildes allt fullständigare från jordbruket och
gåfvo hela sin arbetskraft åt fabriken. Innan
ångmaskinen infördes, voro fabrikerna ännu
små och hade sitt läge invid vattenfall. Sedan
ångkraften kommit till användning, flyttades de
allmänt nog in till städerna, och den tekniska
såväl som den ekonomiska koncentrationsrörelsen
skred raskt fram. Medan befolkningen i England
och Wales fördubblades under tiden 1760–1830,
försiggick människomassornas sammanhopande
i stora stadssamhällen. Arbetsfördelningen
(se d. o.) samt industriens ändamålsenliga
organisation och lokalisering utvecklades i
en grad som aldrig förut. – Den industriella
lönearbetarklass, som nu uppstått under
maskinteknikens utvecklingsgång, är dels i behof
af, dels icke i behof af yrkesskicklighet. Detta
egendomslösa industriarbetarstånd saknar i stor
utsträckning hvad de gamle handtverksarbetarna
ganska allmänt egde: utsikten att komma upp i
en ekonomiskt själfständig ställning. Afståndet
förlänges mellan arbetsgifvarna och arbetarna,
och de senares beroende af de förre blir
större än tillförne. Skråväsendets lämningar
föllo; den från merkantilismens tid härskande
yrkeslagstiftningen af skaffades småningom. Den
ekonomiska liberalismens "laissez-faire"-system
utvecklades efter de linjer, som uppdragits
af Adam Smith i hans klassiska verk "Wealth of
nations", af Ricardo och deras efterföljare.

Den industriella revolutionen var för England
icke blott en de stora framstegens tid, då
nationalförmögenheten växte utomordentligt. Den
var också armodets och människoförsämringens
period. En annan fråga är, huru stor del af
dessa missförhållanden bör tillskrifvas det
nya produktionssystemet och huru stor del
bör föras på andra konti, såsom de – i eller
utan samband med krigen uppkomna – allmänna
depressionsrörelsernas, de dåliga skördarnas och
spannmålstullarnas. Arbetslösheten, som social
massföreteelse känd långt före den industriella
revolutionen, antog elakartade former: genom
maskinteknikens tillämpning blefvo stora skaror
af arbetare, särskildt äldre, sysslolösa,
och det stigande ömsesidiga beroendet mellan
allt större massor af arbetare, hvilket följde
det nya produktionssystemet, ledde till en
både kvantitativ och kvalitativ ökning af
missförhållandet. En af sevärd del af det
arbete, som tillförene utförts af vuxna manliga
arbetare, kunde nu verkställas af maskiner,
skötta af kvinnor och barn. Just därför var det,
som barnarbetet i fabrikerna utvecklades i så
vidsträckt omfattning. Hatet till maskinerna
blef lågande bland arbetarna. Talrika och
svåra våldsamheter mot tekniska anläggningar
begingos. De mest omtalade af dem äro
ludditoroligheterna 1816–17, hvilka dock
torde ha varit i högre grad yttring af allmänt
socialt missnöje än af särskild bitterhet mot
maskinerna. Barn- och kvinnoarbetet samt de
vedervärdigheter, som stodo i samband därmed,
framkallade starka rörelser, resulterande i en
lång serie af skyddslagstiftningsakter från den
alltför otillräckligt tillämpade lagen af 1802
till de utomordentligt betydelsefulla lagarna
af 1844, 1847 och 1850 (se Cooper 3) och så
vidare. Massornas sammanhopande i de svällande
storstäderna, t. ex. Manchester, framkallade en
oerhörd bostadsträngsel och olidliga hygieniska
missförhållanden, mot hvilka kampanjen tog fart
först mot midten af 1800-talet, efter kolerans
härjningar. Sedan 1700-talet hade i England
existerat fackföreningar (se d. o.), som en tid
förgäfves eftersträfvade en bättre tillämpning
af gällande, men i overksamhet sjunkna lagar,
enkannerligen den elisabetska lärlingslagen
med dess lönefixeringar. 1824 ändtligen befriade
från det genom 1799–1800 års lagar fullbordade
totalförbudet, utvecklade de sig sedermera efter
de linjer, hvilka gjort dem till förebild för
all världens fackföreningsrörelse. Och efter
1840-talets midt växer konsumentkooperationen
(se Kooperation) parallellt med de fackliga
arbetarsammanslutningarna. I förbindelse med
den industriella revolutionens ekonomiska och
sociala verkningar måste ställas bl. a. den
första stora rösträttsreformen af 1832,
hvars otillfredsställande karaktär skarpt
illustrerades af den politisk-sociala
arbetarrörelsen chartismen (se d. o.);
likaledes spannmålstullarnas upphäfvande 1846
(se Frihandel).

Utvecklingen i Storbritannien har i sina
allmänna drag följts i andra länder,
där det moderna produktionssystemet vinner
insteg. Industrialismen ger åt arbetarfrågan
(se d. o.) dennas nuvarande aktualitet, och i
industrialismens spår följer den socialistiska
rörelsen (se Socialism). – Litt.:
Friedr. Engels, "Die lage der arbeitenden
klassen in England" (1848), G. F. Steffen,
"Studier öfver lönesystemets historia i England"
(1895–99), "Lönarbetaren och samhället" (1900)
och "Studien zur geschichte der englischen
lohnarbeiter" (1901–05), G. Bang, "Kapitalismens
gennembrud" (1901), W. Cunningham, "The
growth of english industry and commerce"
(1903), F. L. Mc Vey, "Modern industrialism"
(1904), J. A. Hobson, "The evolution of modern
capitalism" (1906), K. Bücher, "Die entstehung
der volkswirtschaft" (s. å.), P. Mantoux, "La
revolution industrielle" (s. å.),
E. F. Heckscher, "Industrialismen" (1907),
och H. Herkner, "Die arbeiterfrage" (1908).
E. H. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free