- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
599-600

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infantado, Pedro de Silva - Infanteri, fotfolk - Infanterifana, krigsv. Se Fana - Infanterirotering. Se Knekthållet - Infantinna. Se Infant - Infarkt, med. - Infarkt, med. 1. - Infarkt, med. 2. Aflagring i väfnad - Infartsafgift, sjöv. Se Infartspenningar - Infartspenningar l. Infartsafgift - Infartssignal, järnv. Se Signal - Infatigabel, outtröttlig - Infattning - Infattning 1. Her. - Infattning 2. Trädg. - Infattningsväxt, trädg. Se Infattning 2 - Infavorabel, ogynnsam - In favorem. lat. till (någons) behag - Infektera, smitta - Infektion, smitta - Infektionssjukdomar, med. - Infektiös, smittförande - Inferi, lat. dödsriket - Inferior, lat., undre - Infernalisk, djäfvulsk - Inferno ("Helvetet"), it. - Inferum mare, lat. ("det nedre hafvet") - Inficiera, tillföra smitta - Infideles, lat. de otrogne. Se Fideles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildade regeringsrådet för Spanien och
Indien. Efter restaurationen innehade han
åter sina forna ämbeten, men förlorade dem
ånyo efter revolutionen 1820 såsom utpräglad
reaktionär. I. blef efter absolutismens
återställande 1823 först öfverbefälhafvare
för gardet och därefter 1824 generalkapten för
armén. Han var ledare för det reaktionära partiet
och efterträdde 1825 Zea som ministerpresident,
men måste redan i aug. 1826 afgå från dessa
poster, hvarefter han icke vidare tog någon
verksam del i de politiska händelserna.
(V. S-g.)

Infanteri (it. och sp. infanteria), fotfolk,
eg. en trupp af infantes (it.), detta ord taget i
betydelsen af it.fante, ty. fant, fsv. fanter,
gosse, tjänare, soldat (af lat. infans,
barn). Det italienska ordet infante 1. fante
i denna betydelse kan då möjligen vara en
öfversättning af ty. landsknecht, som vid
slutet af 1400- och början af 1500-talet var en
benämning på fotsoldat. Åsikten att "infanteria"
ursprungligen skulle ha betecknat en spansk
"infants" lifgarde saknar historiskt stöd. -
Infanterist (it. infante), krigare till fots. Se
Fotfolk.

Infanterifana, krigsv. Se Fana, sp. 1363.

Infanterirotering. Se Knektehållet.

Infantinna. Se Infant.

Infarkt (af lat. infarcire, tillstoppa),
med. 1. Oftast beteckning på en väl begränsad,
död eller i döende stadd härd i ett organ,
uppkommen genom en lokal cirkulationsrubbning,
vanligen en tilltäppning (genom emboli eller
trombos; se dessa ord) af den artärgren, som
för blod till organdelen i fråga. Infarkt
kunna förekomma i flertalet organ, men
uppträda företrädesvis i njurar, mjälte,
lungor och hjärna; de kunna vara gulaktigt
bleka, anemiska, eller mörkt blodfärgade,
hemorragiska, det senare beroende på den
skadade väfnadens genomdränkning med blod. -
2. Aflagring af främmande beståndsdelar i en
väfnad, t. ex. urinsyreinfarkt i njurkanalerna,
pigmentinfarkt. - Under 1700-talet hade man ett
helt annat begrepp om infarkt, i det man med
detta namn betecknade vissa exkrementbildningar
i tarmarna, hvilka bildningars betydelse på det
befängdaste öfverskattades.
l o. 2. F- B. (G. F-r.)

Infartsafgift, sjöv. Se Infartspenningar.

Infartspenningar l. Infartsafgift, sjöv., en
afgift, utgörande en fjärdedel af lotspengarna
på vissa sträckor, hvilken 1862-69 erlades
af fartyg, som begagnade sig af friheten från
skyldigheten att taga lots, då de kommo från
öppen sjö. R. N.*

Infartssignal, järnv. Se Signal.

Infatigabel (fr. infatigable), outtröttlig. Jfr
Fatigera.

Infattning. 1. Her., en bord (se d. o.), som är
midt i skölden och ej vid dennas rand.

2. Trädg., betecknar en i trädgårdar använd
begränsning af blomster- eller bladväxtgrupper,
köksväxtland, gräsmattor o. s. v. och utgöres
vanligen af i enkla eller dubbla rader planterade
låga, täta växter. I synnerhet i planteringar,
anlagda i regelbunden stil, spela infattningarna
en viktig roll, då de möjliggöra en skarp
markering af linjer och figurer. För dylika
ändamål användes framför allt buxbom. Kring
blomster- och bladväxtgrupper i trädgårdar med
mindre strängt genomförd stil kunna nästan hvilka
mera lågväxande prydnadsväxter som
helst användas, ehuru. vissa af dessa äro
allmänt kända som s. k. infattningsväxter
t. ex. Pyrethrum parthenifolium, Cineraria
maritima
, Salvia argentea, Perilla
nankinensis
och bland fleråriga växter Bellis
perennis
, Sempenvivum-arter, Viola cornuta
o. a. Infattningsväxter böra icke blott i
växtsätt, utan äfven i bladform och färg
harmoniera med de växter, som de omgifva. -
I synnerhet i gammaldags köksträdgårdar finner
man infattningar kring landen i form af rader
af gräslök, isop, lavendel o. s. v. Ett
särskildt slag af infattningar utgöra de,
som tjäna till att skydda vissa planteringar
från människor eller hundar. Dessa bestå
ofta af ståltrådsbågar eller af gjutjärn
förfärdigade ornament. Gräsmattor kantas
stundom med infattningar, bestående af ett
i marken fäst bandjärn. Härigenom kan den
besvärliga kanthuggningen af gräsmattor
undvikas. 2. C. G. D.

Infattningsväxt, trädg. Se Infattning 2.

Infavorabel (fr. infavorable), ogynnsam,
ofördelaktig. Jfr Favör.

In favorem, lat., till (någons) behag. - In
favorem tertii
, rom. rätt, aftal till
förmån för tredje man, hvarigenom alltså en
person förpliktas att fullgöra viss prestation,
icke till medkontrahenten, utan till en tredje,
som icke är kontrahent. Enligt äldre romersk rätt
saknade dylika aftal all verkan (alteri nemo
stipulari potest
); hvarken medkontrahenten,
som ansågs sakna intresse i fullgörandet,
eller tredje man, som icke var kontrahent,
kunde göra något anspråk gällande. I senare
romersk rätt och modern rätt har dock denna
ståndpunkt efter hand modifierats eller helt
öfvergifvits och rätt till talan tillerkänts
dels medkontrahenten, så snart denne har ett
verkligt intresse i saken - något som mer och
mer presumerats -, dels tredje man själf i
vissa fall och under olika förutsättningar.
Rld.

Infektera (jfr Infektion), smitta, inficiera
(se d. o.).

Infektion (af lat. inficere, inmänga, smitta,
förpesta), smitta. Se Bakteriologi,
sp. 712- 713.

Infektionssjukdomar (se Infektion), med.,
sådana sjukdomar, som bero på något i kroppen
utifrån inträngdt smittämne. Se Bakteriologi
och, beträffande bekämpandet af vissa
infektionssjukdomar, Desinfektion.

Infektiös [-sös], fr. infectieux (se Infektion),
smittförande, som bringar smitta.

Inferi, lat., "de undre", de underjordiske,
underjorden, dödsriket. - Ad inferos, lat.,
till dödsriket.

Inferior, lat., undre, lägre; lärjunge i en lägre
af delning af en skolklass. Jfr Superior.

Infernalisk (af lat. infernum, underjorden),
helvetisk, djäfvulsk.

Inferno ("Helvetet"), it., titeln på första
delen af Dantes dikt "La commedia divina"
(se Dante Alighieri).

Inferum mare, lat. ("det nedre hafvet"),
de gamle romarnas namn på Tyrrhenska
hafvet. Adriatiska hafvet kallade de däremot
Superum mare ("det öfre hafvet").

Inficiera (lat. inficere), tillföra smitta. Se
Bakteriologi. Jfr Desinfektion och
Infektera.

Infideles, lat., de otrogne. Se Fideles.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free