Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infusionsdjur, Infusorier, Infusora, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Infusionsdjur
612
grund af sin ringa tyngd med dammet kring,
snart sagdt öfverallt. Om man i ett kärl
öfvergjuter hö, brödbitar eller andra liknande
organiska ämnen med vatten och låter det hela
stå öppet för luften, skall man efter kort
tid finna denna s. k. "infusion" befolkad af
en massa infusionsdjur, som just på grund af
detta sakförhållande erhållit sitt namn. - Som
ofvan nämndt, fortplanta sig infusionsdjuren
genom delning. Då härvid moderdjuret
vanligen fullständigt uppdelas i de bägge
dotterindividerna, finnes, teoretiskt taget,
ett oafbrutet fortlefvande af samma substans
; infusionsdjuren äro liksom protozoerna i
allmänhet teoretiskt odödliga, m. a. o. döden
är ej hos de encelliga djuren en fysiologisk
nödvändighet, de kunna dödas, och i praktiken
dö de flesta, innan de hunnit dela sig, men
de behöfva ej med nödvändighet dö, som fallet
är med de flercelliga djuren. Emellertid visa
de ett slags åldrande. Efter ett visst antal
delningar, olika för olika arter, försvagas
de och bli mindre, visa sig långsammare i sina
rörelser och gå slutligen under, om de ej bli
i tillfälle att kon-jugera, hvarvid de genomgå
ett slags föryngringsprocess. Härvid tillgår så,
att två individer lägga sig med buksidorna mot
hvarandra och utbyta kärn-substans, hvarefter de
skiljas åt och sedan hvar för sig äro i stånd
att undergå en serie delningar. Ehuru denna
konjugation ej innebär något slags fortplantning,
då den ej direkt medför en förökning, erinrar
den dock genom sitt utbyte af kärnsubstans
om befruktningen vid de flercelliga djurens
könsfortplantning. Liksom denna ger upphof
till en serie celldelningar vid den nya
individens utveckling, inleder och möjliggör
konjugationen en period af celldelningar. Af
dessa likheter tyckes framgå, att de högre
djurens könsfortplantning finnes antydd redan
hos dessa de högsta protozoerna. - Antalet kända
infusionsdjur uppgår till något öfver 500. De
indelas enligt följande schema:
I. Med mer eller mindre fullständig
ciliebeklädnad. Vanligen med munöppning......
C i l i a t a.
A. Munnen vanligen sluten, öppnas endast
vid födans intagande, ej omgifven af
något särskildt munfält. Svalget saknar
ciliebeklädnad. Kroppens ciliebeklädnad
likformig........................
Gymnostomata.
B. Munnen ständigt öppen, vanligen
försedd med en eller flera
undulerande membraner. Födan införes
genom cilie-rörelser.......................
Trichostomata.
1. Cilier nästan likformiga, vanligen utbredda
öfver hela kroppen; det munnen omgifvande
munfältet med vanlig ciliebeklädnad. Munnen med
l-2 undulerande membraner, som vanligen sträcka
sig ned i svalget......... Aspirotricha.
2. Munfältet (peristomet) omgifvet af en
krans starka ombildade cilier, den s. k. adorala
flimmerzonen. I bottnen af peristomet ligger
munnen...... Spirotricha.
a. Förutom adorala flimmerzonen finnes
en alltigenom likformig ciliebeklädnad
öfver hela kroppen....................
Heterotricha.
b. Kroppens ciliebeklädnad
reducerad till vissa partier eller
saknas.................. Oligotricha.
c. Rörliga cilier finnas endast å buk-
sidan, hvarest äfven peristomet är
beläget ; ryggsidan beklädd med orörliga
"känselhår"...... Hypotricha.
d. Ciliebeklädnaden utgöres, förutom adorala
flimmerzonen, af en bakre gördel. De flesta
arterna äro tidtals fastsittande, då äfven denna
bakre ciliekrans försvinner och uppträder endast
på fritt simmande
stadier................... Peritricha.
II. Med ciliebeklädnad endast på ungdomsstadiet,
utan mun-och analöppningar. Födan intages genom
ett antal ihåliga tentakler, som tjänstgöra som
sugrör...... Suctuaria (= Tentaculata).
Till Gymnostomata hör bland andra Proro-don teres
(fig. 2), med tydligt utbildadt svalg. Den
lefver i sött vatten. Lagynus elongatus
(fig. 3), kännetecknad genom långsträckt
kroppsform, tillhör hafvet. - Den mest bekanta
representanten för afdelningen Aspirotricha är
toffeldjuret, Para-mecium aurelia (fig. 4),
som förekommer allmänt i sött vatten. Det
har erhållit sitt svenska namn däraf, att det
insänkta, långsträckta munfältet något liknar
öppningen på en toffel. Hos andra former är
främre kroppsändan halsartadt förlängd, hvarvid
munnen kan sitta endera i spetsen af denna
förlängning, som hos Lacrimaria olor, eller
vid basen af densamma, som hos Dileptus cygnus
(fig. 5). Till denna afdelning räknas vanligen
Opalina ranarum (fig. 6), hvilken är att uppfatta
som en till följd af sitt parasitiska lefnadssätt
tillbakabildad form. Den saknar nämligen helt
och hållet mun och intager endast flytande föda
genom huden. Den har stort antal kärnor, men
saknar pulserande vakuoler. Den lefver i grodans
ändtarm. - Till Heterotricha räknas bland andra
släktena Balantidium (se d. o.) och Stentor. Det
senares arter äro långsträckta med trumpetformigt
vidgad främre kroppsända. De dels uppträda fritt
kringsimmande, dels fästa de sig vid föremål
med bakre kroppsändan, kring hvilken de då kunna
afsöndra ett slemartadt hölje. Stentor-arterna
höra till de största infuso-rierna, i det några
af dem nå en längd aj öfver en mm. Stentor
polymorphus (fig. 7) är allmän i sött vatten. -
Till Oligotricha hör ingen mera bekant art. -
Bland mera kända Hypotricha infusorier må
nämnas Stylonychia mytilus (fig. 8), som är
allmän i sött vatten. Den rör sig stötvis. Hos
Actinotricha saltans (fig. 9) är buksidan
försedd med ett fåtal kraftiga flimmerhår,
hvilka djuret använder som fötter att gå med på
vattenväxter eller annat fast underlag. - De mest
bekanta inom afdelningen Peritricha äro arterna
af släktet Vorti-cella, de s. k. klockdjuren
(fig. 10). I utsträckt tillstånd ha de en nästan
klocklik form, hvaraf deras namn. De äro under
större delen af sitt lif fastsittande medelst
ett långt skaft, som, då djuret stores, hastigt
sammandrar sig till korkskrufform; samtidigt
dragés peristomet ihop och klockan antar nästan
kulform. I närheten står släktet Carchesium
(se d. o.), som bildar buskformiga kolonier med
greniga skaft. - Till suginfusorierna höra bland
andra Acineta ferrum equineum (fig. 11), med
hästskofor-mig kärna. Liksom flertalet hithörande
arter är den fastsittande och skaftad. Andra
former lefva fritt, under det några arter åter
lefva parasitiskt inuti andra infusionsdjur.
G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
