Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingelgren, Georg - Ingelheim, två köpingar i Reinhessen - Ingelheim 1. Nieder I. - Ingelheim 2. Ober I. - Ingelius, Axel Gabriel - Ingelman, Göran Gabriel - Ingelmünster, by i Väst-Flandern - Ingelow, Jean - Ingelstad - Ingelstad 1. Härad i Kristianstads län - Ingelstad 2. Kontrakt i Lunds stift - Ingestads och Järrestads domsaga - Ingelstorp, socken i Kristianstads län - Ingemann, Bernhard Severin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så: "De voro af den då gängse, förståndiga,
redbara, moraliskt-didaktiska arten och
noga formade efter den tidens ypperste
svensk-akademiska prisvinnares". Under
kamraternas inflytande började han emellertid
utvecklas till en stämningslyriker af ljust,
okonstladt skaplynne och melodisk form,
en utveckling, som hans bråda död tvärt
afbröt. Utom en metrisk öfv. af Tyrtaios
(1809), hans exercitii-disputation, har man
af honom poem i "Phosphoros", "Polyfem" och
"Poetisk kalender", vanligen undertecknade
I. Hans Samlade vitterhetsarbeten äro tillika
med Elgströms utgifna i ett band af Hanselli
(1860). Jfr Atterbom, "Samlade skrifter i obunden
stil", VI: ii, och Bottiger, "Aurora-förbundet
i Upsala" (Sv. akad:s Handl. XLIX, 1874).
(R-n B.)
Ingelheim [-hajm], två köpingar, belägna nära
hvarandra i hessiska prov. Rheinhessen. -
1. Nieder-I., den nordligare, hade 1900 3,435
inv. Där föddes, enligt sagan, Karl den store,
hvilken 768- 774 där byggde ett praktfullt
palats, som var skådeplats för flera lysande
och viktiga riksförsamlingar. Palatset
restaurerades och utvidgades af Fredrik
Bar-barossa samt fortfor att vara kejserligt
residens till 1356, då Karl IV förpantade det
till Kurpfalz. Byggnaden nedbrändes 1462,
och få lämningar af densamma finnas nu. -
2. Ober-I., vid Rhens biflod Selz, var fordom
riksstad. 3,402 inv. (1900). Utmärkt rödvin.
(J. F. N.)
Ingelius, Axel Gabriel, musiker, skriftställare,
f. 26 okt. 1822 i Säkylä socken (Satakunta),
blef student i Helsingfors 1839 och filos.
magister 1844 samt bosatte sig i Åbo, där han
utan fast anställning egnade sig åt litterär
och pedagogisk verksamhet. I. publicerade
flera noveller och romaner: Granriskojan
(1849), Det gråa slottet (1851), Guvernanten
Celias minnen (1852), Brokiga blad (1853)
och Heinolablomman (1856). Han imiterar i
dem Almquist, men saknar dennes formsinne
och fantasirikedom. Större talang ådagalade
han som kompositör af sånger och andra smärre
tonskapelser, hvilka förråda melodiskt sinne,
medan däremot de tekniska svårigheterna icke
blifvit of ver vunna. 2 mars 1868 träffades
I. död i snödrifvorna utanför Nystad; han hade
gått vilse under nattens mörker och frusit ihjäl.
M. G. S.
Ingelman, Göran Gabriel, skriftställare, f. 4
april 1788 i Virestad, Småland, drunknade
i Norrström i Stockholm 10 dec. 1844, blef
student i Lund 1809 och egnade sig efter
aflagda hofrätts- och kansliexamina åt
ämbetsmannabanan. På denna hann han likväl
ej längre än till t. f. kopist i Riksarkivet,
hvarför han för fyllandet af sina anspråkslösa
lefnadsbehof var hänvisad till medarbetarskap
i pressen och en vidsträckt litterär verksamhet
för skilda förläggares räkning. I. skref lyriska
dikter, af hvilka en del samlades i Skaldeförsök
(4 hftn, 1828-38); ett urval utgaf han 1843
och erhöll ofta förtroendet att skrifva text
till oratorier och kantater. 1829 erhöll han
Lundbladska priset af Svenska akad. samt 1836 på
en gång Zibetska priset för Sång öfver Gustaf II
Adolf och mindre guldpenningen för skaldestycket
Årets tider. Se "Skalden I:s minnesblad" (1846).
Ingelmünster, by i belgiska
prov. Väst-Flandern. 6,716
inv. (1902). Linneväfverier,
fabrikation af mattor och spetsar.
J. F. N.
Ingelow [i’ndʃilåu], Jean, engelsk författarinna,
f. 1820, d. 1897, framträdde 1860 med en samling
berättelser, Tales of Orris, och utgaf 1863 ett band
dikter, Round of days (många uppl.), skref högt
skattade böcker om och för ungdom, A story of
doom, and other poems (1867), Mopsa, the fairy
(1869; 5:e uppl. 1891), Little wonder-horn (1872)
och Off the Skelligs (4 bd, 1873), Fated to be
free (1875) m. fl. arbeten. I:s samlade Poems
ha senast utgifvits 1898; se "Some recollections
of J. I." 1901.
Ingelstad. 1. Härad i Kristianstads län,
ingår i Ingelstads och Järrestads domsaga och
dessa härads fögderi samt omfattar socknarna
Glemminge, Tosterup, Hammenhög, Hannas,
östra Hoby, Ingelstorp, Valleberga, Löderup,
Hörup, Tranås, Onslunda, Kverrestad, Smedstorp,
Tryde, Spjutstorp, Ullstorp, Bollerup, öfraby,
Benestad, östra Herrestad, östra Ingelstad,
Borrby. 43,369 har. 24,792 inv. (1908). Jfr
N. G. Bruzelius, "Allmogelifvet i Ingelstads
härad i Skåne under slutet af förra och början
af detta århundrade" (1876) samt art. Folkdräkt,
sp. 750 och pl. I. - 2. Kontrakt i Lunds stift,
omfattar de 12 pastoraten Löderup och Hörup;
Östra Hoby; Ingelstorp och Valleberga; Glemminge
och Tosterup; Stora Köpinge; Öfraby och Benestad;
Hammenhög och Hannas; Kverrestad och Smedstorp;
Östra Herrestad och Östra Ingelstad; Tryde och
Spjutstorp; Tranås och Onslunda; Ullstorp och
Bollerup. 42,881 har. 24,681 inv. (1908). -
3. Socknar i Kristianstads län (se Östra
Ingelstad) och i Malmöhus län (se Västra
Ingelstad).
Ingelstads och Järrestads domsaga, Kristianstads
län, omfattar Ingelstads härad och Järrestads
härad, som bilda ett tingslag. 58,530 har. 33,953
inv. (1908).
Ingelstorp, socken i Kristianstads
län, Ingelstads härad. 1,591 har. 1,049
inv. (1908). I. bildar med Valleberga ett regalt
pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Ingemann, Bernhard Severin, dansk skald,
f. 28 maj 1789 i Torkildstrups socken på
Falster, d. 24 febr. 1862 i Sorö, vardt efter
6 års skolgång i Slagelse student 1806 och
egnade sig med stor ifver åt poesien. 1811
offentliggjorde han en samling Digte, 1812
Nye digte, som bl. a. innehöllo hans första
skådespel, Mithridates, 1813 diktsamlingen
Procne, med ett nytt skådespel, Turnus, och
en öfversvinnelig kärleksroman i romanser,
Varners poetiske vandringer, samt 1814 ett
vidlyftigt romantiskt epos, De sorte riddere,
som i mycket dunkla allegorier söker skildra
andens strid mot köttet. I. visade sig i denna
frodiga ungdomsdiktning starkt påverkad af
den mest sentimentala och ovärldsliga tyska
romantiken. En sjuklig längtan bort från all
jordisk verklighet, ett begär att kläda abstrakta
begrepp i blodlösa allegorier, bred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
