Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingenjörtrupper, Genitrupper, Tekniska trupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Pionjär (Pommern) 1682.
Fig. 2. Fälthandt-verkare 1700.
Fig. 3. Pionjär (Stralsund) 1778.
Fig. 4. Pontonjär 1789-95.
Svenska ingenjörtruppers uniformer från olika
tider. I.
Fig. 5. Valldräng (Finland) 179é.
1893 fältpionjärer jämte genitrupper, men
därefter, liksom i Tyskland, endast pion j är
bataljoner. Äfven Frankrike har 1894 öfvergått
till "enhetspionjärer", men i Österrike gjorde
sig snart nödvändigheten gällande att bilda
åtminstone en stam af 2 minörkom-panier. I
Frankrike synes det snart leda till uppdelning
i pontonjärer, fält- och fästningspionjärer. I
Ryssland och Italien äro alla de tekniska
truppslagen åtskilda; och i de flesta andra
stater har man uppdelat dem åtminstone i
två, pontonjärer och sappör-minörer, samt
dessutom börjat uppsätta särskilda tekniska
fästningstrupper. Med de stora framsteg,
som teknikens användande för krigsändamål
på senare tider gjort, har det emellertid
blifvit en alltmer trängande nödvändighet
att, särskildt för fält-kriget och sedan
infanteriet utrustats med verktyg (jfr B u r n
a verktyg) och öfvertagit utförandet af enklare
befästningsarbeten, anförtro alla en armés
rörlighet främjande arbeten åt en teknisk trupp,
fältpionjär.er, hvilka företrädesvis böra of vas
i broslagning och förstörelsearbeten, under det
att man för fästningskriget utbildar särskilda
fästningspionjärer; och vidare skiljer man numera
de för olika förbindelsers upprättande afsedda
trupperna från öfriga ingenjörtrupper. Häri
gjorde Tyskland början redan 1870 genom
uppsättandet af särskilda fält-järnvägs-,
fälttelegraf- och luftseglartrupper. Numera
finnas ingenjörtrupper i alla arméer, och
vanligen delas de i pionjärer, sappörer,
minörer, pontonjärer, järnvägstrupper,
fälttelegraftrupper, fält-ballongtrupper och
belysningstrupper.
För de försök, som under 1600-talet gjordes i
Sverige att uppsätta ingenjörtrupp, har här
ofvan redogjorts. Den lilla ingenjörtrupp,
som Karl XII sedermera lät uppsätta, försvann
snart, och därefter dröjde det ända till 1778,
innan ett nytt försök gjordes. Denna gång var det
återigen i Pommern, som en pionjärkår (fig. 3),
om 200 man med befäl från
Fortifikationen, började uppsättas på bekostnad
af fästningsbyggnadsanslaget, enär pionjärerna
voro afsedda uteslutande till fästningsarbete vid
Stralsund. 1793 minskades kåren till 100 man,
och sedan densamma på hösten 1807 (då blott 60
man stark) kommit öfver till Sverige, upplöstes
den, och manskapet tilldelades dels "de tyska
regementena", dels pionjärkåren vid Höganäs, en
mi-litäriskt organiserad arbetskår om 200 man,
som Höganäs grufbolag s. å. fått tillstånd att
på försök uppsätta under 4 år; kåren skulle
under fredstid arbeta i bolagets grufva, men
under krig användas till försvar, särskildt
af Skåne. 1789 öfverfördes pontonträngen,
som dittills tillhört Artilleriet, till
Fortifikationen, som skulle anvärfva ett p o
n t o n-k o m p a n i om 50 man under befäl
af fortifikations-officerare. Emellertid
var ingen fortifikationskapten hågad för
denna sysselsättning, hvarför en f. d. kapten
Wallander vid Östgöta infanteri blef chef för
"pontontrainen" (fig. 4); halfva kompaniet,
som skulle utgöras af handtverkare, var
äfven skyldigt att deltaga uti brohufvuds
anordnande. 1795 återfördes emellertid
pontonträngen till Artilleriet. 1791
hade i Finland en pionjärkår om 300
man genom passévolanskontrakt med två
enskilda personer börjat uppsättas för
utförande af fästningsarbete, hufvudsakligen å
Sveaborg. Tillkomsten af denna kår berodde därpå,
att 4 finska regementen, som mycket besvärats
med arbetskommenderingar, öfverenskom-mit
med Kronan om erläggande af 2 rdr per man mot
befrielse från allt slags fästningsarbete. Då
kåren emellertid ej kunde uppbringas till bestämd
styrka, uppsades kontraktet 1793, och följande
år uppsattes på mera militära grunder en ny
pionjär-kår om 400 man. Till denna kår, som i
fred skulle förrätta fästningsbyggnadsarbete,
men under krig äfven kunde användas "till
retranchementers och fältverks uppkastande samt
vägars och broars istånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
