- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
651-652

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingolstadt, stad i Oberbajern - Ingram, Herbert - Ingram, John Kells - Ingram, John - Ingrediens, beståndsdel - Ingrediera, ingå som beståndsdel - Ingrer l. Isjorer. Se Ingermanland - Ingres. Jean Auguste Dominique, fransk målare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

veste (24 aug. 1632), satt 3/4 år fången uti
I. Österrikarna besatte fästningen 1704 och
1743, och Moreau slopade den 1800. Efter 1827
återuppbyggdes fästningsverken genom Ludvig
I och ha sedan ytterligare förstärkts, så
att I. blef en fästning af första rangen,
hvilken dock sedan förlorat i betydelse.
(J. F. N.)

Ingram [Ingram], Herbert, engelsk tidningsman,
f. 1811, d. 1860. Selllustrated London n e w s.

Ingram [Ingram], John K e 11 s, irländsk
nationalekonom, f. 1823 i Donegal, d. 1907,
studerade vid Trinity college i Dublin, hvarest
han 1852 vardt professor i vältalighet och
engelsk litteraturhistoria, 1866 professor
i grekiska samt 1879 bibliotekarie. Under
en följd af år var I. samma lärdomsanstalts
vice-rektor. I., af hvars poetiska alster
åtskilliga tilldrogo sig uppmärksamhet, utgaf
flera språkvetenskapliga samt litteratur-och
religionshistoriska afhandlingar. En sällsynt
mångsidigt begåfvad och verksam man, vann
I. emellertid sitt förnämsta anseende
som nationalekonomisk författare. I sin
egenskap af ordförande för den statistiska
afdelningen af brittiska vetenskapssamfundet
("British association") höll han 1878 ett
på sin tid synnerligen beaktadt föredrag om
nationalekonomiens dåvarande ställning och
utsikter. Hans mest betydande arbete är A history
of poli-tical economy (1888), hvilket, utgörande
en utvidgning af hans artikel öfver samma ämne
i 9:e uppl. af "Encyclopsedia Britannica’’,
blifvit öfversatt till flera utländska språk,
däribland till svenska (af K. Kudbeck, Stockholm
1892). Framställningen börjar med Platon och
Aristoteles samt sträcker sig genom tiderna
fram till och med en Cliffe Leslie, Sidgwick och
Jevons i England, den historiska skolan och dess
ditintills ledande män i Tyskland jämte samtida
riktningar och märkesmän i andra länder. Byggdt,
som det är, på ett utomordentligt kunskapsförråd,
kan arbetet betecknas som i flera afseenden ett
mästerverk. L, som var anhängare af Gömte, trädde
i opposition mot den ekonomiska liberalismen
och dess s. k. manchesterskola, samt intog en
frändskaps-ställning till den tyska historiska
skolan. E. H. T.

Ingram [i;ngram], John, engelsk skriftställare,
f. 1849 i London, har företagit vidsträckta
resor, är verksam som utgifvare och
öfversättare. Bland hans verk kunna särskildt
nämnas upplagor och biografier af E. A. Poe
(1874, 1880, 1885 och 1888), 0. Madox-Brown,
E. B. Browning, Bums och Marlowe samt "Eminent
women series" (1883 ff.).

Ingrediens (af lat. Vngredi, jfr Ingrediera),
beståndsdel.

Ingrediera (lat, Vngredi), ingå som beståndsdel.

Ingrer 1. Isjorer. Se Ingermanland.

Ingres [ä’gr], Jean Auguste Dominique,
fransk målare, f. 29 aug. 1780 i Montauban,
d. 14 jan. 1867 i Paris, kom till Paris 1796,
blef lärjunge af David, vann 1801 Eompriset
med Akilles mottager Agamemnons sändebud
(Konstakademien), målade under de följande åren
porträtt, bl. a. Bcnaparte som konsul (Liége),
Napoleon i kejsarskrud (Invalidhotellet),
skulptören B artolim, hr och fru Riviére (dessa
tre i Lotivre), och tecknade illustrationer,
vistades sedan i Italien 1806-24 och utbildade
där sin stil, i främsta rummet byggd på Ka-

Ingres. (Efter ett tidigare s j älf
porträtt.)

fael. Han målade antika motiv - Oidipus
råd/rågande sfinxen (1808, Louvre), Tu M
ar cellus er is (1812, museet i Bruxelles),
Romulus besegrar Acron (Konstakademien) -,
men äfven romantiska och historiska motiv
- Roger befriar Angelika (1819, Louvre),
Lionardo da Vinds död (Louvre), Rafael och
Fornarina, Karl V:s intåg i Paris (1821,
hållen i florentinsk 1400-talsstil). Öda-lisk
målades 1819, Jesus lämnar Petrus himmelrikets
nycklar 1820 (båda i Louvre) och Ludvig XIII:
s löfte (konungen på knä framför den på sin tron
sittande madonnan, i katedralen i Montauban)
1824. I. blef den klassiska riktningens hufvudman
och idealens försvarare gentemot den romantiska
riktningen. Med undantag af åren 1834-41, då
han var direktör för Franska akademien i Kom,
förblef han bosatt i Paris. Bland hans arbeten
märkas vidare Homeros’ apoteos (plafond i Louvre,
1827), S. Symforians martyrskap (1834, katedralen
i Autun), Stratonice (i Chantilly), Jeanne
d’Are vid kröningen i Reims (1854, Louvre),
Guldåldern (stor figurrik väggdekoration,
ofullb., slottet Dampierre), kartonger för
fönstermålningar m. m. I målningar med nakna
figurer gör sig I:s mästerskap som tecknare
i stor stil förträffligt gällande; här visar
han därtill både mjukhet och behag. Förutom
den ofvan nämnda "la gran-de Odalisque" eger
Louvremuseet af hans bilder på detta område
en Badande kvinna, en Venus (fullb. 1848) och
Källan (se fig.) i gestalt af en ung flicka
med en vattenkruka på skuldran (fullb. 1856,
båda dessa målningar skisserade redan under den
första vistelsen i Eom). I Turkiskt bad (två
exemplar, det bästa i hertigens af Berry ego)
är en mängd nakna kvinnor sammanho-pad. - Som
porträtter var I. en öfverlägsen karakteristiker,
en värdig arftagare af David (flera porträtt
i Louvre, I:s själf porträtt, må-ladt 1858, i
Uffizigal-leriet, Florens), och ypperst är han i
sina tecknade porträtt, utmärkta för individuellt
lif, uttryckets skärpa, utförandets elegans och
säkerhet (utmärkta prof finnas i Louvre och flera
hundra i Montaubans galleri). - I:s konst var

Källan, målning af Ingres.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free