Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar, vanligt namn i fsv. - Ingvar 3. I. fornsvensk höfding - Ingwelde, astron. en småplanet - Ingå, svensk kustsocken i Finland - Ingående vinkel l. Tenalj, befästningsk. - Ingäld, äldre uttryck för inkomst - Ingöt, tekn. Jfr Gjutning - Inhabil, olämplig - Inhalare, sjöv. - Inhalation l. Inandning, med. - Inhalationsapparat. Se Inhalation - Inhalatorium. Se Inhalation - Inhalera, inandas. Se Inhalation - Inhambane, stad i Portugisiska Öst-Afrika - Inherera, hänga vid - Inhibera, inställa - Inhibition (se Ingibera), jur. - Inhibitorial, jur. beslut om inhibitin - In hoc signo vinces, "i detta tecken skall du segra" - Inhonnett, ohederlig - In Honorem, lat., till heder - Inhuman, "omänsklig"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Ingwelde-Inhuman
656
på återvägen dog af sjukdom år 1041. Talrika
runstenar öfver män, som fallit med L,
vittna, att hans härfärd är historisk, fast
sedan omdiktad af sagan; de flesta finnas i
Södermanland, där I. äfven själf haft sitt hem,
då en runsten vid Gripsholm nämner hans broder
Harald och moder Tola och två runstensfragment
vid Strängnäs nämna hans fader Emund.
B-e-
Ingwelde, astron., en af småplaneterna.
Ingå, svensk kustsocken af Kaseborgs
härad och Kaseborgs domsaga, Nylands län,
Finland. Landareal, jämte Degerby kapell, 333,3
kvkm. Folkmängd (1907) i moderförsamlingen 4,062,
i Degerby 1,538 pers. Nämnda församlingar utgöra
tillsammans ett impe-riellt pastorat af 3:e kl.,
Borgå stift, Easeborgs västra prosteri. Uti
I. ligga F a ger vik (se d. o.), järnbruk och
gods, samt den af Nyländska studentafdel-ningen
grundade och underhållna Västankvarns landtmanna-
och husmodersskola. O. I. (A. G. F.)
Ingående vinkel 1. T en al j, befästningsk.,
uppstår vid planutstakning af en befästning,
då tvenne linjer, de s. k. faserna, bilda en
mot egen ställning inåt vänd vinkel. Denna,
som bereder fördelen af att de båda faserna
kunna flankera hvarandra samt att framför
liggande fält kan med korsande eld beskjutas,
får emellertid ej göras mindre än 90°, emedan
eljest de båda fasernas besättningar skulle
kunna beskjuta hvarandra. Jfr Fältbefästning.
O. A. B.*
Ingäld, äldre uttryck för inkomst. Ordet har i
senare tider företrädesvis nyttjats om kronans
eller menighets inkomster.
Ingöt, tekn., kallas vid gjutning det
i gjutsanden gjorda hål, hvarigenom
den smälta metallen inhälles i
gjutformen. Jfr Gjutning, sp. 1233.
C. A. D.*
Inhabil (lat. inhafbilis), olämplig; ovänlig,
ej tillmötesgående, frånstötande (jfr Habil). -
Inhabil i t e t, olämplighet, oduglighet; brist
på tillmötesgående. - I rättsspråket betecknas
med in-habilitet frånvaron af de egenskaper,
hvilka en person måste ega för att kunna bekläda
en offentlig plats, t. ex. som domare, eller
utföra en handling med rättslig giltighet och
verkan, t. ex. aflägga vittnesmål, uppsätta
testamente o. s. v. Inhabili-teten kan vara
allmän, då den öfver hufvud gör en person inhabil
att uppträda på ett visst sätt, eller speciell,
då den hindrar hans uppträdande endast i ett
bestämdt enskildt fall. Så är t. ex. den person,
som blifvit dömd för vanärande brott, i allmänhet
inhabil att fungera som domare eller uppträda
som vittne; den åter, som är nära besläktad med
någon af parterna i ett visst bestämdt mål, är
speciellt inhabil att i det målet vara domare
eller vittne.
Inhälare, sjöv., ett tåg, hvarmed ett gaffelsegel
halas längs gaffeln in till masten; äfven
ett tåg, hvarmed man inhalar och bärgar ett
för-stagsegel, som ej är fast, utan vid sitt
tillsättande uthalas till en klyfvar- eller
jagarbom. " R. N.*
Inhalatiön (lat. inhaläre, inandas) 1. Inandning,
med., kallas den numera brukliga metoden att
genom inandning, inspiration (se Andning,
sp. 971), införa i luftstrupen och lungorna
gasformiga ämnen, t. ex. lustgas, ångor af eter,
kloroform, brometyl o. s. v., vattenångor,
bemängda med flyktiga oljor, såsom terpentin
o. d., eller ännu oftare flytande ämnen, hvilka
genom för ändamålet kon-
struerade apparater, inhalations-
1. spray-[sprä-]a p p a r a t e
r, blifvit ytterst fint fördelade
("pulveriserade"). Bl. a. har användts
en s. k. "eau-de-cologne-dusch", ett slags
"pulverisatör", med hvars tillhjälp en vätska
droppe för droppe sönder-blåses och fördelas
i ytterst små partiklar, hvilka kunna med
luftströmmen under inandningen införas i
luftvägarna. Då sådana inandningsapparater
be-höfde användas under någon längre stund,
begagnades ofta ånga eller komprimerad luft
för att hålla dem i verksamhet. Om dylika för
brandsoldater so Brandväsende, sp. 1499. - I
åtskilliga större städer ha funnits särskilda
anstalter, inhala-15 r i e r, där inhalation af
pulveriserade vätskor eller af komprimerad luft
medelst Waldenburgs luftförtätningsapparater
företogs af patienter med katarrer eller andra
lidanden i luftstrupen och lungorna. I många
fall tycktes dylik lokal behandling af vissa
strup- och lunglidanden visa sig välgörande, men
metoden har dock i allmänhet blifvit öfvergifven.
O. T. S. (C. G. S.)
Inhalationsapparat. Se Inhalation.
Inhalatörium. Se Inhalation.
Inhaléra, inandas. So Inhalation.
Inhambane [injäban], stad i portugisiska
Öst-Afrika, i ett vackert, men osundt läge vid
I.-viken under 23° 50r s. br., har en god hamn
samt drifver handel med kautschuk, kopal,
vax, kokos- och jordnötter. Omkr. 3,500
inv., däraf ett 100-tal hvita. _
(J. F. N.)
Inheréra (lat. inhcerére), hänga vid, vidlåda,
ingå som nödvändig bestämning; vidblifva
(en mening
0 s. v.). - Inhere^ns, oskiljaktig förening,
nödvändigt sammanhang; vidblifvande. - I n h e
r e’n t, oskiljaktigt förenad.
Inhibera (lat. inhibére), inställa, förbjuda,
hämma. - J ur. j inställa verkställighet af ett
icke upp-häfdt beslut. Sådan rätt tillkommer
i vissa fall öfver-ordnad myndighet, då klagan
hos densamma föres öfver en underordnads beslut,
äfven innan frågan om beslutets riktighet blifvit
slutligen prof vad. (Jfr Utsökningslagen §§
174, 194.) I. Afz.
Inhibitiön (se Inhibera), jur., inställande
tills vidare af verkställighet å ett af
myndighet meddeladt beslut. En dylik anordning
tillkommer det i allmänhet öfverordnad myndighet
att vidtaga i sammanhang med pröfning af
ett af lägre myndighet meddeladt beslut,
därå verkställighet kan följa, innan det
vunnit laga kraft. I fråga om skiljedom, som
öfverexekutor förordnat skola verkställas,
eger domstol, där talan mot skiljedomen
är anhängig, inhi-bera dess verkställande.
I. Afz.
Inhibitoriäl, jur., beslut om inhibition (se
d. o.).
In hoc si;gno vFnces, "i detta tecken skall
du segra", den latinska öfv. af den inskrift,
som - enligt Eusebios’ berättelse - vid sidan
af korsets bild strålade på himmelen mot kejsar
Konstantin den store, då han (312) drog i strid
mot Maxentius. Uttrycket tecknas vanligen med
de tre bokstäfverna
1 H S, som dock ursprungligen voro ett
Kristusmonogram (se -d. o.).
lnhonne’tt (af lat. inhonerstus, ärelös,
skändlig), ohederlig, opassande, simpel,
sårande. Jfr Mål-honnett.
In honörem, lat., till heder, till ära.
Inhuman (lat. inhumänus, af nekande in och hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
