Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inklarera, sjöv. - Inklination, böjelse - Inklination 1. Astron., lutningsvinkel - Inklination 2. Fys. Se Jordmagnetism - Inklinatorium, fys. instrument. Se Jordmagnetism - Inklinera, ha böjelse för - Inklusiv, inneslutande - Inkoativa, språkv. - Inkoercibla l. Permanenta (om gaser) - Inkognito, okänd - Inkoherens, brist på sammanhang - Inkommensurabla, mat. - Inkommodera, besvära - Inkommunikabel, jur., enskild - Inkomparabel, ojämförlig; språkv. - Inkompatibilitet - Inkompetens, brist på behörighet - Inkomplett, ofullständig - Inkompressibel - Inkomstskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Inkiination-Inkomstskatt
666
märkrulla och öfriga skeppshandlingar,
hvilka tjäna till rättelse vid hamnumgälders
beräkning. De nämnda handlingarna böra å
tullkammaren förvaras, till dess hamnafgifterna
blifvit erlagda. För ombesörjandet af inklarering
anlitar befälhafvare i allmänhet skeppsmäklare
eller skeppsklarerare. Se vidare Kl a re r i n
g s r ät t. R. N.*
Inklinatlön (af lat. inclinäre, luta;
eg. lutning), böjelse, tycke; föremålet för ens
tycke, "flamma". - l Astron., lutningsvinkel
(se d. o.). Med en planet- eller kometbanas
inklination förstås den vinkel, som banans
plan gör med jordbanans plan. Inklinationen
är ett af banelementen. För planeten Merkurius
t. ex. är den omkr. 7°. Benämningen inklination
användes ock i flera fall i den praktiska
astronomien, t. ex. om en instrumentaxels
lutning mot horisontplanet. - 2. Fys , de
jordmagnetiska kraftlinjernås vinkel med
horisontalplanet. Se J o r d-magnetism.
1. (B-d.) 2. E. S.
Inklinatörium, fys., instrument för bestämning
af inklinationen. Se J o r d ma gn e t is m.
E. S.
Inklinéra (se Inklination), ha böjelse för; luta.
Inklusiv (af lat. incliidere, innesluta),
inneslutande. - Inklusive (mlat. inchslve),
vanligen förkortadt inkl. 1. incL, däri
inbegripet. Jfr Exklusiv.
Inkoativa (af lat. inchoäre, börja på),
språkv., kallas ett slags afledda verb, som
utmärka begynnande handling eller tillstånd,
t. ex. lat. obdormi’-scere (af dormi-re)
= sv. somna in (af sofva), lat. molUscere
(af mollis) = sv. mjukna (af mjuk) o. s. v.
O. A. D.*
Inkoercibla (af lat. nekande in och coercere,
sammantrycka) 1. Perman e’n ta kallades förr
de gaser, som ansågos icke kunna bringas till
flytande eller fast form. Till dem räknades
syret, vätet och kväfvet samt atmosfäriska
luften. I nyare tider anställda försök ha dock
ådagalagt, att det ej gifves några in-koercibla
gaser. Jfr K o n d e n s a, t i o n. L. A. F.*
Inkognito (it. inco’gnito, af lat. nekande in
och cofgnitus, känd), okänd, utan att vara
eller vilja vara känd, under diktadt namn;
hemlighållande af namn eller stånd.
lnkohere’ns (af lat. nekande in och cohcerére,
hänga tillsammans), brist på sammanhang. -
In-k o h e r ern t, osammanhängande.
Inkommensurabla (af lat. nekande in och
com-mensuräUlis, mätbar med samma mått),
mat., kallas sinsemellan två storheter, om de
antingen alldeles icke eller åtminstone icke
fullt exakt kunna uttryckas i ett gemensamt
mått. Inkommensurabla storheter af första slaget
äro t. ex. ett kilogram och en meter samt, inom
matematiken, reella och imaginära storheter; till
andra slaget åter höra sidan och diagona-len
i en kvadrat samt, inom den matematiska
analysen, rationella och irrationella tal.
(I. F.)
Inkommodera (af lat. incofmmodus, olägligt),
vara oläglig för, besvära. - Inkommodera si g,
göra sig omak.
Inkommunikäbel (af lat. nekande in och
commu-nicäre, ha gemensam), jur., icke samfälld,
enskild. Jfr Giftor_ätt, sp. 1140.
Inkomparabel (lat. incomparäbilis), ojämförlig;
språkv., adjektiv (eller adverb), som ej kan
kompare-ras. Jfr K o m p a r a t i o n.
Inkompatibilitet (af nlat. incompatibi1’litas,
oför-
enlighet) betyder i kyrko- och statsrättsligt
språkbruk omöjligheten af att på en hand förena
vissa offentliga ämbeten eller funktioner
(motsats: kompatibilitet). Oförenliga,
inkompatibla, äro t. ex. två kyrkoämbeten,
hvilka hvardera medföra residens- och
själavårdsskyldighet inom sitt lokala
område. Enligt ungerska inkompatibilitets-lagarna
af 1875 och 1895 få ministrar och deputerade
ej bekläda styrelsebefattningar i af staten
understödda ekonomiska företag, ej utföra
leveranser till statens myndigheter o. s. v. I
Tyskland är medlemskap i förbundsrådet
inkompatibelt med riksdagsmandat, och utöfvande
af rösträtt vid riksdags-mannaval låter ej förena
med att tillhöra den stående hären, hvilket i sin
ordning däremot är förenligt (kompatibelt) med
riksdagsmandat. En officer i tjänst är alltså
ej röstberättigad, men däremot valbar till
tyska riksdagen. Inkompatibilitetsbestämmelser
förekomma i flera andra staters offentliga
rätt. I Sverige är t. ex. statens tjänstemän
förbjudet att inneha två eller flera aflönade
ämbeten eller i vissa fall med offentlig tjänst
förena enskilda eller kommunala uppdrag.
Inkompetens (fr. incompétence), brist på
behörighet, saknad af nödiga förutsättningar,
oduglighet. - Adj. In komp et e’n t. Jfr Komp
e tens.
Inkomple^t (lat. incompletus), ofullständig. Jfr
Komplett.
Inkompressibel (af lat. nekande in och
compri’-mer e, sammanpressa), som icke kan
sammanpressas, osammantrycklig.
Inkomstskatt, skatt, där inkomsten är norm
såväl för skyldigheten att erlägga skatt
som för skattens storlek. Inkomstskatten är
allmän, då allt slags inkomst är underkastad
densamma, partiell, när detta endast är fallet
med ett eller flera slag af inkomst. Den
allmänna inkomstskatten kan vara anordnad
antingen så, att dess föremål är skattskyldigs
totalinkomst, eller ock så, att de särskilda
inkomstgrenarna beskattas hvar för sig. För en
progressiv inkomstskatt passar dock egentligen
blott den förstnämnda anordningen. - I det
följande redogöres endast för inkomstskatten
till staten. För de särskilda regler, som
gälla för den kommunala inkomstskatten, se
Kommunalbeskattning. - Allmän inkomstskatt
är införd i de flesta af de tyska staterna;
af de större saknar endast Bajern sådan, och
där är ett förslag f. n. (okt. 1909) under
behandling af representationen. Denna skatt
förefinnes äfven i Sverige, Österrike, Danmark,
Norge. Ang. Schweiz se Förmögenhetsskatt. Holland
har en kombination af förmögenhetsskatt med
inkomstskatt å inkomst af arbete af samma art som
den i Schweiz vanliga. . Italiens inkomstskatt
träffar all inkomst med undantag af inkomst af
fastighet, som är underkastad en grundskatt. I
Frankrike är förslag till allmän inkomstskatt
f. n. under behandling. Den engelska income
tax afser att åstadkomma samma resultat som
en allmän inkomstskatt, men är ett system af
s. k. "ertragssteuern" (skatter på afkastning
af förvärfskällor). Den skiljer mellan fem af
delningar af f örvärf: inkomst af eganderätt
till fast egendom samt af några andra angifna
rättigheter till och förmåner af fast egendom;
inkomst af jordbruk; inkomst af räntor och
annuiteter, utbetalt a af staten eller offentliga
anstalter; inkomst af allmän tjänst; inkomst af
rörelse, enskild tjänst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
