Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkomstskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Inkomstskatt
670
schweiziska kantoner är däremot progressionen
ganska stark. I Graubunden utgjorde 1908
skattefoten för inkomst af 800 frcs J/2 proc.,
för 2,000 frcs l proc., för 100,000 frcs 10
Va proc. och närmade sig därefter 11 proc. I
Ticino utgjorde samma år skatten för inkomst af
400 frcs x/2 proc., för 2,000 frcs l4/io proc.,
för 200,000 frcs 134/io proc. och steg därefter
intill 14 proc.
Det skattefria existensminimum är af ganska
olika höjd i olika länder: i Sachsen 400 mark,
i Wtirt-temberg 500 mark, i Baden och Preussen
900 mark, i Österrike 1,200 krönen, men i
England 160 pd st. (där dock skattefriheten ej
torde kunna förklaras blott på detta sätt). För
lindringar i eller befrielser från inkomstskatt
är ej blott inkomstens storlek af betydelse,
utan äfven åtskilliga andra förhållanden,
såsom civilstånd, familjens storlek m. m. I en
del schweiziska kantoner ha dessa förhållanden
erhållit stort inflytande. I Basel-Stadt är
sålunda existensminimum 1,200 frcs för ogift
person, 1,500 frcs för gift person och änkling
med icke vuxna barn samt 2,000 frcs för änka med
icke vuxna barn; samma distinktioner inverka ock
på storleken af skattelindringarna för mindre
inkomster (degressio-nen) i denna kanton. Antalet
oförsörjda barn eller andra personer, som
den skattskyldige har att försörja, utöfvar
i ett stort antal inkomstskattelagstiftningar
inflytande i förevarande afseende.
Ej blott inkomstens storlek, utan ock
beskaffenheten af inkomstens källa samt
grad af varaktighet och säkerhet har i
lagstiftningarna fått visst inflytande på
skattefotens storlek. I främsta rummet gäller
detta distinktionen mellan inkomst af förmögenhet
(fonderad inkomst) och annan inkomst. Den
högre .skattefoten för fonderad inkomst kan
åstadkommas antingen direkt eller ock genom
införande af en förmögenhetsskatt som komplement
till inkomstskatten (ty. ergänzungssteuer);
den senare utvägen har på senaste åren anlitats
i ett antal tyska stater,
1 åtskilliga kantoner i Schweiz och i
Danmark och Norge (se Förmögenhetsskatt).
I Italien och kantonen Bern, hvilkas
inkomstskattelagar beskatta all inkomst
utom sådan, som härrör af fast egendom,
är skattefoten vid inkomstskatten
olika alltefter inkomstens art.
I Bern särskiljas tre klasser: 1)
inkomst af arbete och näringsdrift,
2) inkomst af lifränta och pension och 3)
inkomst af kapital. Skattefoten för den
2:a klassen är Vs och för den 3:e klassen
2/s högre än skattefoten för den första.
I Italien skiljes mellan 5 inkomstklasser
med olika skattefot: 1) räntor å statspapper
(såvidt de äro underkastade inkomstskatt) samt
å obligationer, utg. af kommuner eller af bolag,
garanterade eller subventionerade af staten; 2)
annan ren kapitalinkomst och andra ständiga
inkomster; 3) inkomst, som härflyter från en
samverkan af kapital och arbete, såsom rörelse m.
m. 4) inkomst, som blott härrör af arbete
(löner m. m.) eller direkt hvarken härrör från
arbete eller kapital (lifräntor, pensioner) -
allt såvidt den icke faller under nästa grupp; 5)
inkomst af allmän tjänst och pensioner af stat
eller kommun. Skatten för grupp l utgår med fullt
belopp (f. n. 20 proc. af inkomsten), för grupp
2 med 3/-* (15 proc.), för grupp 3 med Va
(10 proc.), för grupp 4 med &. (9 proc.) och
för grupp 5 med 3/s (7 Va proc.) af fulla
beloppet. - Med afseende å utrönandet af de
skattskyldiges inkomster äro
typiska drag hos de moderna lagstiftningarna:
samverkan mellan af statsmyndighet utsedda
funktionärer samt nämnder, framgångna ur
kommunala val (hvarvid de förre tilldelats
viktiga uppgifter äfven i afseende å det
förberedande arbetet), deklarationsskyldighet
för skattskyldiga med inkomster af något större
belopp samt stränga påföljder (ibland böter)
för underlåtenhet att afgifva deklaration och
straff (höga böter) för falsk deklaration.
I Sverige finnas f. n. två olika
statsinkomstskatter, den ena - bevillning af
inkomst af kapital och arbete - en partiell
inkomstskatt, som träffar blott inkomst,
ej härrörande af fastighet, jordbruk eller
skogshushållning, och som har till komplement
bevillningen å fast egendom, hvilken afser
att träffa nyssnämnda inkomstarter; den
andra - inkomstskatten - som visserligen
är en allmän inkomstskatt, men så till vida
en bristfällig sådan, som dels inkomster af
fastighet, jordbruk och skogshushållning icke
upptagas till verkliga beloppet, utan antagas
utgöra viss procent af vederbörande fastighets
taxeringsvärde (inkomst af jordbruksfastighet
jämte den därå drifna rörelsen, 6 proc.,
och inkomst af annan fastighet, 5 proc. af
fastighetens taxeringsvärde), dels egare af
jordbruksfastighet påföres inkomstskatt för
inkomsten af å fastigheten drifvet jordbruk,
äfven om fastigheten är utarrenderad. Dessa
brister sammanhänga med, att denna inkomstskatt,
som infördes 1902, är afsedd att vara en
provisorisk anordning, som snart skall
lämna plats för en rationell inkomstskatt,
hvilken skulle ersätta såväl inkomstskatten
som bevillningen å fastighet och inkomst såsom
statsskatter. - Utöfver hvad ofvan redan anförts
rörande den svenska inkomstskatten, är här att
tillägga följande. Skyldigheten att erlägga
inkomstskatt börjar i regel vid en inkomst
af 1,000 kr., för inkomst af fastighet dock
redan vid 600 kr. För inkomst t. o. m. 6,000
kr. utgår skatten med l proc., hvarvid dock för
inkomster under 4,000 kr. åtnjutas skattefria
afdrag af olika storlek (800 för inkomst mellan
1,000 och 2,000 kr., 600 kr. för inkomst mellan
2,000 och 3,000 kr. och 400 kr. för inkomst
mellan 3,000 och 4,000 kr.), hvilka afdrag
dock ej få ske från inkomst af fastighet. För
inkomster öfver 6,000 kr. utgår skatten efter en
progressiv skatteskala, uppbyggd enligt följande
regler. Skatten utgår med l proc. af första
6,000 kr. af inkomsten, l1/2 proc. af nästa
4,000 kr., 2 proc. af följande 5,000 kr., 2 Va
proc. af följande 5,000 kr., 3 proc. af följande
10,000 kr., 3J/a proc. af följande 20,000 kr.,
4 proc. af följande 30,000 kr. och 5 proc. af
återstående delen af inkomsten, dock med den
begränsning, att maximum för skattefoten blir
4 proc. Hvarje skattskyldig, som har en inkomst
öfver 1,000 kr., samt alla aktiebolag och andra
bolag eller verk, som ha konungens koncession
eller stå under offentlig kontroll, äro pliktiga
att utan anmaning enligt fastställda formulär
afgifva deklaration rörande sina inkomster. Andra
skattskyldiga äro på anmaning pliktiga att
lämna samma uppgift. Offentlig (statens eller
kommunens) myndighet, styrelse för allmän
inrättning och stiftelse, verk och bolag af ’
nyss angifven art samt enskild arbetsgifvare,
som är taxerad till minst 5,000 kr. inkomst af
rörelse, äro skyldiga att utan anmaning lämna
uppgift om af dem utbetalta löner, arfvoden
o. d.; enskild arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
