Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insjö l. Sjö, en vattensamling - Insjö-öring, zool. Se Laxsläktet - Insjööring, zool. Se Laxsläktet - Inskjuta, krigsv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kan således icke tillintetgöra sjöarnas
organiska lif.
Sjöarna verka som regulatorer för flodernas
afflytande vattenmängd; sjöns yta varierar blott
obetydligt i höjd, antingen de däri infallande
floderna ha högt eller lågt vattenstånd, och
därigenom får utloppet en relativt konstant
vattenmängd. Litt.: Forel, "Handbuch der
seenkunde" (1901). J. F. N.
Insjö-öring, zool. Se L a x s l ä k t e t.
Inskjuta, krigsv., på grund af försöksskjutningar
beräkna, huru man på olika afstånd skall
ställa sitt eldvapen för att träffa målet
(tabellinskjutning) eller hur man vid skjutning
i fält skall, på grund .af sina observationer
om skottens verkan, reglera
träffpunkten finnes genom att i skottlistan
taga medeltalet af samtliga träffarnas
lägen. Är medel-träffpunkten sammanfallande med
riktpunkten, har den begagnade uppsättningen
(skjutvinkeln) varit den för afståndet
rätta, d. v. s. att vid begagnandet af nämnda
uppsättning träffar man med medelkulan den punkt,
hvarpå man siktar. Har medelträffpunkten däremot
fallit öfver eller under riktpunkten, är den
begagnade uppsättningen i förra fallet för
stor och i senare fallet för liten och måste
därför undergå en korrektion för att kunna
anses svara mot det afstånd, hvarpå taflan
står. Om t. ex. medelträffpunkten (m) fallit
under riktpunkten (r), har uppsättningen varit
för liten och skall ökas
sin eld, så att största verkan erhålles. - a)
Tabellinskjutning. Vid all skjutning har man
att räkna med tre storheter, nämligen arstånd,
utgångshastighet och skjutvinkel (utgångsvinkel,
elevationsvinkel, uppsättning). Af dessa
storheter är i allmänhet utgångshastigheten
på förhand gifven; med tabellinskjutning
menas då att medelst försöks-skjutningar
(s. k. serieskjutningar) bestämma,
hvilken skjutvinkel som svarar mot olika
afstånd. Försöks-skjutningar företagas endast
på några vissa afstånd, hvarefter man medelst
beräkningar eller grafiska konstruktioner kan
finna skjut vinkeln för hvilket afstånd som
helst; ju flera skott skjutas på hvarje
afstånd, dess tillförlitligare blifva
resultaten. Skjutningen utföres mot en
på det bestämda afståndet utsatt lodrät
tafla med riktprick mot marken eller mot en
vattenyta. Under samma serie äro för hvarje skott
skjutvinkel och utgångshastighet lika. Om ak
(se fig.) är eldröret, ac kärnlinjen och ttf
skott-taflan samt om s, k och r betyda sikte,
korn och riktpunkt, så kallas vinkeln cor,
eller vinkeln mellan kärnlinjen och siktlinjen,
för skjutvinkel (v)-, af figuren synes äfven,
att u = l tång. v, hvaraf framgår att, då
skjutvinkeln är densamma, äfven uppsättningen
är densamma för hvarje skott. Under serien föres
en skottlista, i hvilken antecknas, hur skotten
fallit, hvarjämte för den händelse iakttagelser
medelst vindhastighetsmätare, termometer,
barometer och ters-ur under serien göras, desamma
äfven i skottlistan införas (skjuttabellerna
upprättas nämligen i allmänhet för en viss
medeltemperatur och medelbarometerstånd samt
för vindstilla). Emedan två kulor, af skjutna
under lika förhållanden, dock aldrig beskrifva
fullkomligt lika banor, lägger man till grund
för bestämmandet af uppsättningen {skjutvinkeln)
den kulbäna (medelkulbanan), som går midt ibland
alla i en serie afgifna skott, och medel-
med stycket x, hvars storlek angifves af
förhållandet x : l = rm : D, hvaraf x = ’ ; har
m däremot fallit öfver r, skall uppsättningen
minskas med ett stycke x = ’ . Dylika beräkningar
och konstruktioner göras för alla afstånd,
på hvilka serier blifvit skjutna, hvarefter
man, genom att på abscissaxeln utmärka afstånd
och på ordinataxeln motsvarande uppsättningar,
utkonstruerar punkter, hvilka sammanbindas med
en jämnböjd kroklinje, från hvilken sedermera
uppsättningen för hvilket afstånd som helst
kan finnas. På grund af resultaten från
för-sök^kjutningarna kan man äfven beräkna en
del andra uppgifter, behöfliga för att kunna
beräkna eldens verkan samt för att på grund af
gjorda iakttagelser kunna vidtaga rättelser i
sin eld. Sedan alla beräkningar och grafiska
konstruktioner blifvit afslutade, sammanföras i
en öfversiktstabell för hvar 50 eller 100 m. alla
uppgifter om eldvapnets egenskaper på nämnda
afstånd. Som emellertid en öfversiktstabell
innehåller flera uppgifter, än hvad man på
fältet kan behöfva, sammanfattas ur densamma
en mindre tabell, s. k. skjuttabell, hvilken
har gifvit inskjutningen dess benämning. - b)
De uppgifter, som finnas angifna i den på grund
af tabellinskjutningen upprättade skjuttabellen,
gifva dock icke i regel vid skjutning i fält
möjlighet att i första skottet träffa målet,
beroende-bi, a. därpå, att afståndet till målet
icke kan exakt bestämmas och att de rådande
meteorologiska förhållandena i regel icke äro
identiska med dem, för hvilka skjuttabellen är
uppgjord. Hvarje skjutning, som af ser att i
fält träffa ett visst mål, måste därför föregås
af en särskild inskjutning, d. v. s. afgif-vande
af ett större eller mindre antal försöksskott i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
