Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inskrifter - Inskrifven fifur, mat. - Inskription, inskrift - Inskära, sjöv. Se Iskära - Inskärning, krigsv. - Inslag, text. Se Väfning - Inslagskypert, text. Se Kypert - Inslagsmina. Se Camouflet - Inslagsspole, tex. Se Väfning - Insociabel, osällskaplig - Insocknefrälse, detsamma som insocknehemman - Insocknehemman l. Veckodagsgods, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Inskrifven figur-Insocknehemman
730
scriptions i Paris. Förarbeten till en ny
uppl. (den 3:e) af de attiska inskrifterna ha
nyligen påbörjats. Under det Berlinakademiens
grekiska inskriftsverk omfattar Europas
(inkl. Arkipelagens öars) inskrifter,
har Wienakademien, som för detta ändamål
uppbär en fast årlig summa af fursten af
Liechtenstein, åtagit sig att åvägabringa en
systematisk samling af Mindre Asiens inskrifter,
grekiska och icke-greki-ska. Denna samling,
"Tituli Asiae Minoris", torde, när den en
gång blir afslutad, bli minst lika omfattande
som Berlinakademiens. Betydande förarbeten ha
gjorts till ett flertal delar; särskildt ha för
ändamålet resor företagits till skilda delar
af Mindre Asien af 0. Benndorf, E. Heberdey,
A. Wilhelm o. a. Utgifven föreligger emellertid
ännu blott l volym, innehållande landskapet
Lyciens inskrifter på inhemskt lyciskt språk,
bearbetade af E. Kalinka (se K. F. Johansson,
"Om lykiska inskrifter", i "Nordisk tidskrift",
1901, s. 639 ff.). Del II, omfattande Lyciens
grekiska inskrifter, bearbetade af Kalinka,
torde utkomma inom kort. Rysslands grekiska (och
latinska) inskrifter äro samlade af B. Latysjev i
"Inscriptiones antiquae orse septen-trionalis
Ponti Euxini Grsecse et Latinse" (1885-
1901). British museums grekiska inskrifter ha
ut-gifvits af Newton, Hicks och Hirschfeld i "The
collection of ancient greek inscriptions in the
British Museum" (4 bd, 1874-93). Därjämte finnas
åtskilliga specialsamlingar, innehållande fynden
från de olika utgräfningarna, Olympia, Pergamon,
Priene o. s. v. (se därom några meddelanden af
E. Nachman-son i "Historisk tidskr.", 1908,
s. 50 ff.). Grekiska dialektinskrifter äro
sammanställda i Collitz-Bechtels "Sammlung
der griechischen dialektinschriften" (3 bd,
1884-1905). För studieändamål nyttiga samlingar
af historiskt viktiga inskrifter äro utgifna af
Dittenberger, "Sylloge inscriptionum Grsecarum"
{2:a uppl. i 3 bd 1898-1901), och Hicks,
"A manual of greek historical inscriptions"
(2:a uppl. 1901). En för rättshistorien
betydande samling, "Kecueil des inscriptions
juridiques grecques", har utgifvits af Dareste,
Haussoullier och Keinach (2 bd, 1901-05). De
metriska inskrifterna (epigrammen) bearbetades
af Kaibel i "Epigrammata grseca" (1878). Själen i
Berlinakademiens latinska inskrifts-verk ("Corpus
inscriptionum Latinarum") var Th. Mommsen, som
uppgjort planen för detsamma samt ledt och delvis
själf verkställt bearbetningen. Till grund ligger
äfven här den geografiska indelningen. 15 delar
(38 volymer) ha hittills utkommit. Forn-kristna
inskrifter på latin äro samlade för Rom af de
Rossi (1857-88), för Frankrike af Le Blant,
för Spanien och Britannien af Hiibner (1871 och
1876), för Rhenländerna af Kraus (1890-93). Ett
förträffligt urval af historiskt och antikvariskt
viktiga latinska inskrifter lämnar H. Dessau
i "Inscriptiones latinse selectse" (3 bd,
1882-1906), de metriska inskrifterna ha samlats
af F. Bucheler i "Car-mina latina epigraphica" (2
bd, 1897). Af italiska dialektinskrifter finnas
flera samlingar. Härom och om de etruskiska
inskrifterna se Italiens forn-språk. Nya
inskriftfynd publiceras, i den mån de blifva
bekanta, i "Ephemeris epigraphica", tyska
arkeologiska institutets "Mitteilungen" och
den af École franpaise d’Athénes utgifna
"Bulletin de correspondance hellenique"
m. fl. tidskrifter. Bland inledande och
systematiska arbeten rörande grekisk
och latinsk inskriftkännedom märkas: Franz,
"Ele-menta epigraphices graecee" (1840), Reinach,
"Traité d’épigraphie grecque" (1885), Larfeld,
"Griechische epigraphik" (i Mullers "Handbuch
der klassischen altertumswissenschaft" I, 2:a
uppl. 1891) och samme förf:s stora "Handbuch
der griechischen epigraphik" (I, II, 1898-1907);
Hiib-ner, "Römische epigraphik" (Mullers Handbuch
I), Gagnat, "Cours oVépigraphie latine" (3:e
uppl. 1898); Le Blant, "Épigraphie chrétienne"
(1890). - Först i senare tid har man börjat med
ifver samla och för den vetenskapliga forskningen
tillgodogöra den nästan oöfverskådliga massa
af inskrifter, som andra forntida kulturfolk
ha efterlämnat. Bland dessa äro de semitiska
inskrifterna numera sammanförda i den af
Institut de France (se d. o.) utgifna "Corpus
inscriptionum semiticarum" (från 1881), som
dock icke omfattar de muhammedansk-arabiska
inskrifterna. (Se Semitiska språk; om den
viktiga Mesa inskriften se Mes a.) - Om egyptiska
inskrifter se Egyptisk skrift, om fornnordiska
inskrifter Runor, om assyrisk-babyloniska
och f ornpersiska Kilskrift; om öfriga folks
inskrifter se i allmänhet art. öfver språk och
litteratur, om indiska se sålunda Indiens språk
och litteratur o. s. v, A. M. A. B. N-n.
Inskrifven figur, mat. En månghörning eller
mångplaning säges vara inskrifven i en
kroklinje eller buktig yta, om alla figurens
hörn äro belägna på kroklinjen eller ytan; och en
kroklinje eller buktig yta säges vara inskrifven
i en månghörning eller mångplaning, om den
senares alla sidor tangera den förra. Någon gång
säger man äfven en månghörning vara inskrifven
i en annan månghörning, om den förras hörn ligga
på den senares sidor. En figur, som skall kunna
inskrifvas, är i allmänhet underkastad vissa
villkor i afseende på formen. Undersökningen
af inskrifna figurers egenskaper samt sättet
och möjligheten att verkställa inskrifning äro
af intresse egentligen i fråga om de koniska
sektionerna och särskildt cirkeln. Så måste
t. ex. en fyr-hörning för att kunna inskrifvas
i en cirkel, oberoende af storleken, ha två
motstående vinklar tillsammantagna lika med
två räta. Å andra sidan måste en fyrhörning,
i hvilken en cirkel skall kunna inskrifvas,
ha summan af två motstående sidor lika stor med
summan af de två öfriga. d- F.)
Inskription (lat. inscrifptio), inskrift,
påskrift. Se Inskrifter och Inteckning.
Inskära, sjöv. Se I s k ä r a.
Inskärning, krigsv., kallas det
förfaringssätt vid fältmätning, då man medelst
s. k. "tillbakasyftningar" bestämmer läget af
den punkt, där man ställt upp sig. Jfr P l a n
m ä t n i n g. C. O. N.
Inslag, text. Se Y af ning.
Inslagskypert, text. Se K y p e r t
Inslagsmina. Se C a mö u f let.
Inslagsspole, text. Se V ä f n i n g.
Insociäbel (af fr. insociable,
lat. insocia1’bilis), oförenlig; osällskaplig.
Insocknefräise, detsamma som insockne-hem m an
(se d. o.).
Insocknehemman 1. Veckodagsgods, jur., sådana
till det ypperliga frälset hörande hemman inom
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, som
motsvara det öfriga Sveriges rå- och rörshemman
och till skillnad från hvilka de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
