Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inter arma silent leges, lat., "under krig tiga lagarna" - Intercalaris, inskjuten - Intercedera, medla - Intercellulargång l. Intercellularrum. Se Cellväfnad - Intercellularsubstans, histol. - Intercellulär, bot. Se Intracellulär - Intercession. Se Intercedera - Intercolumnium - Interdentaler, (språkljud) - Interdiction legale, fr., lagförbud. Se Borgerlig död - Interdictum, förbud. Se Interdikt - Interdikt - Interdikt 1. Rom. rätt - Interdikt 2. Kanonisk rätt - Interdum dormitat bonus Homerus, lat. Se Quandoque bonus dormitat Homerus - Interessant. Se Intressant - Interfaskikulär, bot. Se Kambium - Interferens, fys., samverkan af vågrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
763
Intercalaris-Interferens
764
lagarna’’, citat från Ciceros tal "Pro Milone",
4:e kap.
Intercalaris (lat., af intercalare, inskjuta),
inskjuten. Annus i., skottår; dies i., skottdag.
Intercedera (lat. intercedere), träda emellan,
medla. - Intercession, mellankomst, bemedling;
förbön, rekommendation.
Intercellulargång 1. Intercellularrum, bot. Se
Cellväfnad.
Intercellularsubstans, histol, en substans,
som i en del väfnader, i synnerhet i
bindesubstansväfnaderna, hos de lefvande
organismerna i större eller mindre mängd
finnes aflagrad mellan cellerna (från
hvilka den utvecklats) och som antagit
mer eller mindre fast,_organiserad form.
G. R.*
Intercellulär, bot. Se Intracellulär.
Intercession. Se Intercedera.
Intercolu’mnium (lat., af i’nter, emellan,
och co-lu’mna, kolonn), öppningen mellan två
kolonner i samma kolonnräcka. Under grekiska
konstens blomstringstid gällde inom de olika
stilarna ganska stränga lagar för förhållandet
mellan interkolumniernas bredd och kolonnernas
diameter. Dessa lagar slappades, i den mån
kolonnerna, genom upptagandet (hos romarna) af
hvalfbyggnaden, miste sin konstruktiva karaktär
och användes blott som dekorations-medel.
Upk.*
Interdentaler (af lat. i’nter, emellan, och
de’ntes, tänder), eg. sådana språkljud, som
bildas med tungspetsen framskjuten mellan öfre
och undre framtänderna, utgöra en undergrupp
bland tungspetsljuden eller dentalerna
(efter denna terms äldre betydelse). Till
interdentalerna räknas de båda ljud, som
i eng. tecknas th (tonande i thon, tonlöst
i think), isl. f) och Ö, nygrek. d. Tonande
interdentaler finnas i Sverige i några byar i
Dalarna (t. ex. braudi, bruden). Språkljud med
samma verkan för örat kunna emellertid uttalas
äfven med tungspetsen bakom (öfre) tänderna,
och detta är i England och Dalarna det vanliga
uttalet. Jfr Kontaktsläge. Lll.
Interdiction légale [aterdiksiå7 lega’1], fr.,
lagförbud. Se Borgerlig död.
Interdi’ctum (lat., af interdicere, förbjuda),
förbud. Se Interdikt.
Interdikt (lat. interdictum). 1. Rom. rätt,
en öfverhetspersons utslag af förbjudande
eller åläggande art, hvilket meddelades till
två parter eller en af dem på grund af vissa
förutsatta sakförhållanden. Dessa plägade
i allmänhet efteråt afgöras medelst dom, så
att interdiktet blott inledde rättegången. Af
interdikt funnos flera slag; vanligast voro de,
som rörde besittning af en sak och gingo ut
på att skydda innehafvarens besittningsrätt
eller att återställa ett rättsförhållande,
som hade blifvit rubbadt genom t. ex. våld
samt besittningstagande m. m. – 2. Kanonisk
rätt, ett kyrkligt straff innebärande förbud
mot gudstjänst. Detta straff utvecklade sig –
egentligen först i 11:e årh. – ur bannet (se
Bann), så att en särskild följd af sistnämnda
strafform blef en själfständig sådan. Interdiktet
var antingen lokalt (interdictum locale), då
gudstjänstförbudet gällde ett visst landområde,
eller personligt (interdictum personale), då
det gällde en särskild person. En mellanform
(interdictum mixtum, ambulatorium) innebar, att
hvarje område, som beträddes af en med dylikt
interdikt belagd person i och med detsamma och
så länge han kvarstannade, kom under interdikt.
Det lokala interdiktet kunde antingen vara
generellt (interdictum generale), då det gällde
ett helt land, eller partiellt (particulare), då
det gällde enskilda lokaliteter, där gudstjänst
hölls (en stad, en kyrka o. s. v.). Den förra
formen utgjorde ett af medeltidens verksammaste
kyrkliga tvångsmedel. Ursprungligen innebar
nämligen ett dylikt interdikt ett allmänt förbud
mot sakramentens förvaltning, gudstjänstens
firande och kyrklig begrafning. Senare infördes
emellertid lindringar, så att vissa till kulten
hörande handlingar (dop, konfirmation, nattvard
åt sjuka och döende, läsande af stilla mässor
o. s. v.) fingo förrättas. Vissa klosterordnar,
t. ex. franciskanerna, fingo dessutom särskilda
interdiktprivilegier. Genom detta förlorade
det lokala interdiktet småningom sin betydelse
och är nu försvunnet ur den katolska kyrkans
praxis. Det personliga interdiktet finnes
ännu kvar; i fråga om andliga kan det sägas
innebära en lindrigare art af suspension. Den
protestantiska kyrkorätten känner ej interdiktet.
1. R. Tdh. 2. (T. H-r.)
Inte’rdum dormitat bonus Homerus, lat. Se
Quandoque bonus dormitat Homerus.
lnteressa’nt. Se Intressant. - Intresse. Se
Intresse.
Interfaskikulär, bot. Se Kambium.
Interferens, fys., samverkan af vågrörelser. Om
en partikel i ett vågor fortplantande medium blir
utsatt för två eller flera vågsystem, så gör den
i hvarje ögonblick ett utslag, som är sammansatt
af de utslag hvartdera vågsystemet detta
ögonblick skulle gett den. Två sammanträffande
vågberg förstärka, ett vågberg och en vågdal
försvaga (eller, om de äro lika starka, utplåna)
hvarandras verkan. Interferens betraktas som
ett kriterium på vågrörelse och har observerats
hos vätskeyt-, ljudvågor och elastiska vågor
öfver hufvud samt hos elektromagnetiska vågor,
hvaraf strålande värme och ljus äro kortvågiga
specialslag. Exempel på i. inom akustiken lämnar
Fig. 1. Quinckes interferensrör. (g rörets
förgrening).
Quinckes interferensrör (fig. 1). Mässingsröret
ofmgn är försedt med utdragen m och n, hvarigenom
rörlängderna ofmgp och ofngp kunna göras
olika. Vid röröppningen o låter man t. ex. en
stämgaffel ljuda. Äro båda rörledningarna lika
långa, så hör ett vid p lyssnande öra inifrån
röret tydligt stämgaffelns ton. Men man kan
afpassa utdragen så, att ingen ton höres. Det
blir fallet, om den ena rörledningen är ett
udda antal halfva ljud-våglängder i luft (om
röret innehåller luft) längre än den andra,
ty då komma luftförtätningar från ena hållet
att vid g sammanträffa med och utjämnas af
luftförtunningar från andra hållet. - Med optiska
interferensfenomen experimenterade redan Newton
("Newtons ringar"; se Färgringar), men riktig
förklaring gafs först af Young 1807. Ang. de af
denne upptäckta ljusböjningsfenomenen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
