Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 771-772 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interkostalkölsvin, skpsb. Se Interkostalplåtar och Kölsvin - Interkostalnerver. Se Interkostalneuralgi - Interkostalneuralgi, med. - Interkostalplåtar, skpsb. - Interkurrent. Se Automatisk akt - Interlaken, stad i Schweiz - Interlineär- l. Interlineär - Interlojut, jur. - Interlokutoriedom l. Interlokutorieutslag - Interlokutorieutslag. Se Interlokutariedom - Interlokutor - Interlude. eng. Se Entremes - Interludium, lat., mellanspel - Intermaximalknota - Intermedium l. Intermezzo, mus. - Intermediär - Intermediär 1. bot. växtfor - Intermediär 2. petrogr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

771

Interkostalkölsvin-Intermediär

772

Interkostälkölsvin, skpsb. Se Interkostal-plåtar
och K ö l s v i n.

Interkostalnerver. Se Interkostalneu-ralgi.

Interkostalneuralgi (af lat. Vnter, emellan,
co’sta, refben, och neuralgi, se d. o.),
med., den nervsmärta, som har sitt säte uti
interkostal-nerverna, d. v. s. de nerver,
som, utgående från dorsaldelen af ryggmärgen,
löpa ut å ömse sidor om bröstkorgen mellan
refbenen ända till midten af bröstet (det
nedersta nervparet ända ned till öfre delen af
buken). Denna neuralgi, som har neuralgiernas
vanliga karaktär att uppträda anfallsvis med
blixtsnabba smärtor i och genom bröstkorgen,
kan vara direkt föranledd af någon skada eller
tryckning å nerverna genom sjukliga processer
i ryggmärg, ryggkotor, refben, lungsäck m. m.,
men utlöses vanligast genom slitning eller
tryck på någon af interkostalnerverna vid
bröstkorgens ensidiga hoppressning, då man
t. ex syr, skrilver e. d. och länge lutar
sig öfver mot endera sidan. Symtomen lindras
lätt genom s. k. anti-reumatiska medel,
liniment, massage, plåster m. m. Stundom är
neuralgien förenad med b ä 11 r o s (se d. o.).
F. B. (L H.)

Interkostalplåtar (af lat. ifnter, emellan, och
corsta, refben), skpsb., kallas på järnfartyg
sådana kölsvins- eller vägarplåtar m. fl. d.,
som icke löpa oafbrutet utefter någon längre
del af fartyget, utan äro tillverkade i
kortare stycken, hvilka inpassas mellan de i
oaf bruten följd gående bottenstocks-plåtarna.
J. G. B.*

Interkurre7nt (af lat. i’nter, emellan, och
cu’r-rere, löpa). Se Automatisk akt.

Interlaken (af lat. i’nter lacus, mellan
sjöarna), ort (567 m. ö. h.) i schweiziska
kantonen Bern, vid vänstra stranden af Aar, på
den mellan Brienz-sjön i n. ö. och Thun-sjön i
s. v. belägna slätten Bödeli.

Interlaken och bergstoppen Jungfrau.

2,987 inv. (1900). Ursprungligen var I. namnet på
ett augustinkloster (1130–1528), f. n. begagnadt
dels till fattighus, dels till fängelse,
dels till ämbetslokaler, men utsträckes nu
till hela trakten mellan de nämnda sjöarna,
längs Höheweg, en vacker allé af valnötsträd,
omgifven af ståtliga hotell och praktfulla
butiker. Tillsammans med byarna Matten
samt Aarmühle och den på Aars högra strand
belägna småstaden Unterseen har I. omkr. 8,000
inv. I. besökes årligen af öfver 300,000 resande,
ditlockade af de natursköna omgifningarna
och det
milda klimatet (årsmedeltemperatur +8,8;
under juli–sept. 17°-21°). I. är den
förnämsta utgångspunkten för utfärder
i Berner Oberland, med Grindelwald- och
Lauterbrunnendalarna, Faulhorn, Giessbach,
Meiringen och Hasledalen. Sedan 1874 äro Brienz-
och Thun-sjöarna förenade medelst järnväg.
(J. F. N.)

Interlinear- 1. I n t e r l i n e ä r (af
lat. ifnter, emellan, och Unea, rad), skrifven
eller tryckt mellan raderna, mellanradig,
t. ex. interlinearöfver-sättning.

Interlokut (lat. interlociitio), jur.,
i äldre processrättsdoktrin beteckning för
beslut, meddelade under pågående rättegång,
således före det slutliga afgörandet.
E. K.

Interlokutöriedom (lat. interlocutio,
af ifnter, emellan, och locutio, tal)
1. Interlokutorie-u t si a g, i vidsträckt
mening hvarje förberedande beslut i rättegång;
i inskränkt mening sådant beslut, som, utan
att innefatta ett slutligt afgörande af målet,
meddelar en bestämmelse, hvaraf fortsättningen
af rättegången eller dess slutliga utgång är
beroende, t. ex. angående domstols behörighet,
del-gifning af stämning o. d. Såsom dylikt beslut
är äfven att uppfatta beslut, hvarigenom rätten
dömt till värjemålsed. Jfr E ä 11 s m e d e 1.
I. Afz.

Interlokutörieutslag. Se Interlokutöriedom.

Interlokutör (fr. interlocuteur, af lat. ifnter,
emellan, och lofqui, tala), fem. interlokutris,
person, som samtalar med en annan.

Interlude [r’nt8löd], eng. Se E n t r e m e s.

Interludium, lat., mellanspel, i synnerhet på
orgeln i koraler. Jfr Postludium och Preludium.
A. L.*

Intermaxillärknota, Os intermaxillare (af
Vnter, emellan, och maxVlla, kind) 1. Os
incisivum (däraf att det bär framtänderna,
dentes incisivi), anat., ett benpar, som
intager kraniets nosspets mellan de båda
öfverkäksbenen hos flertalet däggdjur. Vid
regelbunden utveckling finnas dessa ben hos
människan blott i anlag under fosterlifvets
första månader och sammansmälta sedan med
öfverkäksbenen, utan att nå betydligare
storlek; men vid vissa missbildningar
utväxa de och nå större själfständighet.
G. v. D.*

Intermedium (af lat. intermefdius, befintlig
midt-emellan) 1. Intermezzo (it.), mus., i
allmänhet mellanspel, entre-aktsmusik; särskildt
ett litet, vanligen komiskt sångspel för ett
par personer, som till förströelse uppfördes
mellan akterna af ett allvarligare drama och
som, löst från denna omgifning, på 1700-talet
gaf upphof åt opera buffa (t. ex. Pergoleses
"La serva padrona"). Jfr Entré-mes.
A. L.*

Intermediär (af fr. intermédiaire,
mellanliggande, förmedlande). 1. Bot., växtform,
ofta en hybrid eller hybridogen art, som till
sina karaktärer står emellan tvenne andra former;
så är t. ex. rönn-ox e l (blad upptill grundt
flikiga, nedtill par-bladigt delade, frukt
sötsur) intermediär mellan oxel (blad grundt
flikiga, frukt söt) och rönn (blad parbladigt
delade, frukt sur), hybridsyren intermediär
mellan vanlig och persisk syren, La-mium
hybridum och L. intermedium intermediära mellan
L. amplexicaule och L. purpureum. - 2. Petrogr.,
i af seende på kiselsyrehalt (55-65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>