Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella domstolar l. Internationella domstolarna i Egypten - Internationella europeiska Donaukommissionen. Se Donaukommissonen - Internationella finanskontrollkommissionen i Grekland. Se Grekland - Internationella fraktsedlar. Se Fraktsedel - Internationella fredsbyrån i Bern. Se Bern och Fredsrörelsen - Internationella fredsinstitutet i Monaco. Se Fredsrörelsen - Internationella förbundet af ångpanneföreningar - Internationella fördrag, folkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Internationella europeiska
Donaukommissionen-Internationella fördrag
780
brytelser med syfte att hindra fullgörandet af
domstolarnas beslut.
De nya domstolarna invigdes T.c ]uri
1875 och trädde i verksamhet l fcu. J K
ii. ("ifverenskom-melsen hade ingåtts för b
års tid, mer. har sedermera tid efter annan
förlängts. Domstolarna döma i kedivens namn,
och domarna bära egyptisk uniform. Ledamöterna
tillsättas af kediven, de utländske sedan de
godkänts af vederbörande främmande regering. De
anses oafsättliga, så länge institutionen
varar. Första instansens domstolar äro tre:
en i Alexandria, en i Kairo och en i Mansura
(tidigare i Ismailia). I dem sitta nu (antalet
har vuxit i mån af målens betydande ökning)
inalles omkr. 30 utländska ledamöter (fr. juges),
2 för hvarje af fördragsmakterna (Sverige och
Norge hade till unionsupplösningen 2 tillsammans,
men ha nu fått 2 hvar), och 20 inhemska. I andra
och sista instans dömer en appella-tionsdomstol,
med säte i Alexandria, hvari de 6 stormakterna
representeras af hvar sin conseiller och
småmakterna tillsammans af 3, hvartill komma
6 inhemska. Sammanlagda domarantalet utgör
alltså omkr. 65. Kediven eger för hvarje
domstol utse en inhemsk titulärpresident. De
verklige presidenterna väljas af domstolarna
bland de utländske ledamöterna. Den öfriga
personalen öfverstiger nu 700, oberäknadt de
till åtskilliga 100-tal uppgående medlemmarna
af advokatståndet, som står under domstolarnas
kontroll och disciplin.
Alla audienser äro offentliga, of ver dom
stolens sessioner äro kollegiala. Underrätterna
arbeta dels kollegialt, hvardera å en eller
flera civildomstolar, en handelsdomstol (med
valda köpmannabisittare), en åtalskammare,
en korrektionsdomstol (likaledes med valda
bisittare) och en auktionskammare, dels som
enmansdomstolar - så afdömes en del civila mål af
en juge sommaire och polismålen af en juge des
contraventions. l Port-Said hållas månatligen
andiences sommaires och polismålssessioner af
någon bland Mansuradomarna. En mängd "löpande"
eller brådskande ärenden handlägges af en juge
de service, andra af en juge des référés,
efter franskt mönster. Med domstolarna är
förenadt ett inskrif-ningsväsen (för lagfarts-
och intecknings- m. fl. ärenden), väsentligen
efter fransk förebild. Kätte-förhandlingarna
föras merendels på franska språket (de inf öddes
anföranden återges af tolk), men äfven arabiska,
italienska och engelska äro "lagliga" språk. Som
grundval för rättskipningen utfärdades vid
domstolarnas inrättande med makternas gillande en
Gode mixte, väsentligen grundad på Gode Napoleon,
men modifierad särskildt med hänsyn till de
egyptiska förhållandena. Ändringar däri ha
hittills skett blott efter makternas hörande,
men fråga har väckts om inrättande af ett
internationellt lagstiftningsråd. Kostnaderna
för domstolarna bestridas medelst rättegångs-
och inskrifningsafgifterna.
De blandade domstolarna, hvilka gjorde slut på
ett fullständigt oefterrättlighetstillstånd
i lagskip-ningsväg, ha utöfvat ett
genomgripande inflytande och tillvunnit sig
stort förtroende. Helt visst utgöra de dock,
såsom redan bebådas från engelskt håll, en
öfvergångsform till en institution af inhemska
domstolar med allmän kompetens i alla slags
mål rörande parter af hvad nationalitet som
helst. Denna nya institution förutsätter dock,
att Egyptens utveckling finnes innebära garanti
för, att
äfven utlänningar må kunna underkastas de nya
domstolarna, i hvilka för sådant ändamål nog
äfven utländska domare komma att åtminstone en
tid framåt erhålla plats.
De svenske ledamöterna ha varit: M. Armfelt
(i Alexandria, 1875-85 och 1886-92),
K. A. Pe-tersén (i Alexandria, 1885-86),
K. Cedercrantz (t Mansura och Kairo, 1895-1901)
och därefter C. 0. Montan (sedan 1901 i Mansura
och Alexandria). Se uppsatser af Gram i "Nytt
jurid. arkiv", afd. II n:r 5 (1878) och af
C. 0. Montan i "Tidsskrift for retsvidenskab"
(1907).
2. Internationella domstolar på
Samoaöarna. SeSamoaöarna. l. C.O.M.
Internationella europeiska Donaukommissionen. Se
Donaukommissionen.
Internationella finanskontrollkommissionen i
Grekland. Se Grekland, sp. 261.
Internationella fraktsedlar. Se Fraktsedel.
Internationella fredsbyrån i Bern. Se Bern och
Fredsrörelsen, sp. 1331.
Internationella fredsinstitutet i Monaco. Se
Fredsrörelsen, sp. 1331.
Internationella förbundet af ångpanneföreningar,
en sammanslutning mellan ångpanneföreningar (se
d. o.) i Belgien, Frankrike, Italien, Sverige,
Tyskland och Österrike för gemensamma tekniska
arbeten på viktiga spörsmål af internationell
betydelse, såsom bestämmelser för materialier
till och utförande af ångpannor, ångledningar
och tillhörande armatur. Enhetliga föreskrifter
härutinnan äro af stor vikt, då ofta händer,
att delar af ångpanneanläggningar tillverkas
i ett land för försäljning och användning
i ett annat. Det internationella förbundet
håller årsmöten med delegerade för de
olika föreningarna. Ett sådant, det 32 :a
i ordningen, egde rum i Stockholm 1903.
G. H-r.
Internationella fördrag, folkr., överenskommelser
mellan skilda stater såsom själf ständiga
personligheter rörande deras inbördes
förhållanden och rättigheter. Hvarje oafhängig
stat är berättigad att sluta fördrag. Men
denna rätt kan vara i större eller mindre mån
inskränkt genom särskilda öfverenskommel-ser med
andra stater, så är t. ex. en skyddsstat eller
en stat med garanterad neutralitet väsentligen
bunden gentemot den skyddande eller garanterande
staten. En sammansatt stat, en statsrättslig
statsförbindelse, har äfven rätt att ingå
internationella af tal, men dess lemstater ha
sådan rätt endast i den mån författningen
sådant medgifver. I de folkrättsliga
stats-förbindelserna ha endast lemstaterna
verklig rätt att träffa internationella
öfverenskommelser. Undantagsvis kunna äfven
s. k. halfsuveräna delar af en stat ha en viss
rätt att afsluta internationella aftal, så
t. ex. Egypten; på samma sätt tillerkännes ock
understundom, särskildt under öfvergångstider,
andra statliga bildningar en sådan, mer
eller mindre omfattande rätt, så t. ex. ett
revolterande område under frihetskampen, så
snart området fått en sådan statlig anordning,
att det åtminstone kan erkännas såsom en
krigförande part. Rätten att å staternas
vägnar ingå internationella aftal ligger hos
innehafvåren af statsmakten i hvarje stat. I
republikerna finnes den sålunda principiellt hos
folkrepresentationen. Men då det visat sig mindre
ändamålsenligt att helt och hållet anförtro denna
uppgift åt representationen, så åtnöjer den sig’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
