Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella kongresser - Internationella konstutställningar. Se Utställningar - Internationella kooperativa förbundet. Se Kooperation - Internationella kriminalistföreningen - Internationella kvinnoförbundet - Internationella landtbruksinstitutet i Rom. Se Landtbruksinstitut - Internationella litterära och artistiska föreningen - Internationella marinkonferensen - Internationella materialprofningsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
787
Internationella
konstutställningar-Internationella
materialprofningsförbundet
788
Journalistkongresser. Se Pressmöten.
Kemistkongresser, begränsade till den tillämpade
kemiens område, ha hållits i Bruxelles
1894, Paris 1896 och 1900, Wien 1898, Berlin
1903, Eom 1906 och London 1909. Kongresserna
organiseras af en permanent styrelse och behandla
kemiskt-tekniska, analytiska, tulltekniska,
administrativa och patenträttsliga frågor, som i
allt större antal uppstå på grund af den kemiska
industrimarknadens internationella karaktär.
H. E.
Kirurgiska kongresser. Se Medicinska kongresser.
Läkarkongresser. Se Medicinska kongresser.
Matematikerkongresser (se d. o.).
Materialprofningskongresser ha hållits sedan
1885 (München) och sedan 1895 anordnats af
Internationella materialprofningsförbundet
(se d. o.).
Medicinska kongresser (se d. o.).
Meteorologiska kongresser (se d. o.).
Oftalmologkongresser Se Medicinska kongresser.
Orientalist kongresser (se d. o.).
Postkongresser. Se Post.
Presskongresser. Se Pressmöten.
Psykologiska kongresser. Se Psykologi.
Sjuksköterskekongresser. Se Sjukvård.
Sjöfartskongresser anordnas af ett
internationellt förbund, i hvilket de flesta
stater "äro officiellt representerade, med
säte i Bruxelles. De behandla tekniska och
administrativa frågor rörande sjöfart i två
sektioner: för inlandssjöfart på floder och
kanaler samt för hafsfart. Dylika kongresser ha
egt rum i Bruxelles 1885 och 1898, Wien 1886,
Frankfurt a. M. 1888, Paris 1889, 1892 och
1900, Manchester 1890, London 1891, Haag 1894,
Düsseldorf 1902, Milano 1905 och Petersburg
1908. G. H-r.
Statistiska kongresser (se d. o.).
Stenografkongresser. Se Stenograf i.
Tandläkarkongresser. Se Internationella
tandläkarförbundet.
Internationella konstutställningar. Se
Utställningar.
Internationella kooperativa förbundet. Se
Kooperation.
Internationella kriminalistföreningen
(fr. L’union Internationale de droit pénal,
ty. Internationale kri-minalistische vereinigung)
stiftades 1889 af professorerna von Liszt
(Charlottenburg), van Hamel (Amsterdam) och Prins
(Bruxelles) i ändamål ätt-sammanföra teoretiskt
och praktiskt verksamma kri-minalister i alla
länder, hvilka önska en omdaning af straffrätten
i riktning af ett mera målmedvetet bekämpande
af brottsligheten. För detta ändamål är ett
rent juridiskt studium af brott och straff icke
tillräckligt. Föreningen vill därför särskildt
främja studiet af brottslighetens orsaker och en
på detta studium fotad kriminalpolitik. Därvid
betonar den i motsats till den antropologiska
riktningen, som ensidigt söker förklara brottet
som ett resultat af den brottslige individens
egenartade anlag (Lombroso), att brottslighetens
orsaker i minst lika hög grad äro
att söka i de samhälleliga förhållanden,
under hvilka individerna lefva, och att därför
kriminalpolitiken ytterst utmynnar i ett kraf
på en förnuftig omdaning af dessa. Föreningen
har bakom sig en betydande verksamhet. Den
räknade år 1904 1,122 ledamöter i alla
världsdelar och har särskilda af-delningar
("landsgrupper") i ett flertal europeiska
länder (icke Sverige). En deputerad från hvarje
"landsgrupp" och 4 å de hvartannat år infallande
allmänna mötena (fr. assemblées générales,
ty. haupt-versammlungen) valda medlemmar bilda
föreningens styrelse, som sammanträder hvart
år omväxlande i Paris och Berlin. Allmänna
möten (kongresser) ha hållits i Bruxelles
(1889), Bern (1890), Kristiania (1891),
Paris (1893), Antwerpen (1894), Linz (1895),
Lissabon (1897), Budapest (1899), Petersburg
(1902) och Hamburg (1905). Föreningen utger
sedan 1889 en årsbok, "Bulletin de 1’union
internationale de droit pénal", i tvångsfria
häften. Jfr Kitzinger, "Die internationale
kriminalistische vereinigung" (1905).
N. S-g.
Internationella kvinnoförbundet (eng. The
international council of women), en förening,
som bildades vid kvinnokongressen i Washington
1888, men fick sin egentliga organisation
vid världsutställningen i Chicago 1893
med uppgift att främja internationellt
samarbete af nationella kvinnoföreningar. I
flera länder, bland hvilka Sverige (1896),
ha bildats nationella kvinnoförbund,
omfattande de i de resp. länderna
arbetande kvinnoföreningarna. Svenska
kvinnornas nationalförbund omfattar
Fredrika-Bremer-förbundet, Handarbetets vänner,
Göteborgs flickskoleförening, Föreningen för
välgörenhetens ordnande, Kvinnoklubben, Kvinnliga
gymnastikföreningen, Nya Idun, Stockholms
läsesalong, Sv. allm. kvinnoföreningen
till djurens skydd, Centralkommittén för
arbetsstugor för barn, Svenska kvinnoföreningen
för fosterlandets försvar, Svenska Hvita
bandet, Sällskapet Iris i Göteborg, Svenska
kvinnoföreningen Röda korset, Förbundet
af kristliga föreningar af unga kvinnor,
Södra kristliga föreningen af unga kvinnor,
Röda korsets sjuksköterskehem, Den kvinnliga
telegrafpersonalens förening, Mjölkdroppen,
Föreningen Hemmens platsförmedling,
Föreningen sjukvård hos fattiga inom
Östermalm, Adolf Fredriks församlings
skyddsförening, Kvinnoförbundet för Sveriges
sjöförsvar, Föreningen för sömmerskor
och Svenska skolkökslärarinnornas
förening. Nationalförbunden, hvilkas
resp. ordförande äro medlemmar af det
internationella förbundets styrelse,
främja samarbetet emellan de resp. ländernas
kvinnoföreningar samt förbereda och deltaga
i arbetet vid det internationella förbundets
hvart femte år sammanträdande kongresser.
(L. W-m.)
Internationella lantbruksinstitutet i Eom. Se
Land t bruksinstitut.
Internationella litterära och artistiska
föreningen (fr. L’association littéraire et
artistique internationale). Se E g anderätt,
sp. 1423-24.
Internationella marinkonferensen, en konferens,
som 1889 egde rum i Washington med uppgift
att söka utfinna medel till förminskning
af antalet sjöolyckor, särskildt till följd
af sammanstötningar. Konferensens resultat
nedlades i ett utförligt arbete, "Protocols of
proceedings" (3 bd, 1890).
Internationella materialprofningsförbundet,
en sammanslutning af vetenskapsmän, ingenjörer,
indu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
