Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationell Sjörätt - Internera, hålla någon instängd - Internering. Se Internera - Internodium - Internodium, Mellanled - Internodium, Stjälkstycke, bot - Internuntius, lat., underhandlare - Interoceanisk, belägen mellan två haf - Interparlamentariska byrån i Bern. Se Fredsrörelsen - Interparlamentariska konferenser. Se Fredsrörelsen - Interparlamentariska unionen. Se Fredsrörelsen - Interpellant. Se Interpellera - Interpellation, statsr. - Interpellationsrätt. Se Interpallation - Interpellera, begära förklaring - Interpetiolär, bot. Se Stiplet - Inter pocula, lat., vid glaset - Interpolation - Interpolation 1. inskjutning af ord - Interpolation 2. Mat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Internera-Interpolation
796
bärgning, och flera andra frågor
äro under förberedande behandling.
!. Afz.
Internera (fr. interner, af lat. inte’rnus,
inre), hålla någon innestängd på eller förvisa
någon till en ort, en fästning, en anstalt
1. d. - Internering, jur., betecknar särskildt
den åtgärd, som en stat vidtager, då den till
en bestämd ort i det inre af sitt land förvisar
politiska flyktingar eller truppafdelningar,
som från ett annat land tagit sin tillflykt
in på dess neutrala område. Vill staten lämna
sådana flyktingar en fristad på sitt område,
bör den alltid söka förebygga, att de begagna
sin vistelse därstädes till brottsliga eller
fientliga företag emot det gamla hemlandet eller
en tredje stat; i detta syfte kunna de, sedan
de afväpnats, interneras och möjligen ställas
under polisuppsikt eller ock utvisas. Under
denna beteckning hänföras äfven vissa statens
åtgärder med afseende på egna medborgare, hvilkas
frihet i större eller mindre mån inskränkes, så
att de inneslutas i eller bindas vid särskilda
inrättningar, i syfte att förbättras eller att
göras oskadliga, så t. ex. tvångsinternering
af alkoholister, vanartade barns intagande
i skyddshem eller uppfostringsanstalt.
K. H. B.
Internering. Se Internera.
Internödium (lat., af ifnter, emellan, och
nödus, knut, led), Mellanled (mellanstycke),
Stjälkstycke, bot., det stycke af en stjälk
(axel), som befinner sig emellan två leder,
d. v. s. mellan två ställen, där ett eller flera
blad äro fästa. Hvarje ensamt blad eller hvarje
bladkrans anses höra till det nedanför varande
stjälkstycket. O. T. S.*
Interni^ntius, lat., underhandlare, sändebud;
påflig diplomat af andra rangen (en sådan är
f. n., 1909, ackrediterad i Buenos Aires);
till 1871 titel på Österrikes sändebud
i Konstantinopel. Krigstillståndet mellan
Österrike och Turkiet betraktades for-doin som
permanent, endast afbrutet af stillestånd,
hvadan ingen stadigvarande gesant kunde
ackrediteras i Konstantinopel. - Internuntiatur,
en internuntius’ tjänst eller värdighet. T. H-r.
Interoceänisk (af lat. i’nter, emellan, och
oce’a-nus, världshaf), belägen mellan två haf.
Interparlamentariska byrån i Bern. Se
Fredsrörelsen, sp. 1333.
Interparlamentariska konferenser. Se
Fredsrörelsen, sp. 1333.
Interparlamentariska unionen. Se Fredsrörelsen,
sp. 1333.
Interpella^t. Se Interpellera.
InterpeMatiÖn (lat. interpellätio, af
interpelläre; se Interpellera), statsr., ett
spörsmål angående någon viss statsangelägenhet,
hvilket en folkrepresentant med tillstånd af den
afdelning af representationen, till hvilken han
hör, utom den allmänna dagordningen framställer
till någon af ministrarna. Interpellationen kan
af se redogörelse såväl för vidtagna åtgärder
som ock för regeringens afsikter med hänsyn till
den ifrågavarande statsangelägenhetens framtida
ordnande. Eätten att interpellera ministrarna
tillerkännes uttryckligen åt folkrepresentanterna
uti åtskilliga författningar, t. ex. Preussens
och Danmarks. Under sådana förhållanden anses
den interpellerade ministern skyldig att ingå i
svaromål, hvilket dock kan inskränka sig till en
vägran att afgifva sakligt svar, om offentlig
behandling af ärendet icke synes väl förenlig
med statens
bästa. Äfven i de länder, hvilkas författningar
icke uttryckligen sanktionerat någon
interpellationsrätt, utöfvas dock denna rätt
praktiskt af folkrepresentationen. Ministern
anses emellertid då ega att själf » afgöra,
om och i hvilken omfattning han vill besvara
interpellationen. Som en sådan faktisk följd af
den stadgade samverkan mellan representationen
och konungens rådgifvare är interpellationsrätten
erkänd icke blott i sådana stater som England
och Tyska riket, utan äfven i Sverige, och
representationernas arbetsordningar innehålla
i allmänhet nödiga bestämmelser om rättens
utöfning. För att en interpella-tion skall
kunna framställas inom tyska riksdagen, måste 30
representanter ha förenat sig därom. I Sverige
finnes icke interpellationsrätten omförmäld i
grundlagarna, ej heller nämna de för riksdagen
gifna reglementariska föreskrifterna eller
ordningsstadgarna för Första kammaren något
därom. Men i Andra kammarens arbetsordning
(§ 21) tillerkännes hvarje ledamot rätt att
interpellera, men det tillkommer kammaren att
utan föregående öfverläggning besluta, huruvida
spörsmålet må framställas eller icke. Lämnar
kammaren sitt bifall, skall talmannen
ofördröjligen låta vederbörande konungens
rådgifvare undfå del af interpellationen, hvilken
skall vara skriftligen uppställd och af bestämdt
innehåll. En dylik interpellationsrätt anses
emellertid otvifvel-aktigt tillkomma ledamot
af Första kammaren. Vid interpcllationens
besvarande kan öfverläggning om det föreliggande
spörsmålet ifrågakomma, men vederbörande kammare
kan icke fatta något beslut med anledning af
interpellationen. De motiverade dagordningar,
till hvilka interpellationerna ofta föranleda
i andra länder, tillstädjas icke af det svenska
riksdagsskicket. Jfr Dagordning. K. H. B.
Interpellationsrätt. Se Interpellation.
Interpellera (lat. interpelläre, falla någon i
talet, bestorma med frågor), begära förklaring,
tillfråga, göra en i n t erp el l a ti ön
(se d. o.). - Inter-pella;nt, framställare af
en interpellation.
Interpetiolär (af lat. ifnter, mellan, och
petVolus, bladskaft), bot. Se S t i p l e r.
Tnter pöcula, lat., mellan bägarna, vid glaset.
Interpolation (af lat. interpoläre, upp-putsa,
förfalska). 1. En genom inskjutning eller
ändring af ord, satser eller hela afdelningar
åstadkommen förfalskning af en text. De
sålunda* förfalskade textställena kallas
interpolerade och förfalskningens verkställare
interpolätor. Interpola-tioner ha ända från
äldsta tider bedrifvits i stort omfång på
litteraturens alla områden. Deras upptäckande
och undanröjande är en bland den filologiska
kritikens uppgifter. - 2. Mat., insättandet
af mellantermer eller nya termer i en serie
storheter. Då lagen för seriens bildning är
omedelbart gifven, erbjuder insättandet inga
svårigheter. Om t. ex. serien är
l, 4, 9, 16, 25
och den n-te termen är ?r, så blir tydligen
den 10:e termen 100, den 12:e 144 o. s. v. Om
däremot lagen för seriens bildning icke
är bekant, erfordras för interpolationens
verkställande en särskild matematisk teori
(interpolationsme-tod), hvilken dels
behandlar reglerna för interpola-tionen,
dels angifver vissa allmännare in t er pol
a-tionsformler. Newton var den förste, som
framställde en dylik formel (1687); sedermera ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
