Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interpolation - Interpolation 2. Mat. - Interpolationsformler, mat. Se Interpolation 2 - Interpolationsmetod, mat. Se Interpolation - Interpolator. Se Interpolaton 1 - Interpolera. Se Interpolation - Interpretera, tolka - Interpunktera, sätta skiljetecken - Interpunktion. Se Interpunktera - interr., språkv., förkortning för interrogativ - Interradialplåtar, paleon. Se Blastoidea - Interreges. Se Interrex - Interregnum, lat., "mellanregering" statsr. - Interrex, lat., "mellankonung" - Interrogativ, språkv., "frågande" - Intersektion, skärning - Interspinalben, Mellantaggsben, anat. - Interstate commerce, "mellanstatshandel" - Interstitiell - Interstitiell I. hepatit. Se Lefversjukdomar - Interstitiell I. pneumoni. Se Lungsjukdomar - Intertrigo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Interpolationsformler-Intertrigo
798
flera andra formler blifvit gifna (bl. a. af
Lagrange och Laplace), af hvilka den ena
i ett fall, den andra i ett annat är att
föredraga. Interpolationsmetoden är af stor
betydelse vid en mängd företeelser, där lagen
icke är fullt känd och tillräckligt antal
observationer icke kunnat göras. Så kan man
t. ex. på detta sätt bestämma en komets
perihelium, då omedelbara observationer
kunnat ske blott i närheten af perihelium,
men icke vid själfva periheliums-passagen.
1. A. M. A. 2. d-F.)
Interpolatlonsf ormler, mat. Se I n t e r p o
l a-tion 2.
Interpolationsmetod, mat. Se Interpolation.
Interpolätor. Se Interpolation 1.
Interpolera (lat. interpoläre, upp-putsa). Se
Interpolation.
Interpretéra (lat. interpretäri, öfversätta,
tolka. - Interpret, tolkare. - Interpretation,
tolkning, utläggning (af läraren, medan
lärjungens tolkning kallas explikation och en
yrkesmässig ofversättares translation).
Interpunktéra (lat. interpufngere), sätta
skiljetecken (mellan orden). - Interpunktion,
användande af skiljetecken. Se Skilje t-ecken. -
Interpunktionslära, läran om skiljetecknens
användning. - Interpunktionstec-k en,
skiljetecken.
Interpunktion. Se Interpunktera.
interr., språkv,, förkortning för in t er ro
g a-tiv.
Interradiälplåtar (af lat. ifnter, emellan,
och rofdius, stråle), paleont. Se Blastoide a.
Interreges. Se Interr e x.
Interregnum, lat., "mellanregering", statsr.,
kan dels beteckna den interimistiska-
styrelse, som anordnas, då det normala högsta
styrelseorganet ej kan utöfva regeringen (se
Interimsregering), dels den tid, som förflyter
mellan en ordinarie maktinnehåfvares afgång och
styrelsens öfvertagande af efterträdaren. Så
kallas, hvad Tyskland angår, tiden mellan 1254
och 1273 "interregnum", enär Tyskland därunder
saknade ett allmänt erkändt öfverhufvud.
K. H. B.
lnte’rrex (plur. interreges), lat.,
"mellan-konung", i Rom den öfverhetsperson,
som tillsvidare och intill dess behörig
valförrättning kunde ega rum stod i spetsen
för styrelsen, om högsta maktens inne-hafvare
hade afgått, utan att laglig efterträdare fanns
att tillgå. Under konungatiden synas senatens
medlemmar efter tur (bestämd genom lott) ha
tjänstgjort såsom "mellankonungar". Efter
republikens införande utsågs interrex, i
händelse konsulerna afgått utan efterträdare,
af patricierna, hvarmed enligt de flestes mening
skulle förstås de patriciske ledamöterna af
senaten. Det var häfdvunnet, att minst två
interreges skulle tjänstgöra - en hvar i 5
dagars tid -, så att val af nya konsuler icke
förrättades af den först utsedde. Stundom
följde flera interreges på hvarandra. Man
ansåg sig ej kunna undvara en interrex,
särskildt på den grund, att auspicierna, eller
befogenheten att i folkets namn upprätthålla
förbindelsen med gudarna, måste fortplantas i
oafbru-ten följd. Däraf kom det sig ock, att
blott en patri-cier kunde blifva interrex. Efter
förlikningen emellan stånden förekom utnämnandet
af interrex mycket sällan; man utsåg oftast vid
förefallande behof en
diktator med uppdrag att förrätta val af
konsuler. Sist utsågs interrex 52 f. Kr.
U. Tdh.
Interrogativ (af lat. interrogäre, tillspörja),
språkv., "frågande". Interrogativ- eller
frågesatser äro af två slag: direkta,
fristående (hufvud-) satser, t. ex. (säg mig)
hvem är del?, och indirekta, beroende, objekts-
1. subjektsbisatser, t. ex. säg mig hvem det
är (objektss.). Den direkta frågan uttryckes
kanske vanligast genom satsens ordställning
och accentuering (tonvikt, tonhöjd), t. ex. är
det N. N.?, det är (alltså) N. N.9 l många fall
inledes den dock, liksom alltid den indirekta
frågan, af ett s. k. "frågeord". Sådana
ord äro interroga-tiva (frågande) pronomina
och pronominalad-jektiv, t. ex. hvem, ho,
hvars, hvad (hvad för en), hvilken, hvilket,
hvilkendera, hurudan, adverb, t. ex. hvar,
hvart, hvar f or, hvarmed, huru, när, och
partiklar (konjunktioner), t. ex. månne
(endast i direkt fråga, till sitt ursprung
en verbalform "månde"), om, huruvida (endast
i indirekt fråga). Frågande satser förekomma
mycket oftare än andra i förkortad (elliptisk)
form ("ofullständiga frågesatser"), i det att det
ord eller den ordförbindelse, hvarpå hufvudvikten
ligger, ensamt får företräda ett fullständigt
satsinnehåll, i regel med anslutning till en
föregående sats (utsagd eller tänkt), som lämnar
de nödiga supplementen, t. ex. (Han har kommit)
Har han? Hvem? N. A7.? När? o. s. v. - Se den
utförliga framställningen af frågesatserna
hos Noreen, "Vårt språk", V: 118 (1906).
O. A. D.*
Intersektion (af lat. Vnter, emellan,
och .secäre, skära), skärning, afskärning,
t. ex. intersek-tionspunkt, skärningspunkt,
intersektions-linje, af skärningslinje (mellan
två ytor). (I. F.)
Interspinalben, Mellantaggsben (lat. Ossa
interspinalia), anat., de mer eller mindre
platt-tryckta, dolkformigt tillspetsade,
bredare eller smalare, vanligen små och
korta ben, på hvilka hos fiskarna de opariga
fenornas strålar sitta fästa och mot hvilka
dessa artikulera. Dessa ben ha sitt lägo
mellan ryggkotornas öfre taggutskott
(spince,} och de nedre taggutskotten
hos stjärtkotorna. Jfr Ana 1-fena.
B-L.»
Interstate commerce [^ntostéit kå’m8s],
"mellan-statshandel", är i Nord-Amerikas förenta
stater beteckningen för handelssamfärdseln
mellan olika förbundsstater, i motsats dels
till Internal commerce, inre handel inom
de enskilda staterna, dels till Foreign
commerce, handel med utlandet. Lagstiftning
om utrikes- och mellanstatshandel tillhör
enligt förbundsförfattningen kongressen. En
särskild Interstate commerce act utfärdades som
förbundslag 1887 (tillägg gjordes 1889); den
innehåller bestämmelser om fraktsatser, särskildt
förbud mot differentialtariffer (se d. o.) o. d.,
och förbjuder äfven sammanslutningar
(s. k. pools) mellan konkurrerande
järnvägsbolag. Lagens iakttagande öfvervakas
sedan 1887 af en särskild förbundsmyndighet,
Interstate commerce commission, medan State
railroad commis-sions utöf va uppsikten i de
särskilda staterna. - Jfr Hill i "Jahrbticher
fur nationalökonomie und statistik", 3:e serien,
bd 5 (1893). G. W-k.
Interstitiel! (af lat. intersti’lium,
mellanrum), som uppfyller mellanrummet. -
I. hepatlt. SeLef-versjukdomar. - I. pneumoni. Se
Lungsjukdomar.
Intertrigo (lat., af i’nter, emellan, och
tefrere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
