- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
803-804

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intima, Tunica intima, anat., det innersta lagret i blodkärlens vägg - Intima teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar - Intimation. Se Intimera - Intime, fr., "i privatlifvet" - Intimera, tillkännagifvande - Intimidation, afskräckande - Intimitet. Se Intim - Intin, bot. Se Pollen - Intolerabel, odräglig - Intolerans, Intolerant. Se Intolerabel - Intonation, mus. - Intonation, mus. 1. I gregorianska sången prästens inledande sång - Intonation, mus. 2. Vid instrumentbyggnad den slutliga "instämningen" - Intonation, mus. 3. Tongifning, särskildt genom människorösten - In toto, lat., i det hela - Intoxikation, förgiftning - intr. språkv., förkortning för intrancitiv - Intra, lat inom - Intra, stad i Italien - Intracellulär, bot., säges om parasiter som lefva inuti värdväxtens celler - Intrada. mus. Se Introduktion 2 - Intrader, inkomster - Intrados, fr. - Intraitable, fr., mycket svårskött - Intramatrikal, bot., säges om parasiter, som lefver inuti värdväxten - Intrmerkuriella planeter, astron., hypotetiska planeter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

803

Intima teatern-Intramerkuriella planeter

804

Kärlens intima utgör lokalen för de sjukliga
förändringar i blodkärlen, som man kallar
arterioskle-

Fig. 2. Tvärsnitt genom en liten artär,
a epitel, b intimas dastica, c ringformigt
anordnade glatta muskelceller, bildande media,
d längslöpande bindväf, bildande . adventitia.
(a + b = intima.)

ros (pulsådrorna, artärerna) eller
fleboskleros (blodådrorna, venerna).
E. Hgn.

Intima teatern i Stockholm. Se Stockholms
teatrar. - Intimes theater i München. Se H a l
b e, Max.

Intimatiön. Se In tim e ra.

Intime [äti7m], fr. (jfr Intim), "i
privatlifvet", "hemma hos sig", ett i bok-
eller artikelrubriker på senaste tiden ej sällan
användt tilläggsord efter namnet på någon ryktbar
person, som i uppsatsen skildras.

Intiméra (lat. intimare, eg. införa i det
innersta; sedermera göra bekant, kungöra),
kungöra å ämbetets vägnar, att utslag
meddelats. - Intimatiön, kungörelse,
tillkännagifvande (t. ex. annons i
en tidning); stämning inför domstol;
sanktion af en författning, särskildt den
kungörande inledning till en sådan, hvarigenom
vederbörande myndighet meddelar sin bekräftelse
af densamma och påbjuder den till efterlefnad.
A. Th. S. (E. K.)

Intimidation (af lat. timidus, rädd,
fruktande), hot och skrämsel; af skräckande. Se
Arbetarfrågan, sp. 1330

Intimitet. Se Intim.

Intin, bot. Se Pollen.

Intolerabel (lat. intoleräbilis, af nekande in
och toleräre, fördraga), odräglig, outhärdlig. -
Into-1 e r a’n s, ofördragsamhet (i synnerhet
mot olika tänkande). - Intolerant, ofördragsam. -
Jfr Tolerans.

Intolerans, Intolerant. Se Intolerabel.

Intonatiön (af lat. intonäre, med dån ropa,
fram-dundra), mus. 1. I gregorianska sången
prästens inledande sång vid antifonier
etc. - 2. Vid instrumentbyggnad den
slutliga "mstämningen" af instrumentet,
d. v. s. utjämningen af klangens orenhet och
öfriga brister. - 3. Tongifning, särskildt
genom människorösten, hvarför falsksjungande
äfven kallas "oren intonation". Jfr Detonera
2. - Into-n e r a, angifva en ton; börja ett
musikstycke, taga upp (en psalm o. s. v.),
uppstämma. A. L.*

In toto, lat., i det hela, öfver hufvud. -
In tö tu m et ta;ntum, i ett och allt.

Intoxikatiön (af grek. toxikofn, gift),
förgiftning (se d. o.).

intr., språkv., förkortning för
intransitiv.

lrntra, lat., inom, innanför; ad inträ,
inåt till.

Tntra, stad uti italienska prov. Novara, på
västra stranden af Lago Maggiore, mellan floderna
S. Gio-vannis och S. Bernardinos mynningar. 6,902
inv. (1901). Statyer af Viktor Emanuel II,
Garibaldi, öfversten Simonetta och kirurgen
Eestellini. Bomullsindustri, hattfabrikation
m. m. (J. F. N.)

Intracellulär (af lat. irntra, inom, och
ce’l-lula, cell), bot., säges om parasiter, som
helt eller delvis lefva inuti värdväxtens celler;
Intercellulär är en parasit, som lefver mellan
värdväxtens celler (i intercellularrumrnen). Som
exempel kunna nämnas Perwospora-arterna,
hvilkas myce-lium är intercellulärt och
haustorier intracellulära (se fig. l jfcill
art. Haustorier). G. L-m.

.Inträda, mus. Se Introduktion 2.

Inträder (it. enträta), inkomster (i synnerhet
en stats 1. kommuns) L

Intrados [ätradä7], fr. (af lat. i’ntra, inom,
och fr. dos, rygg), den inre begränsningslinjen
af ett hvalf eller en båge. Motsats: Extrados.

Intraitable [äträta’bl], fr., mycket svårskött,
ohandterlig.

Intramatrikäl (af lat. Vntra, inom, och
maler, moder), bot., säges om den delen af
parasiter, som lefver inuti värdväxten; motsats
extramatri-k a 1. De parasitiska svamparnas
mycelium är vanligen intramatrikalt,
deras fruktifikation extrama-trikal.
G. L-m.

Intramerkuriella planeter (af lat. i’ntm, inom,
och Merkurius, se d. o.), astron., hypotetiska
planeter, tillhörande vårt solsystem och rörande
sig innanför den innersta kända planetens,
Merkurius’, bana. Leverrier fann vid en ingående
undersökning öfver Merkurius’ rörelse vissa
störingar i densamma, hvilka icke kunde förklaras
genom de kända planeternas inverkan. Han sökte
då förklaringen i inverkan af en eller flera
planeter mellan solen och Merkurius, och frågan
om existensen af sådana planeter fick härigenom
stor betydelse. Äldre iakttagelser förelågo,
hvilka syntes tala för riktigheten af Leverriers
hypotes: olika observatörer, särskildt amatörer,
hade vid skilda tillfällen trott sig se mörka
kroppar passera förbi solskifvan. Alla dessa
iakttagelser visade sig emellertid vara högst
tvifvel-aktiga, 26 mars 1859 gjorde en fransk
amatörastronom Lescarbault en dylik iakttagelse,
och de data han meddelade däröfver syntes så
tillförlitliga, att Leverrier blef öfvertygad om,
att det här verkligen var fråga om den förmodade
planeten. Han beräknade dess bana och fann, att
omloppstiden borde vara omkr. 19V2 dygn. Planeten
fick namnet Vulkanus. Emellertid var den planet,
som Lescarbault trott sig se, för liten för
att ensam kunna frambringa de konstaterade
störingarna i Merkurius’ rörelse. Leverrier
antog därför, att en hel svärm af dylika
planeter existerade. Systematiska och noggranna
efterforskningar ha icke kunnat bekräfta
existensen vare sig af Lescarbaults planet
eller några andra intra-merkuriella planeter,
och det torde numera vara säkert fastslaget,
att Lescarbaults iakttagelse måste ha haft någon
annan förklaringsgrund eller rent af berott på
något misstag. På senare tider har man vid totala
solförmörkelser, då det bländande solljuset är
bortskymdt och solens närmaste omgifning därför
lättare tan iakttagas, på ett ingående sätt
letat efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free