- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
841-842

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ireton, Henry - Irgis, Stora, biflod till Volga - Iri, flod. Se Eurotas - Irarte, Ignatio - Irarte (Yriarte) - Irarte (Yriarte) 1. Juan de I - Irarte (Yriarte) 2. Tomas de I - Irartea R. et P., bot., palmsläkte - Iricurana, bot. Se Alchornea - Iridaceae, Iridineae, Ensatae, Iridacéer, bot. (svärdsliljorna) - Iridacéer, bot. se Iridaceae - Irideremi. Se Aniridi - Iridineae, bot. Se Iridaceae - Iridisering l. Irisering. Se Irisera - Iridium, kem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Irgis-Iridium

842

begrofs i Westminster abbey, men efter
restaurationen uppgräfdes hans kvarlefvor och
hängdes i galgen vid Tyburn (jan. 1661). Hans
änka gifte sig 1652 med general Fleetwood
och afled 1662. I. var en af den puritanska
revolutionens märkligare personligheter,
hetsig och ensidig, då han ej modererades af
Cromwells vidsyntare statsmannabegåfning,
men rättvis, energisk och politiskt
kunskapsrik. Jfr Gardiner, "History of the
great civil war", III-IV, och "History of
the commonwealth and protectorate", I-II.
V. s-g.

Irgis, Stora (ry. Vehkaja Irgis), biflod från
v. till Volga, upprinner på ObstjipSyrt i ryska
guv. Samara, har hufvudsakligen sydvästligt lopp,
blir segelbar vid Nikolajevsk och faller ut i
Volga midt emot Volsk. Längd 960 km.

Iri, flod. Se Eu rot as.

. Iria^te, Ignacio, spansk målare, f. 1620,
d. 1685, tillhörde skolan i Sevilla,
studerade under Herrera el viejo och idkade
landskapsmålning, hvari han tog Murillo
till förebild. I själfva verket var han mera
dekoratör än egentlig landskapsmålare, ehuru
Murillo om honom sade, att hans taflor vittnade
om "gudomlig inspiration". Naturskildringar i
modern mening äro de icke, men de egde dock
för sin tid betydelse, och Murillo skall
stundom ha utfört historiskt staffage till
dem. I. var för öfrigt en bland grundläggarna
af konstakademien i Sevilla (1660).
C. R. N.*

Iria7rte (Yriarte). 1. Juan de I., spansk lärd
och biblioteksman, f. 1702 på Tenerife, d. 1771
i Madrid, sattes 1713 i skola i Paris (College
Louis-le-Grand), bosatte sig 1724 i Madrid,
blef 1732 bibliotekarie vid kungens bibliotek i
Madrid, 1742 translator i utrikesdepartementet
och invaldes 1749 i Spanska akad. I. nedlade
ett berömvärdt arbete på Spanska akad :s ordbok
och grammatik, och hans katalog öfver grekiska
handskrifter i nuv. na-tionalbiblioteket (1769)
åtnjuter stort anseende. Mera som ett kuriosum
torde hans latinska grammatik på kastiliansk
vers (1771) betraktas. 1774 ut-kommo hans
Obras sueltas, innehållande bl. a. den största
samling af spanska ordspråk, och i Rivade-neiras
"Biblioteca de autores espanoles", bd 62 och 67,
återfinnas några af hans arbeten.

2. Tomas de I., den föregåendes brorson,
spansk skald, f. 1750 i Orotava (Tenerife),
d. 1791 i Madrid, dit han kom 1764, blef
1771 translator i utrikesdepartementet, fick
ledningen af "El mercurio histörico y politico"
1772 och blef arkivarie i krigs-ministeriet
1776. I:s verksamhet var emellertid förnämligast
författarens; hans arbeten i fransk-klassisk
stil, som äro kvicka och graciösa, ådrogo
honom misstanken för fritänkeri och föranledde
ingripande från inkvisitionsdomstolen. Det
berömdaste af hans arbeten är Fdbulas
literarias (1782), djurfabler på vers, med
syftning på litterära företeelser, öfversatta
till franska, engelska och tyska. F. ö. att
nämna äro lärodikten La musica, komedierna La
senorita mal criada och El senorito mimado,
öfv. af Hora-tius’ "Ars poetica", Vergilius’
Aeneid m. m. I:s Obras utkommo 1787 (6 bd)
och 1805 (8 bd); urval af hans arbeten i
Rivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles"
, d. 63, och i "Revue hispanique" (1895).
l o. 2. Ad. H-n.

Iriartéa R. et P., bot., palmsläkte.

Iricuräna, bot. Se Alchornea.

Iridaceae, I r i d I n e se, E n s a
t se, I r i d a-céer, bot., växtfamilj
bland monokotyledonerna,omfattande de
s. k. svärdsliljorna jämte några andra växter,
hvilka ha samkönade, vanligen aktino-morfa
blommor med öfversittande hylle, bestående
af 2, ofta sinsemellan olika trebladiga
kransar. Ståndarna äro 3, extrorsa, motsatta de
yttre kalkbladen. Stift l, treflikigt. Frukten
är en kapsel. Iridacéerna ha rotstockar eller
knöllika jordstammar. De äro örter eller
mera sällan låga halfbuskar med långsträckta,
helbräddade, ofta ridande blad och terminala
blomställningar. Blommorna äro ofta utmärkta
genom sin skönhet och färgprakt, hvarför
många, af släktena Iris, Schizostylis,
Tigridia, Tritonia, Freesia, Gladiolus,
Crocus, Ixia m. fl., odlas i trädgårdar och
växthus. De flesta tillhöra Kaplandet, varma
Amerika och Medelhafstrak-terna. Läkemedel
och krydda erhålles af Crocus (saffran) och
Iris (violrot), näringsmedel a,f Gladiolus.
O. T. S. (G. L-m.)

Iridacéer, löt. Se I r i d a c e se.

Iridektomi (af grek. ms, regnbågshinnan,
och ektörne, utskärning), med., en operation,
hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga. Därvid
tillgår sålunda, att man med en smal eller ock
lansformig knif gör ett litet snitt i hornhinnans
(cornea) periferi och inför i ögat en pincett,
hvarmed ett veck fattas i regnbågshinnan
(iris), hvilket dragés fram utanför ögat
och afklippes. En defekt uppkommer således i
iris. Operationen utföres dels i kurativt syfte
vid glaukom (se d. o.), dels i profylaktiskt
syfte för att förekomma de skadliga följderna af
utbredda sam-nianväxningar mellan regnbågshinnans
pupillardel och främre linsytan, dels ock som
ett led i starr-operationen för att förebygga
regabågshinnans fram-fall i hornhinnesåret
under läkningen, hvarförutom den fortfarande,
ehuru mera sällan, göres i optiskt syfte. Om
nämligen en fläck i hornhinnan eller linsen
skymmer den naturliga pupillen, skaffas genom
den nya, artificiella pupillen en annan väg för
ljusstrålarnas tillträde till näthinnan. I de
flesta fall är emellertid ljusets brytning härvid
så oregelbunden, att förbättringen af synförmågan
blir illusorisk. Under det att operationen
för några decennier sedan i stor utsträckning
gjordes för detta ändamål, sker det därför nu
alltmera sällan. Bsr. (G-d.)

Irideremi (af grek. iris, regnbågshinnan, och
eremifa, brist). Se Aniridi.

Iridineae, bot. Se I r i d a c e ae.

Iridisering 1. Irisering. Se Irisera.

Iridium, kem., ett af Tennant 1803 upptäckt
grundämne af platinametallernas/ grupp, som med
hänsyn till färgen på sina salter uppkallats
efter det grek. iris, regnbåge. Iridium träffas
tillsammans med platina som platiniridium och
i förening med den närstående metallen osmium
i mineralerna osmiridium (= ljust osmiridium
med öfvervikt för osmium, eg. vikt = 19,4)
och i r i d o s m i u m (= mörkt osmidium, med
öfvervikt för iridium, eg. vikt = 21). Dess
oxid har äfven anträffats i platinasand från
Ural. Iridium-metallen är silfver-hvit och
spröd samt smälter ännu svårare än platina,
först vid öfver 2,000°. Med platina ger den
hårda och resistenta och därför synnerligen
värdefulla legeringar. Den internationella
meterkommissionens likare i Paris består af 90
proc. platina och 10 proc. iridium. I kompakt
tillstånd syrsattes den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free