- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
887-888

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isabella 1. I. l. Elisabet af Aragonien - Isabella 2. I., dotter till Stefan II af Bajern - Isabella, spanska drottningar - Isabella 1. I. den katolska - Isabella 2. I. II, Maria I. Lovisa - Isabella af Brienne. Se Jolanta - Isabellaorden. Se Ordnar - Isabelle, fr. Se Isabella - Isabellfärg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

887

Isabella-Isabellfärg

sista korståg. Vid återkomsten från Afrika
dog hon i Italien af sviterna efter ett
olycksfall. I. var moder till Filip den sköne. -
2. I., dotter till hertig Stefan II af Bajern,
f. 1370, d. 1435, förmäldes 17 juli 1385 i Amiens
med den 17-årige Earl VI af Frankrike. Vid
hans 1392 inträffade svagsinthet ställdes
I. i spetsen för regeringen, där .äfven Karls
farbroder Filip den djärfve af Burgund och
broder, Ludvig af Orleans, sutto. I dessas
strid om högsta makten tog I. Ludvigs parti,
och sedan han 1407 mördats på anstiftan af
Filips son, Johan den orädde, hans mågs, grefve
Bernhard VII af Armagnac. Under den följande
allmänna förvirringen i landet slöt hon sig
till Johan och ingick, när denne 1419 mördats
af dauphin Karls anhängare, med hans son Filip
den gode samt Henrik V af England ett fördrag
i Troyes 1420, hvarigenom Frankrike utlämnades
åt engelsmännen. Efter sin gemåls och Henrik V:s
död, 1422, förlorade I. sitt inflytande, hvartill
bidrog hennes mindre stadgade lefnadssätt.
1-2. E. A-t.

Isabella (sp. I sabel), spanska
drottningar. 1. I. I, den katolsk a, drottning
af Kastilien, konung Johan II:s af Kastilien och
Leon dotter, f. 22 april 1451, d. 26 nov. 1504 i
Medina del Campo, förmäldes 1469 med Aragoniens
arftagare, Ferdinand. 1474 efterträdde hon
sin broder, Henrik IV, på Kastiliens tron,
men måste försvara sin krona mot dennes dotter
Johanna, hvars arfsrätt underkändes, emedan
hennes verklige fader påstods vara Beltran de la
Cueva, men som understöddes af sin trolof-vade,
Alfons V af Portugal. Denne besegrades emellertid
vid Toro l mars 1476 och slöt fred 1479. Då
Ferdi-isabeiia den katolska. Efter nand 1479
tillträdde re-enwe?i Baiaguer autentisk geringen
i Aragonien,

porträttmålning i k. slottet i i
u t. T A-I i

Madrid. antogo han och I. titeln

konung och drottning af

Spanien; påfven gaf dem tillnamnet "de
katolske". Fortfarande styrde de hvar och en
sitt rike, men under samverkan med hvarandra, och
betydelsen af deras regering ligger i de spanska
rikenas förvandling från skilda medeltidsstater
till en modern, nationell storstat, med
europeisk stormaktsställning. Till detta mål
ledde både deras yttre och inre politik: i det
yttre kriget med Portugal, Granadas eröfring
(1492) och eröfringen af Neapel (1501 -03), i
det inre organisationen af en stadsmilis (santa
hermandad) mot adeln, de stora riddarord-narnas
förbindande med kronan, inkvisitionens
inrättning mot morer, judar och andra politiska
och kyrkliga motståndare, äfvensom förvärfvet
af rätten att besätta biskopsstolarna. I hela
detta arbete hade Isabella en betydande del,
särskildt i fråga om kyrkans ordnande, Granadas
kufvande och Columbus’ af henne understödda
upptäcktsfärder. I statsförvaltningen liksom sin
enskilda hushållning införde hon sträng ordning
och sparsamhet. Med framstående regentgåfvor
förenade I. sann kvinnlighet, högsinthet

och kyrklig fromhet. - Litt.: Prescott, "History
of the reign of Ferdinand and I. the catholic"
(1838; sv. öfv. i 2 bd, 1859-60), Nervö,
"I. la catholique, reine d’Espagne" (1874),
Balaguer, "Los reyes catolicos" (1894 ff.),
och Schirrmacher, "Geschichte von Spanien",
bd VI-VII (1893-1902).

2. I. II, M a r i a I. L o v i s a, dotter af
konung Ferdinand VII och hans fjärde gemål
Maria Kristina, f. 10 okt. 1830, d. 9 april
1904 i Paris, utropades vid faderns död, 1833,
till drottning af Spanien. Änkedrottningen,
Maria Kristina, som i sin dotters namn förde
regeringen, hade till 1840 att kämpa mot
hennes farbroder Don Carlos (se Carlos 2), som
ansåg sig ega bättre rätt till kronan. Sedan
änkedrottningen s. å. nödgats lämna Spanien,
fördes styrelsen af Espartero, tills den
13-åriga I. 8 nov. 1843 förklarades myndig. 10
okt. 1846 ingick hon äktenskap med sin kusin,
Frans de A s si s i (se Frans, sp. 1181),
som s.* d. fick konungatitel, på samma gång
som hennes syster Louise äktade konung Ludvig
Filips yngste son, hertigen af Montpensier;
franska regeringen väntade, att det förra
äktenskapet skulle blifva barnlöst och kronan
en gång tillfalla den sistnämndes barn. På en
gång bigott och sinnlig, lämnade I. regeringen
åt det härskande partiet; under ständiga
strider aflöste den ena ministären den andra,
oftast på grund af enskilda intressen. I. själf
närmade sig efter ett niordattentat 1852 det
absolutistiska partiet; största inflytandet
på henne egde under hennes senare år hennes
älskare Marfori och en kamarilla, hvars
förnämsta medlemmar voro I:s biktfader, Antonio
Claret, och nunnan Patrocinio. Missnöjet i
Spanien stegrades 1868 genom förvisning af
drottningens svåger, och några generaler,
som återvände i sept., ställde sig i spetsen
för ett uppror och nödgade drottningen att 30
sept. fly till Frankrike. I juni 1870 af stod
hon sina anspråk på tronen till förmån för sin
son Alfons, som 1874 utropades till Spaniens
konung och 1875 intågade i Madrid. S. å. fick
I. tillåtelse att återvända till Spanien, men
Paris blef hennes vanliga vistelseort. 1870
hade hon blifvit skild från sin gemål.
l o. 2. G. W-k.

Isabella afBrienne. SeJolanta.

Isabeliaorden, dels en portugisisk
fruntimmers-orden, "den heliga Isabellas orden",
dels en spansk riddarorden, "Isabella den
katolskas orden". Se Ordnar.

Isabelle [-be7!], fr. Se Isabella.

Isabellfärg, en brunaktigt hvitgul färg,
t. ex. på kaffe med mjölk, säges ha fått sitt
namn efter spanska prinsessan Isabella, Filip
II :s dotter, som, då hennes gemål, ärkehertig
Albrekt af Österrike, belägrade Ostende,
skall ha lefvat att icke ömsa linne, förrän
staden intagits. Då belägringen varade tre år
(1601-04), antog linnet under tiden den färg,
som sedermera betecknas som isabellfärg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free