Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isberg, Helena Sofia - Isberg, Paul Gustaf Valdemar - Isbjörnen, Hvita björnen, zool. Se Björnen - Isbladsviken. Se Djurgården - Isblink - Isblåsa. Se under Is - Is-boset, son till Saul - Isbrodd, veter. Se Hofslagarkonst - Isbrunn l. Glaciärbrunn, geol. - Isbrytarfartyg l. Isbrytare, skpsb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförde en mängd arbeten i trä, exempelvis
ett cigarretui med Napoleon I:s triumftåg, en
dryckeskanna af masurbjörk med medaljonger och
scener ur Napoleons historia. Hennes alster
visade liflig fantasi och stor skicklighet.
Isberg, Paul Gustaf Valdemar, ämbetsman,
f. 2 sept. 1848 i Lund, d. 10 sept. 1908,
blef 1866 student i Lund och aflade där 1870
hofrättsexamen, blef 1874 vice häradshöfding,
1884 assessor i skånska hofrätten, 1886
konstituerad och 1888 ord. revisionssekreterare
samt förordnades s. å. till expeditionschef
i Justitiedepartementet. I. var 1889-91
häradshöfding i Luggude härads domsaga,
blef 1891 justitieråd och nov. 1896
landshöfding i Stockholms län. Han blef
led. af Landtbruksakad. 1901. I. var medlem i
skandinavisk kommitté ang. förvärfvande och
förlust af medborgarrätt (1889-91) samt i
kommittéerna för utarbetande af bestämmelser
ang. municipalsamhällen (1897), ang. jaktlag
och jaktstadga (1898; ordf.), ang. ett nytt
etablissemang för flottans Stockholmsstation
(1899-1900) och ang. gemensam skandinavisk
lifförsäkringslagstiftning (1900). Han
utgaf Skiftesstadgan med anmärkningar, kap. 2
och 3 (i "Nytt juridiskt arkiv", 1896-97).
Isbjörnen, Hvita björnen, Ursus maritimus,
zool. Se Björnen. - Den är cirkumpolar; lefver
på Grönland, i hela det arktiska Nord-Amerika,
på Spetsbergen och Jan Mayen. Tillfälligtvis
träffas den på Island och i Norge, dit den
förts med drifis. I Sverige lefde den under
kvartärperioden, enligt hvad benfynd upplysa om.
Isbladsviken. Se Djurgården (kartan).
Isblink,
en glänsande hvit strimma vid horisonten, genom
hvilken isfälten på hafvet gifva sig till känna
på mycket stora af stånd. Isblinken beror på
ljusets diffusa reflexion från de snötäckta
isfälten samt dess brytning till följd af
olika lufttemperatur öfver isen och vattnet.
Isblåsa. Se under Is.
Is-boset, Sauls ende efterlefvande son,
utropades, sedan hans fader och bröder omkommit
i striden mot filistéerna, af härhöfvitsmannen
Abner (se d. o.) till konung öfver Israel
och behöll detta välde en kort tid. På grund
af filistéernas hållning måste han ta sitt
residens i Mahanaim ö. om Jordan. Under denna
tid regerade David i Hebron öfver Juda stam,
hvilket område Abner gjorde försök att eröfra åt
I. Men han blef slagen, och David fick alltmer
öfverhand. Då L, söm synes ha varit på samma gång
oklok och räddhågad, råkade i oenighet med Abner,
voro hans konungadömes dagar snart räknade. Två
af I:s truppanförare, Baana och Rekab, smögo
sig in i hans hus, mördade honom under sömnen
och buro hans hufvud till David i Hebron. Se
berättelsen 2 Sam. 2-4. - I:s namn lydde
urspr. Esbaal (hebr. ´ischba`al: Baals man). I
denna förbindelse betyder baal: herre och åsyftar
Israels Gud. Senare kom genom religionskampen
mot den syriska Baalskulten namnet Baal i
sådan misskredit, att det ersattes med boset
(hebr. boschet: skam), men på några ställen,
i böcker, som mindre ofta lästes, har det
riktiga namnet fått stå kvar (se l Krön. 8: 33;
9:39). Jfr Mefi-boset.
Isbrodd, veter. Se Hofbeslagskonst.
Isbrunn l. Glaciärbrunn, geol., rundt, mer
eller mindre vertikalt hål, som sträcker sig
genom en glaciärs hela massa ned till dess
botten och hvari vatten från ytan nedstörtar.
Fig. 1. Isbrytarförstäf af öfveringenjör Lindvalls konstruktion.
Isbrytarfartyg l. Isbrytare, skpsb., ångfartyg,
byggdt särskildt för att genombryta is
och sålunda hålla öppen farled in till en
hamn. Isbrytaren skiljer sig från andra
ångfartyg till byggnadssätt, form m. m. Det
väsentligaste materialet i fartygsskrofvet är
gröfre än hos ångfartyg i allmänhet. Spanten
äro tätare placerade, särskilda förstärkningar
äro anbragta, bordläggningsplåten är tjockare,
och dessutom har fartyget i närheten af och rundt
om vattenlinjen ett tjockare bordläggningsbälte
för att kunna motstå den svåra påkänningen
vid isbrytningen. Förr ansågs för isbrytningen
fördelaktigt, att förskeppet egde sådan form,
att det, då fartyget träffade isen, arbetade sig
upp på och genom sin tyngd krossade denna. För
vinnande af detta mål byggdes förskeppet i
närheten af vattenlinjen skedformadt och fylligt,
förstäfven erhöll mycket fallande underlopp,
så att anfallsvinkeln mellan kölen och isplanet
uppgick till 33 à 40°. Genom att fylla en akterut
befintlig trimtank nedtrycktes akterskeppet så
mycket, att propeller och roder kommo under
iskanten och därigenom skyddades; trimningen
underlättade äfven fartygets uppskjutande på
isen. - Dylik isbrytning medför emellertid
tidsförlust därigenom, att fartyget stannar
och måste taga ny sats; och om isen är stark
nog att bära fartygets förskepp, då detta
skjutes upp på densamma, har fartyget svårt
att backa sig loss. Enligt en nyare, af svenske
öfveringenjören C. A. Lindvall framställd åsikt
bör däremot förskeppet erhålla ungefär samma
linjer som å vanliga ångfartyg och förstäfvens
form vara sådan, att den under fartygets gång
för-öfver slår iskanten nedåt och därigenom
spräcker isen. Kraften af dessa slag förstärkes
genom att erforderlig last (vattentankar)
anbringas långt för-ut, dock med bibehållande
af de fyllda aktertankarna för propellerns
nedtryckande under isen. Vid denna konstruktion
(fig. 1) uppgår anfallsvinkeln mot isplanet
till endast 20°, hvilken vinkel på grund af
förstäfvens konkava form ökas, då fartyget höjer
sig på isen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
