- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
905-906

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ischi, köping och badort i Öfre Österrike - Ischuri l. Dysuri, Stranguri, Urinstämma, med. - Isdedjerd, persiska konungar. Se Jesdedjerd - Isdelare, geol. - Isdimma, meteor. Se Ismoln - Isdämd sjö, geol. Se Issjö - Isebel, dotter af sidoniternas konung Etbaal - Isebro, i Norge - Isefjorden, fjord i norra Själland - Iseghem, stad Belgien - Isegori, grek., medborgerlig yttrandefrihet - Isgran, ö i Glommenmynningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klornatrium, 236,13 gr. på litern, och därjämte
svafvelsyradt natron och svafvelsyrad kalk
m. m. Till baden begagnas olika kvantiteter
soole med tillsats af moderlut. Vattnet i
baden beräknas till omkr. 26 proc. fasta
beståndsdelar. Omkr. 4 km. s. ö. om
I. ligger det 996 m. höga saltberget,
från hvilket saltet upplöst ledes genom
underjordiska rör till saltsjuderierna uti
I., där årligen omkr. 15 mill. kg produceras.
(J. F. N. Ln.)

Ischuri (af grek. ifschein, återhålla,
hämma, och wrow, urin) 1. Dysuri, StrangurI,
Urin-stämma, med., det tillstånd, då urinen
icke kan afgå från blåsan, oaktadt den finnes
där samlad, till skillnad från a n u r i,
urinbrist, då urinen saknas. Ischurien är icke
en själfständig sjukdom, utan ett symtom, som
kan uppträda i många olika sjukdomar. Så kan
den uppstå vid sjukdom i hjärna eller ryggmärg
genom förlamning af blåsmuskeln, som skall
utdrifva urinen (musculus detrusor urince). I
sådant fall står blåsan vanligen öfverfull af
urin, spänd och kännes, i synnerhet genom en
slapp bukvägg, som en elastisk fluktuerande
tumör, hvilken kan sträcka sig ända upp mot
nafveln. Vid sådan betydlig utspänning inträffar
ofta äfven inkontinens, d. v. s. ofrivillig
afgång af urin, hvarvid dock större delen af
urinen stannar kvar. Ett sådant tillstånd har
man kallat ischuria paradoxa på grund af det
samtidiga uppträdandet af två skenbart motsatta
symtom. Ds flesta fall af urinstämma uppstå
dock genom något mekaniskt hinder för urinens
afgång, antingen genom stenar eller tumörer
inom blåsan eller genom tumörer i bäckenet, som
sammanpressa blåshalsen, eller genom förträngning
af urinröret, såsom vid prostatasvulster,
urinrörsstrikturer o. d. Symtomen af ischuri äro
olika efter åkommans olika grad, varaktighet,
orsak m. m., från ett smärtsamt behof att aflåta
urinen ända till riktig dödsångest med kallsvett,
liten puls, konvulsioner m. m. Behandlingen
måste h. o. h. rätta sig efter orsaken. I
de flesta fall kan dock tappning af blåsan
medelst sond 1. kateter (se d. o.) användas
som palliativ-medel. Då detta icke lyckas,
nyttjas Uåsstick 1. pimktion af blåsan medelst
troakar, införd i medellinjen strax ofvan
blygdbensföreningen. Om hindret är bestående,
kan det vara nödvändigt att göra högt blåssnitt
och i detsamma fästa en kateter, hvilken under
berörda förhållanden får ligga kvar för att
framdeles afleda urinen ur blåsan. Långvarig
urin-stämma medför lätt döden genom blåsans
bristning, urininfiltration, uremi m. m.
F. B. (J. A.)

Isdedjerd, persiska konungar. SeJesdedjerd.

Isdelare, geol., den landsträcka eller linje,
på ömse sidor om hvilken inlandsisen rört
sig i motsatta riktningar. Under en viss
period af istiden befann sig isdelaren
för den skandinaviska inlandsisen icke
på fjällryggen emellan Sverige och Norge
eller den nuv. vattendelaren, utan långt
östligare. I Jämtland låg den t. ex. ö. om
nuv. Storsjön, och från densamma rörde sig isen
dels västerut in i Norge, dels åt s. v. in i
Medelpad o. s. v. Se G. De Geer, "Om isdelarens
läge under Skandinaviens begge nedisningar" (i
"Geol. fören:s Förh.", 1888, h. 3, samt "Sveriges
geol. und.", ser. C. n:o 101, 1889). E. E.

Isdimma, meteor. Se I s m o l n.

Isdämd sjö, geol. Se Issjö.

lse’bel (hebr. ’Izébel), dotter af sidoniernas
(feni-ciernas) konung Etbaal i Tyrus och gift
med konung

Ahab i Israel (l Kon. 16: 31). För att
tillfredsställa hennes önskan lät Ahab uppbygga
ett Baals-tempel i Samaria och äfven inkalla
flera Baals-präster och -profeter. Men hon
synes ej ha varit nöjd härmed, utan önskade
göra Baalsreligionen till den enda legitima i
riket. Härmed framkallade hon och hennes gentemot
Baalsdyrkan tolerante gemål en våldsam reaktion
från de Jahvetrogne profeternas, främst från
Elias, sida. Med gudsuppenbarelsen på Karmel
bröts dock I:s religiösa inflytande, men hon
tvingade ännu en tid Elia till landsflykt. Ännu
större indignation framkallade I. genom den
falska anklagelsen och den därpå grundade
dödsdomen öfver Nabot, i syfte att komma åt
hans vingård, ett dåd, som föranledde Elia att
profetera undergång för hela Ahabs hus. Elias
profetia uppfylldes genom Jehu, sedan denne
mördat I:s son Joram. Berättelsen om I. finnes
i l Kon. 16: 31 ff.; 17-19; 21, 2 Kon. 9. Se Ah
ab och Eli a. E. S-e.

Isebro, i Norge, öfver Glommens västra
utlopps-gren mellan Tunön och fastlandet. Sedan
svenskarna 9 aug. 1814 öfvergått till Tunön,
drogo norrmännen sig tillbaka mot L, framför
hvilken de togo ställning med sitt arriärgarde,
1/2 bataljon, under det att hufvudstyrkan,
21/* bataljoner, och artilleriet, 6-8
kanoner, togo ställning på den behärskande
högra stranden. Sandels anföll 10 aug. med 4
bataljoner och nödgade norrmännens arriärgarde
öfvergå bron, men norska hufvudstyr-kans eld,
som ej kunde tystas, hindrade honom att förfölja.
L. W:sonM.

Isefjorden, fjord, som från Kattegatt skär
djupt in i norra Själland och delar sig i flera
armar. På det ställe, där den skjuter in från
hafvet, mellan Spodsbjerg i ö. och Korshage i v.,
är den endast 3, s km. bred. Ej långt därifrån
skickar den ut mot v. Nykjöbingfjorden och mot
ö. den långa, smala Eos-kildefjorden, som af
Hornsherred skiljes från den västliga, bredare
delen, hvilken fortfarande kallas I. Denna
delar sig i Bramsnsesviken och Holbsek-fjorden
samt utsänder mot v. Lammefjorden, hvilken
endast genom en smal landsträcka (Draget vid
Vejr-höj) skildes från Kattegatt. 1872-92
torrlades den större västliga delen af
Lammefjorden, hvarigenom vunnos 5,300 har land.
E. Ebg.

Iseghem, stad i belgiska prov. Västflandern, vid
Lys’ biflod Mandel, 10 km. n. om Courtrai. 12,814
inv. (1902). Linne-, ylle- och spetstillverkning.
(J. F. N.)

Isegori, grek. (af ifsos, lika, och agoréufein,
tala i en församling), medborgerlig
yttrandefrihet, särskildt i statssaker och
inför rätta.

Isegran, ö i Glommenmynningen, utanför
Fredrikstad, mellan fastlandet, Rolf sön
och Kragerön, från hvilken den skiljes
endast genom ett smalt sund. Redan 1284-86
hade norske jarlen Alf Er-lingssön på I. en
borg, från hvilken han drog ut på sjötåg och
rofferier. När Fredrikstad befästes, synes man
redan från början ha medtagit I. och försett
det med försvarsverk för att från dem med låg
eld beskjuta de båda inloppen. Befästningarna
förbättrades sedermera och skola 1808 ha varit
bestyckade med 19 kanoner och 5 haubitser. Vid
svenska flottans anfall på Fredrikstad 1814 lät
kommendanten öfverstelöjtnant Hals 3 aug. utan
strid utrymma det välbefästa och stormfria
L, som därefter besattes af svenskarna.
L. W:son M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free