Print (PDF) - On this page / på denna sida - Island, ö i Atlantiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Island (Historia)
946
1903 och trädde i kraft l febr. 1904 samt eger
fortfarande giltighet. Till minister utnämndes
Hannes Hafstein. Författningsreformen möttes
emellertid genast med häftig opposition af
ett litet, men hänsynslöst energiskt parti,
"landtvärnet" (landvörn), som snart nog växte
och så godt som uppslukade den s. k. folk
väldesflocken, hvarjämte på samma gång dess kraf
skärptes och vidgades. Hvarken alltingsmännens
besök i Köpenhamn som konung Fredrik VIIIis
gäster (sommaren 1906) eller konungens resa
till I. (sommaren 1907) lyckades mildra den
politiska spänningen; äfven det isländska
regeringspartiet ("hemstyrelseflocken") uttalade
sig för krafven på en ny, genomgripande revision
af I:s författning. För att vinna en lösning af
frågan tillsatte konungen 1907 en af 13 danska
riksdagsmän och 7 isländska alltingsmän bestående
nämnd, som skulle utarbeta ett förslag till
lag om det statsrättsliga förhållandet mellan
Danmark och I. I maj 1908 framlade nämnden
ett förslag (I. i real-union med Danmark,
"det samlade danska riket", monarkens titel
"konung af Danmark och I.", endast konungens
person, tronföljden, utrikesärendena och
försvaret gemensamma för all framtid, danska
statskassans bidrag kapitaliseradt till l,s
mill. kr. skulle genast utbetalas), som skulle
ha gjort I. till en autonom stat i friaste
möjliga union med Danmark, men det förkastades
af isländska folkets flertal som ett försök
att kringskära landets "historiska rätt" och
införlifva det med den danska rikskroppen,
och 1909 års allting beslöt radikala ändringar
i detsamma (I. ett suveränt rike, unionen med
Danmark endast en personalunion). Minoriteten
föreslog det ursprungliga förslagets godkännande
med den ändring, att I. uttryckligen
lagfästes som ett suveränt rike, men i
realunion med Danmark. Majoritetspartiet
hotar med I:s lösslitning från Danmark,
därest alla försök att i godo genomdrifva
suveränitets- och personalunionskrafven skulle
misslyckas. Ministern Hafstein störtades
och ersattes med redaktören Björn Jönsson. -
Efter själf styrelsens införande har I. gjort
stora framsteg i alla riktningar, främst på det
ekonomiska området. På 1880-talet egde en rätt
stark utvandring till Canada rum (omkr. 6,000
personer), men sedermera har den varit ringa
eller ingen. 1896 hemsöktes sydlandet ai ett
starkt jordskalf, som fullkomligt ödelade 161
gårdar och svårt skadade 155 andra. - Bland
viktigare lagar, som alltinget beslutit, må
nämnas: lag om landskommunernas ordnande samt om
kyrkoråd och . kyrkostämmor (1880), ny lag om
landskommunernas styrelse (1905), om lossande
på sockenbandet (1882), om församlingarnas
deltagande i prästval (1886), om fattigvården
(1887), om understödskassor för sjuka och gamla
af allmogeklassen (1890), om kommunal rösträtt
för kvinna (1882), om kommunal valbarhet för
kvinna (1902), om utvidgning af kvinnornas
kommunala rösträtt och valbarhet (1909),
om tillträde för kvinnor till latinskolan och
högre fackskolor (1886), om lokalt rusdrycksveto
(1888) och om allmänt absolut rusdrycksförbud
(1909). Kanske viktigast af alla åtgärder för
främjande af I:s utveckling var nedläggandet af
en telegrafkabel öfver Färöarna till Skottland
(1906).
Litt.: På svenska: U. von Troil, "Bref rörande
en resa till Island" (1777), C. W. Paijkull, "En
sommar på Island" (1866) och "Bidrag till
kännedomen om I:s bergsbyggnad" (Vet. akad:s
handl., VII, 1867), J. P. Welander, "Den
isländska författningsfrågan" (i "Svensk
tidskrift", 1874), A. Kempe, "Studier
öfver den isländska juryn enligt Grågås"
(1885), H. Hildebrand, "Lifvet på I. under
sagotiden" (2:a uppl., 1883), E. Hjörleifsson,
"Island och Danmark" (i "Finsk tidskr.",
1908), R. Norden-streng, "En förbisedd
kultur" (i "Finsk tidskr.", 1903), "Den
isl. författningsstriden" (i "Nordisk revy",
1904), "Från isens och eldens land" (i "Ord
och bild", 1906), "Isländsk själfständighet"
(i "Det nya Sverige", 1909). - På främmande
språk: Allmänna handböcker: J. C. Poestion, "L,
das land und seine bewohner" (1885; allsidig,
rikhaltig, pålitlig, med synnerligen god karta),
Ph. Schweitzer, "I., land u. leute, geschichte,
sprache und litteratur" (1885), V. GuÖinundsson,
"I:s kultur ved aarhundredskiftet 1900" (1902,
värdefull). - Reseskildringar: K. Keilhack,
"Reisebilder aus I." (1885), C. Rosenberg,
"Fra I. i nutiden" (1877; innehåller äfven en
af handling om I:s näringar); A. Feddersen, "Paa
isländsk grund" (1885), A. Baumgartner, "I. und
die Faröer" (3:e uppl., 1902), B. Kahle, "Ein
sommer auf I." (1899), Collingwood & Stefansson,
"A pilgrimage to the Saga-steads of Iceland"
(1899), J. Jseger, "Das nordische Atlantis"
(1904; ovederhäftig); M. von Komorowicz, "Quer
durch I." (1908). - Naturen: Th. Thöroddsens
samtliga skrifter, främst "L^sing Islands"
(1882; dansk öfv. 1883), "I., grundriss der
geographie und geologie" (tillägsh. 152 o. 153
till "Petermanns Mitteilungen" 1905 o. 1906),
"Oversigt över de isländske vulkaners historie"
(1882), "Vulkaner og jordskaelv paa I." (1897),
LandfrseÖissaga Islands (1-2, 1892-98; tysk
öfv. 1897-98), samt uppsatser i "Ymer",
"Geol. Fören:s förhandl." (Stockholm)
och "Geogr. tids-skrift", (Köpenhamn);
D. Bruun, "Det h0je Nord" (Kbhvn 1902),
A. Helland, af handlingar om I:s jöklar, dess
petrografi o. geologi i "Arkiv f. matematik og
naturvidenskab" (1883) samt "Geogr. tidsskr.",
VI; F. Johnstrup, "Om de vulkanske udbrud og
solfatarer i den nordestlige del af I." (i
"Naturhist. fören:s festskrift" 1886),
H. Bäckström, "Beiträge zur kenntniss der
isländischen liparite" (i "Geolog. fören:s
förhandl.", 1891), St. Stefansson, "Fra I:s
vsextrige" (i "Vidensk. med-delelser f ra
nät. hist. f oren. i Köpenhavn", 1890,1894
o. 1896), H. Jönsson, afh. i "Botanisk
tidsskrift" (bd 19 o. 20), B. Gröndal, "Um
nåtturu I:s" (1874), ’islenzkt fuglatal" (1895),
"Islenzkt fiskatal" (1891), Kr. Kaalund, "Bidrag
til en historisk-topo-grafisk beskrivelse af
I." (2 bd, 1877-79; standard work). - Kartor:
Bj. Gunnlaugsson, "Uppdråttur Islands" (4
blad; 1845, 1849 o. 1866), Th. Thör-oddsen,
"Geological map of Iceland" (2 bl., 1901),
J. C. Poestion, "Karte von I." (1885,
bil. t. förf:s ofvannämnda bok), M. Hansen,
"i. eptir eldri cg nyrri uppdråttum"
(1898, medföljer F. Jönssons fornisländska
litteraturhistoria, bd II). - Kulturförhållanden:
D. Bruun, "Fortidsminder og nutids-hjem paa
I." (1897), V. Gudmundsson, "Privat-boligen paa
I." (1889). Se f. ö. "Allmänna handböcker" och
"Reseskildringar". - Historia: A. f>orgilsson,
"Islendingabök" (1843, 1887 o. 1891), Sturla
pöröarson, Stirmir hinn frööi o. Haukr Er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
