Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isobater, hydrogr. - Isobronter, meteor. - Isobytylalkohol. Se Butylalkohol - Isocardia Lam., paleont., fossilt musselsläkte - Isochimener l. Isokimener, meteor., vinterisotermer - Isocrates. Se Isokrates - Isocyklisk - Isocyklisk 1. Bot. Se Heterocyklisk - Isocyklisk 2. Kem. Se Homocyklisk - Isodenser l. Isopykner, meteor. Se Väderlekskarta - Isodiazoföreningar, kem. Se Diazoföreningar - Isodiazotat, kem. Se Diazoföreningar - Isodimorfi, miner. - Isodomon, grek. Se Opus - Isodulcit, kem., detsamma som rhamos - Isodynamer, fys. Se Jordmagnetism - Isoëtes L., Braxengräs, bot. - Isofag, bot., detsamma som autecisk - Isofenger. Se Isofoter - Isofoter - Isogameter, bot. Se Gamet - Isogami, bot., (se Befruktning) - Isogeotermer l. Geoisotermer - Isogoner, fys. Se Jordmagnetism - Isogonism (se Isogoner), miner. - Isohaliner. Se Hydrofrafi - Isohyeter l. Isohyster - Isohypser - Isohyster. Se Isohyeter - Isojoki. Se Storå - Isokatabaser, geol. - Isokimener. Se Isochimener - Isokinolin, kem. - Isokliner, fys. Se Jordmagnetism - Isokrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Isobater-Isokrates
986
Isobater (af grek. ifsos, lika, och ba’thys,
djup), hydrogr., linjer, hvilka sammanbinda
bottenpunkter med samma djup under en
vattenyta. Isobater äro således ett slags
nivåkurvor.
lsobro’nter (af grek. i’sos, lika, och bronté,
åska), meteor.} linjer, som sammanbinda
de orter, där åska samtidigt förekommer.
N. E-m.
Isobutyjalkohol. Se Butylalkohol.
Isocardia Lam., paleont., fossilt,
till CyprinidaB hörande musselsläkte,
med hjärtformadt, ovalt eller rundadt
skal, hvars umbo är krökt, mer eller
mindre starkt utåtvriden. Låset i hvarje
skalhalfva med två låständer och en bakre
sidotand, alla liggande, sammantryckta,
parallella med randen; mantelranden enkel,
muskelintryck ovala. I. finnes i jura-(?),
krit-och tertiärsystem. I Sveriges etage
danien är 7. faxensis Ldgrn vanlig.
A. Hng.
Isochimener 1. I s o k i m e n e r (af
grek. i’sos, lika, och chéi’ma, vinter), meteor.,
vinteriso-termer, isotermer (se d. o.) för
dec.-febr.
Isocrätes. Se Isokrates.
lsocy’klisk. 1. Bot. Se H et e ro c y kl is k. -
2. Kem. Se Homocyklisk.
Isod^nser (af grek. ifsos, lika, och
lat. defnsus, tät) 1. I s o p y k n e
r (af grek. pyknofs, tät), meteor. Se
Väderlekskarta. Jfr N. Ekholm, "Iso-denserna"
(1890).
Isodiazoföreningar, kem. Se Diazoförenin-gar.
Isodiazotät, kem. Se Diazoföreningar.
Isodimorfi (af grek. i’sos, lika, och dimorfi, se
d. o.), miner., två olika sammansatta substanser
visa samma dimorfism, t. ex. Ca C03 och K N03;
den förra bildar dels ’ rombiska (aragonit),
dels rornbo-edriska kristaller (kalcit), den
senare bildar likaså dels rombiska kristaller,
isomorfa med aragonitens, dels romboedriska,
isomorfa med kalcitens. A. Hng.
lso’domon, grek. (lat. opus isodomum). Se Öp u s.
Isodulcit, kem., detsamma som rhamnos (se d. o.).
Isodynamer (af grek. ifsos, lika, och
dyfnamis, kraft), fys., linjer för lika
intensitet hos det jord-magnetiska fältet
eller dess komposanter. Se Jord-magnetism. -
Adj. I so d yn ä m i s k, af lika kraft.
E. S.
Isoetes L., Br axengräs, bot., en liten glatt
vattenväxt, som är typen för fam. Isoetacece
bland pteridofyterna. Jordstammen är
kort, lökformig och försedd med en rosett
af syl-lika, i knoppen icke inrullade
blad. Sporgömmena äro inneslutna i bladens
slidlikt vidgade bas och äro dels makro-,
dels mikrosporangier. Genom makrosporernas
storlek och färg skiljas säkrast de båda
svenska arter, hvilka af Linné sammanfattades
under namnet 7. lacustris. De växa å bottnen af
sjöar och åar i mindre djupt vatten. Braxnen
anses under lektiden från sjöbottnen upprota
braxengräset, som då flyter upp på vattnet.
O. T. S. (G. L-m )
Isofäg (af grek. ifsos, lika, och jagéifn, äta),
bot., detsamma som autecisk (se d. o.).
lsofe’nger. Se I s o f o t e r.
Isoföter (af grek. ifsos, lika, och /os,
gen. fotofs, ljus), linjer, som förena de
punkter på en yta, hvilka vid gifven belysning
ha samma belysningsintensitet. Vid bestämning
af isofoterna utgår man från den satsen, att
belysningsintensiteten på ett visst gifvet
yt-element är proportionell med cosinus för
vinkeln mel-
lan ytelementets normal och ljusstrålarnas
riktning. Genom att på grund häraf
konstruera olika isofoter för en grafiskt
gifven yta erhåller man en ledning för
riktig färgläggning af ytan, Isofoterna
användas ganska mycket, då man på tekniska
ritningar vill genom lavering framställa
buktiga ytor. - Besläktade med isofoterna
äro i s o f e n g e r (af grek. fefngos,
glans), linjer, förenande de punkter på en
yta, hvilka vid gifven belysning ha samma
skenbara belysningsintensitet. Vid bestämning
af isofengerna inverka därför icke blott den
verkliga belysningen, utan också vinkeln mellan
ytelementet och synriktningen. Isofengernas
grafiska konstruktion, som kan vara af nytta,
särskildt då man på tekniska ritningar vill
genom lavering framställa svagt glänsande
ytor, användes dock tämligen sällan,
dels på grund af sin besvärlighet, dels
emedan den enklare isofotkonstruktionen
lämnar tillfyllestgörande resultat.
P. H-su
Isogameter (af grek. i’sos, lika), bot. Se
Garn et.
Isogami (af grek. i’sos, lika, och gamofs,
bröllop), bot., detsamma som kopulation
1. konjugation (se Befruktning, sp. 1193).
lsogeote’rmer 1. Geoisotermer (af grek. i’sos,
lika, ge, jord, och the’rme, värme), linjer,
som sammanbinda orter med samma jordtemperatur.
Isogöner (af grek. ifsos, lika, och
go’ny, vinkel), fys., linjer för lika
magnetisk deklination. Se Jordmagnetism.
E. S.
lsogoni’sm (se Isogöner), miner.,
två substansers kristaller, som
visa öfverensstämmande kant-vinklar.
A. Hnff.
Isohaliner (af grek. ifsos, lika, och Jia’ls,
salt). Se Hydrografi, sp. 1459.
Isohyeter 1. I so hytter (af grek. i’sos, lika,
och hyetofs, regn), linjer, som sammanbinda
orter med lika stor regnmängd.
lsohy’pser <af grek. i’sos, lika, och liy’psos,
höjd), linjer, som sammanbinda alla punkter med
samma höjd öfver hafvet.
lsohy’ster. Se Isohyeter.
l’sojoki. Se Stora.
Isokatabäser (af grek. ifsos, lika, och
kata’basis, nedstigande), geoL, linjer dragna
genom de delar af ett land eller landområde,
som varit utsatta för lika stor sänkning.
E. E.
Isokimener. Se Isochimener.
Isokinolln (af grek. i’sos, lika), kem., en med
kinolin (se d. o.) isomer förening, som utgör
modersubstansen till flera viktiga alkaloider,
särskildt opiumalkaloiderna morfin, kodein,
thebain, papaverin. Isokinolinringen återfinnes
i alkaloiderna hos några med papaveracéerna
besläktade familjer, såsom berberidacéer och
fumariacéer (Corydalis}. H. E.
Isokliner (af grek. i’sos, lika, och
kli’nein, luta), fys., linjer för lika
magnetisk inklination. Se Jordmagnetism.
E. S.
lsorkrates (grek. ’föoxparrjg, lat. Isocrätes),
berömd forngrekisk talare och vältalighetslärare,
f. 436 f. Kr. i Aten, njöt undervisning af
sofisterna Prodikos, Protagoras och Gorgias
m. fl., hvarjämte han utbildade sig-genom
umgänget med statsmannen Theramenes och med
Sokrates. Till följd af sin stämmas svaghet
och en viss naturlig skygghet undvek I. att
uppträda som talare i folkförsamlingen eller
inför domstolarna. I stället egnade han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
