Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isomeri 1. Kem. 2. Egentlig Isomeri - Isomeri 2. Mat. - Isometraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.993
Isometraler
994
Metaderivat ha substituenterna i ställningen l,
3 .eller l, 5 (således åtskilda af en CH-grupp),
paraderivat äro substituerade i ställningen l,
4. Hittills anförda fall af egentlig isomeri
bero samtliga på olik-faeter i atomernas läge
och bindning sinsemellan och sammanfattas därför
under namnet struktur-is o m e r i. Emellertid
finnas många isomerifall, där man måste antaga,
att atomerna äro sammanfogade på alldeles
likartadt sätt, m. a. o. där strukturen eller
konstitutionen är densamma. Dessa fall funno
.sin förklaring genom den teori Le Bel och
van’t Hoff, oberoende af hvarandra, uppställde
1874. Genom nämnda teori har till begreppet
atomistisk konstitution kommit ett nytt,
molekyl-konfigurationen, hvarmed förstås
de olika radikalernas läge till hvarandra
i rymden. Grundtanken i Le Bels och van’t
Hoffs teori är, att kolatomens 4 valenser
äro symmetriskt fördelade i rymden; den
stereometriska bilden däraf får man genom att
tänka sig kolatomen i medelpunkten af en reguljär
tetraeder och dess fyra valenser riktade mot
tetraederns fyra hörn. Utom dessa två forskare
har J. Wislicenus inlagt största förtjänsten
om nämnda teoris tillämpning hos sådana fall af
isomeri, som icke nöjaktigt läto sig förklaras på
strukturlärans grund. - Numera skiljer man mellan
följande slag af stereo- eller rymd-isomeri. d)
Enantiomeri, Enantiomorfi 1. Optisk isomeri. De
båda isomererna öfver-ensstämma med hvarandra i
alla egenskaper med undantag däraf, att deras
lösningar vrida det polariserade ljusets plan
i motsatt riktning och att deras kristaller äro
spegelbilder till hvarandra. Förmågan att vrida
det polariserade ljuset ega alla sådana ämnen,
hvilkas atomer äro så anordnade, att intet
symmetriplan kan läggas genom molekylen. I regel
innehålla optiskt aktiva molekyler en eller flera
s. k. asymmetriska kolatomer (se d. o.). Som
exempel på enantiomeri, betingad af en symmetrisk
kolatom i molekylen, kan mjölksyran nämnas. Den
existerar i tre former, en högervridande, en
vänstervridande och en genom blandning af de båda
förra uppkommen inaktiv s. k. racemisk form. De
båda enantio-mera molekylerna förhålla sig till
hvarandra som bilden till sin spegelbild och
kunna schematiskt åter-gifvas på följande sätt:
CH3 CH3
l l
H -C -OH
C02H
höger- och
HO - C - H C02H
vänster-m j ölksyra.
När ett ämne, såsom vinsyra, innehåller två
med hvarandra förenade asymmetriska kolatomer,
äro följande antal stereoisomerer möjliga:
1) C02H 2) C02H 3)
C02H
H-C - OH HO-C-H H-C -OH
l l
l
HO -C - H H -C -OH H -C -OH
C02
höger- och
C02 H
vänster-vinsyra.
C02 H
Mesovinsyra.
Dessutom erhålles genom kombination af 1)
och 2) en optiskt inaktiv, racemisk form, den
s. k. druf-syraa.
Tryckt den l6/is 09
Innehåller en molekyl n asymmetriska kolatomer,
hvilka binda endast olika radikaler, existera 2n
olika stereoisomera ämnen (van’t Hoff). Hexoserna
t. ex., hvilka innehålla 4 asymmetriska
kolatomer, böra existera i 24=16 isomeriska
aldo-former, af hvilka 12 redan äro bekanta.
Formerna 1) och 2) af vinsyra äro enantiomera
(optiskt aktiva). De stå till hvarandra i
förhållandet af bild till spegelbild. Den tredje
formen är hvarken identisk med eller spegelbild
till någon af de föregående formerna. Den
utgör ett exempel på e) D i a s t e r e o m
e r i. f) Ett tredje slag af rymd-isomeri,
den s. k. cis-trans-isomerien, uppstår, när
två kolatomer äro bundna vid hvarandra medelst
två par af valensenheter, t. ex. hos maleinsyra
och fumarsyra:
H -C -C02H H -C -C02H
H -C -C02H
Maleinsyra.
C02 H - G - H
Fumarsyra.
I dylika system är den fria vridbarheten på
grund af dubbelbindningen upphäfd. Äro då de
återstående substituenterna vid de dubbelt
bundna kolatomerna olika, så kunna två eller
flera isomera ämnen uppkomma, alltefter
substituenternas inbördes gruppering. Lika
substituenter kunna komma antingen på
samma sida om det genom dubbelbindningen
gifna planet (cis- eller syn-former,
t. ex. maleinsyra) eller på olika sidor
om nämnda plan (träns- eller anti-former,
t. ex. fumarsyra), såsom framgår af ofvanstående
projektionsformler. Cis-trans-isomeri uppkommer
icke endast genom dubbel-bindningar mellan två
kolatomer, utan äfven genom dubbelbindningar
mellan en kol- och en kväfveatom (Hantzsch och
Werner 1888).
Det första bekanta fallet af’dylik isomeri
utgöres af de båda bensaldoximerna, hvilkas olika
konfigura*-tion åskådliggöres genom formlerna
C6H5 - C - H C6H5 -C-H
och ||
N-OH
HO -N
syn-bensaldoxim
anti-bensaldoxim.
Stereoisomeri till följd af dubbelbindningar
mellan två kväfveatomer förekommer
enligt Hantzsch hos diazoföreningarna
(se d. o.). Hantzsch betraktar de normala
diazotaterna som synföreningar, isodiazo-taterna
som antiföreningar och återger dem genom följande
formler:
C6H5-N C6H5-N
II och ||
KO - N N - OK
syn-diazotat.
anti-diazotat.
2. Mat., kallas i äldre matematiska arbeten
den operation, hvarigenom två bråk göras
liknämniga eller nämna"rna bortskaffas ur
koefficienterna till en algebraisk ekvation. Då
denna operation inom analysen är af ganska
underordnad betydelse, begagnas härför i
moderna arbeten ingen särskild teknisk term.
1. H. E. 2. (L F.)
Isometraler (af grek. ifsos, lika, och me’tron,
mått), meteor., kallades af tyske fysikern
H. W. Döve (d. 1879) linjer, som sammanbinda
orter, hvilkas medeltemperatur för en viss
tid skilde sig lika mycket från den normala,
således linjer med lika temperaturafvikelse.
L. A. P.*.
12 b. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
