- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1005-1006

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Israel, patriarken Jakobs nya namn - Israel Birgersson, lagman i Uppland - Israel Isaksson, krigare. Se ridderhielm - Israel Israelsson. Se Lagerfelt - Israeliter. Se Israel och Jidar - Israelitiska alliansem. Se Alliance israélite universelle - Israels, Josef - Israels barn, Israels folk, Israels hus. Se Isarael - Israels rike. Se Isarael - Israels stammar. Se Isarael - Israhel, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bd, 1895–1900), från panbabylonistisk
ståndpunkt. Kortare framställningar från kritisk
ståndpunkt ha lämnats af Piepenbring, "L’histoire
du peuple d’Israël" (1898), H. P. Smith,
"Old testament history" (1903), H. Guthe,
"Geschichte des volkes Israel" (2:a uppl. 1904),
F. Buhl, "Det israelitiske folks historie" (4:e
uppl. 1906), och S. A. Fries, "Israels historia"
(1894). Den äldsta tidens händelser (folkets
uppkomst) ha på senaste åren särskildt behandlats
bl. a. af C. Steuernagel, "Einwanderung der
israelitischen stämme in Kanaan" (1901),
Spiegelberg, "Der aufenthalt Israels in
Aegypten im lichte der aegyptischen monumente"
(2:a uppl. 1904), O. Procksch, "Die Elohimquelle"
(1906), J. Walles, "Det israelitiska folkets
uppkomst och äldsta historia" (1904), E. Meyer,
"Die Israeliten und ihre nachbarstämme"
(1906). Se ock artiklarna om I:s och Juda
konungar och profeter och där anförd litteratur.
E. S-e.

Israel Birgersson, konungens råd
och lagman i Uppland 1334-51, var son till
lagmannen Birger Petersson till Finstad
(d. 1327) och dennes senare hustru, Ingeborg,
dotter till östgötalagmannen Bengt Magnusson
och Sigrid. Israel, som hade sitt namn efter
sin farfars far, fick lagmanstiteln 1334 och
riddarvärdigheten 1343. Han hade önskat att
deltaga i konung Magnus’ första tåg mot ryssarna,
1348, men lät på systerns, den heliga Birgittas,
föreställningar förmå sig att stanna hemma för
att som "officialis generalis" förestå landets
styrelse i konungens frånvaro. Däremot deltog
han i konungens andra ryska tåg, 1350, och
afled därunder af sjukdom tidigt på våren 1351,
troligen i Elga. Med Israels son Peter utgick
ätten, och dess gods gingo sedan i arf till
Stureätten (3 sjöblad). Uppgiften om Braheättens
härstamning på fädernet från Fin-stadätten
uppdiktades först i 17:e årh. C. A.*
Israel Isaksson, krigare. Se Ridderhielm. Israel
Israelsson. Se L a g e r f e 11. Israeliter. Se
Israel och Judar. -Israelit i s k, som hör till
eller är utmärkande för israeliterna.

Israelitiska alliansen. Se Alliance israé-lite
universell e.

Israels, Josef, holländsk målare, f. 1824 i
Groningen af fattiga judiska föräldrar, studerade
från 1844 i Amsterdam och från 1845 i Paris
och målade, efter att 1848 ha återvändt hem, en
följd historietaflor och äfven italienska bönder
och röfvare. Under sitt tillfrisknande efter
en sjukdom bodde han hos en skeppstimmerman i
en fiskarby vid hafvet, och denna tid blef
bestämmande för hans framtid. Han gjorde
massor af studier af sin närmaste omgifning, af
fiskarlifvet och af dynernas natur, han upptäckte
en ny värld och införde den i konsten. Han har
sedan under sin hela långa lefnad målat motiv
från stugorna och från stranden: Vid Moderns
graf, Ensam i världen (en bondkvinna vid sin mans

dödsbädd i den skumma stugan), Trött (en kvinna,
som inslumrat vid sitt arbete), Middagsmåltiden,
Moderssorg, Kampen för tillvaron, Hafvets
arbetare, Efter skeppsbrottet m. m. Från
dramatiska eller berättande motiv öfvergick
han alltmer till att lösa uteslutande måleriska
uppgifter, där ljusbehandling och stämningsstyrka
ha mera att säga än det, som föregår inom
målningens ram. Hans konsts rötter gå tillbaka
till Rembrandt, och ändå är denna konst helt ny
och omedelbar. Föga stark i teckningen, undviker
I. figurrika och rörliga motiv, målar i mörka,
dämpade, sparsamma toner lycka eller olycka,
arbete eller hvila, målar människorna i deras
miljö. I sina bästa verk kan han nå en nästan
monumental storhet, och han namnes ej utan
rätt jämte J. F. Millet som en hvardagslifvets
möderne epiker. I. är bosatt i Haag. Han är det
moderna holländska måleriets främste man och har
öfvat stort inflytande på samtida målare, äfven
utanför Holland. I akvareller och raderingar ger
han med små medel intimt känsliga bilder. Som
författare har han uppträdt med reseskildringar
från Spanien, dem han ock illustrerat. - I. är
rikt representerad i Amsterdams museum och
äfven i Haarlem, Haag (i Mesdags galleri)
m. fl. holländska och belgiska museer,
äfven i Glasgow, München m. fl. gallerier på
kontinenten. Jfr monografier af M. Liebermann
(1901) och J. Veth (1904) samt essay af
G. Brändes (i "Sami. skrifter", del 17). -
Hans son Isa a c I., f. 1865, målare liksom
fadern, började med porträtt och genrebilder:
Lektion på trumpet (Mesdags museum i Haag),
Holländska soldaters affär d till Indien,
och var sedan i flera år bosatt i Paris, där
han målade typer och ögonblicksstämningar
från gator, kaféer, danslokaler.
G-g N.

Israels barn, Israels folk, Israels hus. Se
Israel.

Israels rike. Se Israel.

Israels stammar. Se Israel.

Israhel, Herman, lybsk köpman (födelse-
och dödsår okända), knöt personlig vänskap
med Gustaf Vasa, då denne 1519-20 på hemväg
från fångenskapen i Danmark en tid vistades i
Lybeck, och biträdde honom sedan verksamt under
befrielsekriget med anskaffning af knektar
och ammunition etc. I. sändes flera gånger
till Sverige för att utkräfva betalning af
skulden till Lybeck, så hösten 1523 och våren
1524. På sensommaren 1524 var I. närvarande
vid fredsunderhandlingarna i Malmö. Han tyckes
ha eggat Gustaf Vasa till den misslyckade
expeditionen mot Gottland och äfven förespeglat
honom giftermål med danske konungen Fredrik
I:s dotter, hvarvid Gustaf skulle få Gottland i
hemgift. Då dessa planer gäckades, tyckes redan,
i Malmö en brytning ha egt rum mellan I. och
konungen, hvilken kort förut i bref prisat I. för
att han "bevisat oss och vårt rike Sverige mycken
välvilja och troget bistånd". I. uppträdde ånyo
som påminnare om skulden 1526, då Gustaf Vasa
tvistade med honom om räkenskapernas riktighet
och Gottlandsexpedi-tionen, samt 1530-31,
då han var närvarande vid herremötet i Örebro
och hans kraf föranledde påläggandet af den
bekanta klockskatten. Vid återresan medförde han
konungens uppdrag att underhandla om giftermål
mellan denne och Katarina af Sachsen-Lauenburg,
hvilket värf han också till konungens belåtenhet
utförde. I:s upprepade kraf på betalnin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free