Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Israhel, Herman - Isranunkel, bot. - Issa, lat., Ö. Se Lissa 2 - Issegling, sportv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Isranunkel-Issegling
100&
gen af skulden till Lybeck föranledde Gustaf att
1533 i bref omtala honom som en tjuf och skälm
("bözuichtt"), enär han skulle ha "undandolt"
gjorda afbetalningar och sedan kraft ånyo på
samma summa. I. var under 1530-talets förra hälft
en af ledarna utanför rådet för folkpartiet
i Lybeck och nära förbunden med Jörgen
Wullenwever. Då Svante Sture under grefvefejden
lockats till Lybeck och där kvarhölls som lämplig
att användas till svensk tronpretendent, hölls
han en tid i förvar i I:s hus och öfveröstes
därunder enligt egen berättelse ideligen af
denne med "spotska och hånande ord". Efter det
lybska folkpartiets fall omtalas I. ej mera
i Sveriges historia. I Strindbergs "Gustaf
Vasa" har en af huvudpersonerna fått hans namn,
hvarvid förf., vilseledd af namnet, gjort honom
till jude. Herman I. har stundom (i registret
till "Gustaf Vasas registrator") förväxlats
med den 1531 störtade Lybeckborgmästaren
Herman Plönnies, som äfven under 1520-talet
förhandlat med Gustaf Vasa om den lybska skulden.
V. S-g.
Isranunkel, bot., namn på Ranunculus glacialisL.
Issa, lat., ö. Se L i ss a 2.
Issegling, sportv. Segling på is idkas dels på
skridsko (skridskosegling), dels med särskildt
byggda farkoster (isjaktsegling). Båda dessa
slag af idrott räkna mycket gamla anor i
Sverige och ha numera i modernt idrottslig
mening drifvits till den största utveckling här
samt i Canada. Därjämte idkas emellertid dessa
idrottsgrenar jämväl i Finland och Ryssland
samt i Tyskland, i andra länder knappast annat
än tillfälligtvis.
Vid skridskosegling betjänar man sig
helst af ganska långa, s. k. löpar- eller
långfärdsskridskor samt af ett segel, hvars
modernaste konstruktion framgår
Fig. 1. Skridskosegling.
af fig. 1. Till mast och rår användas bamburör
eller granspiror. Seglaren står i lä bakom seglet
samt stöder den ^ tillbakadragna axeln mot masten
och seglet, hvarigenom seglet pressas mot vinden.
Vid isjaktsegling nyttjas en trästomme, hvilande
på skridskojärn, hvaraf ett är vridbart och
äfven tjänstgör som roder. Detta är fäst i
aktersta ändan
af "längsplankan", som så att säga är
isjaktens-ryggrad och vid hvilken äfven mast
och sittrum äro-anbringade (se fig. 2). I kors
tvärs öfver längsplan-kan går tvärplankan,
som i hvardera ytterändan-
Fig. 2. Modern isjakt.
hvilar på ett skridskojärn. Denna trästomme
erhåller ytterligare stadga medelst
"gajar" af järntråd eller rundjärn, hvilka
förbinda de båda korslagda plankornas yttre
ändar. Skridskorna, på hvilka jakten glider,
göras af mjukt gjutjärn eller af fosforbrons. På
hård is äro gjutjärnsskridskor mest lämpliga,
vid blidväder löpa skridskor af fosforbrons
bäst. Som segel användas vanliga kuttersegel,
hvilka dock böra vara plana och helst med
horisontala sömmar. Särskildt vid mindre
isjakter, d. v. s. med omkr. 15 kvm. segelarea
och därunder, brukas emellertid ofta
s. k. latinsegel, ett trekantigt segel, som
Fig. 3. Isjakt af äldre konstruktion.
nian på en isjakt med fördel kan upphänga i en
galge, hvars ben äro fästa i tvärplankan. -
En äldre isj akttyp (se fig. 3), som numera
föga brukas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
