Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. 20 mill. lire. I. producerar också
travertin, hvit alabaster (Volterra) och kaolin
(Elba). Saltproduktionen är betydande. Saltet
fås dels som bergsalt, mest på Sicilien och i
Kalabrien, dels och i vida större skala genom
saliner vid kusterna, särskildt på Sicilien
(Marsala och Trapani) och på Sardinien
(Cagliari). Produktionen belöper sig till
omkr. 0,5 mill. ton. Asfalt fås på Sicilien och
i Abruzzo, petroleum i prov. Piacenza, svafvelkis
och grafit i prov. Turin, alun i prov. Rom. –
I:s bergsbruk är stadt i framåtskridande. 1870
steg dess produktionsvärde till 42 mill. lire,
1885 till 63,5 mill. och 1907 till nära 88
mill. lire. Antalet arbetare vid bergsbruket var
1907 56,831, hvarjämte 67,921 voro sysselsatta
vid stenbrotten, hvilkas samtliga afkastning
detta år värderades till öfver 50 mill. lire.
Industrien. Brist på stenkol och på kapital gör,
att I. icke intager någon mer framstående plats
som industriland; dock har äfven industrien
gjort stora framsteg efter I:s enande, hvarom
vittna den ökade importen af stenkol (1907 för
232,4 mill. lire mot 117 mill. lire 1887) och
antalet ångmaskiner (10,000 år 1887 och 26,422
år 1904). I allmänhet koncentrerar den sig
till foten af Alperna, trakter med vattenkraft,
som 1904 tagits i anspråk af 3,779 koncessioner
(490,000 hkr), och hamnstäder, där införseln af
utländska stenkol är lättast. Storindustrien
har sitt hufvudsakliga hemvist i Lombardiet,
Piemont och Ligurien. Arbetslagstiftningen
började på 1890-talet; 1898 och 1903 lagstadgades
om olycksfall i arbete, 1902 om kvinnors och
barns arbete, och 1903 inrättades ett consiglio
superiore del lavoro för att utarbeta lagar
på detta område. Inberäknadt bergsbruk och
metallurgisk industri sysselsätter industrien
omkr. 1,4 mill arbetare, 43 pro mille af
befolkningen. Den viktigaste industrigrenen är
sidenindustrien, hvars hufvudhärd är Lombardiet,
Venetien och Piemont samt i andra rummet Genua
och Bologna. Den sysselsatte 1903 191,000,
mest kvinnliga arbetare, å 2,162 arbetsställen
med bl. a. 18,817 väfstolar och förarbetade 4,6
mill. kg. råsilke. Bomullsindustrien omfattade
s. å. 769 verk med 1,9 mill. spindlar, 78,700
väfstolar och 138,880 arbetare (hufvudsakligen
i Ligurien, Piemont, Lombardiet, Venetien och
Kalabrien). Ylleindustrien har likaledes sin
viktigaste hemort i norra I.; den sysselsatte
i 719 fabriker 37,744 arbetare. Linne-, hamp-
och juteindustrien sysselsatte omkr. 26,000
arb. i 309 fabriker. Järnvaror produceras mest i
prov. Campobasso, Brescia, Como och Milano. Stora
maskinverkstäder finnas i San Pier d’Arena
(Sampierdarena) nära Genua, i Milano, Legnano,
Neapel m. m. och skeppsvarf i Spezia, Livorno
och Sestri Ponente. I. har på detta område nått
så långt, att det icke blott bygger sina egna
pansarfartyg, utan äfven utför beställningar för
utländsk räkning (sydamerikanska stater). Likväl
täcker icke den metallurgiska produktionen
landets behof. Berömdt är I. för sina guld-
och silfverarbeten, för arbeten af alabaster,
marmor, pärlemor och koraller, för kaméer
och mosaikarbeten. Den keramiska industrien
lämnar smakfulla arbeten af terrakotta,
majolika och fajans; glasindustrien är likaledes
ansenlig. Dessa båda industrier jämte kalk-,
gips- och tegelbrännerier sysselsatte 1906
96,300 arbetare och lämnade produkter till ett
värde af 137 mill. lire. En specialitet för
Venezia och det närliggande Murano
äro de öfver hela världen spridda glaspärlorna
(conterie). Den kemiska industriens
(omkr. 10,000 arbetare) viktigaste produkter
äro borsyra, svafvel-, salt- och salpetersyra,
vinsten, blyhvitt, ljus, tvål och konstgjorda
gödselmedel till ett sammanlagdt värde af
mer än 100 mill. lire. Papper tillverkas
i omkr. 400 fabriker med 19,000 arbetare;
den världsberömda halmflätningen är hemma
i Toscana och sysselsätter omkr. 80,000
människor. Musikaliska instrument tillverkas i
alla större städer. Särskildt stråkinstrumenten
äro högt värderade; tarmsträngar från Abruzzo
äro de yppersta i världen. F. ö. må påpekas
tillverkningen af läder, möbler, oljor och
tobaksvaror (statsmonopol, 17 fabriker) samt
förädlingen af näringsämnen genom kvarnar,
brännerier, bryggerier och hvitbetsockerfabriker.
För handeln intager I. genom sitt centrala läge
i Medelhafvet och sin betydliga kustutsträckning
en särdeles gynnsam ställning, och det var den
första handelsmakten under medeltiden. Detta
ändrades genom upptäckten af sjövägen till
Indien, men i samma mån som Medelhafvets
merkantila betydelse efter Sueskanalens
öppnande växt, har äfven I. haft fördel
däraf. Så gå numera både post och en stor del
af persontrafiken på sydöstra Medelhafvet och
Indiska hafvet öfver italienska hamnar, särskildt
Brindisi, och transitohandeln öfver I. hade 1906
ett värde af 53,7 mill. lire. I:s egen import
och export (inklusive ädla metaller), steg 1907
till 4,785,9 mill. lire, hvaraf import 2,928,6
mill. och export 1,857,3 mill. lire. Under
femårsperioden 1903–07 var handelsomsättningen
med utlandet följande (i mill. lire):
| Införsel | Utförsel | Summa | |
| 1903 | 2,018,9 | 1,524,2 | 3,543,1 |
| 1904 | 1,958,3 | 1,606,9 | 3,565,2 |
| 1905 | 2,234,1 | 1,739,2 | 3,973,3 |
| 1906 | 2,708,4 | 1,937,7 | 4,646,1 |
| 1907 | 2,928,6 | 1,857,3 | 4,785,9 |
| Inf. | Utf. | Inf. | Utf. | ||
| Tyskland | 521 | 245,4 | Frankrike | 276,3 203,8 | |
| Storbrit:n | 500,9 | 131,9 | Öst.-Ung. | 300,7 144,9 | |
| Före:a stat. | 405 | 203,8 | Ryssland | 127,7 11,8 | |
| Schweiz | 80,5 | 297,4 | Britt. Indien | 107,6 18,9 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
