- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1109-1110

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ito, Hirobumi - Itri, stad i Italien - Itschang (Ickang), stad i Kina - Itschili, sandjak på Mindre Asiens södra kust - Itsj-lale. Se Erzerum - Ittenbach, Franz - Itú (Ytú), stad i B rasilien - Ituraea. Se Ituréen - Iturbide, Augustin de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1109

Itri-Iturbide

1110

finansministern och 1870 skickades till Amerika
för studier ang. myntväsendets reglering. Genom
sin tillstyrkan af guldmyntfotens och
metersystemets antagande gaf han uppslaget till
senare finansiella och ekonomiska reformer. Äfven
byggandet af de första järnvägarna i Japan
(Tokyo-Yokohama och Kobe-Osaka, fullbordade 1872)
företogs delvis på hans initiativ, och hans andel
i det samtida politiska omdaningsarbetet anses ha
varit af stor betydelse, ehuru han officiellt
ännu icke framträdde i första ledet. Han
deltog i Iwakuras stora ambassad till Amerika
och Europa (1871-73) som en af dess formellt
underordnade, men i verkligheten mest betydande
medlemmar. Efter återkomsten verkade han i flera
år dels som minister för allmänna arbeten, dels
som inrikesminister och i andra befattningar
för Japans nationella och intellektuella
kulturutveckling. Efter Satsuma-upproret 1877,
i hvars dämpande han verksamt deltog, växte
hans inflytande oaf brutet, sedan det första
reformskedets förnämsta statsmän, Kido och Okubo,
ungefär samtidigt bortgått. Efter det kejserliga
löftet af 1881 om sammankallandet af en riksdag
uppdrogs åt I. att ombesörja utarbetandet af
den nya författningen. För detta ändamål företog
han under de följande åren studieresor i Europa,
då han äfven bevistade Alexander III:s kröning i
Moskva 1883 kort före sin hemfärd. Som förarbeten
till författningens införande om-bildades
adelsorganisationen 1884, då I. utnämndes
till grefve, departementalstyrelsen 1885, då
han utnämndes till premiärminister, äfvensom
riksrådet 1888, hvars president han såväl då
som flera gånger efteråt blef efter sin afgång
från andra höga ämbeten. Som utomordentlig
ambassadör hade han äfven 1885 af slutit
den viktiga Koreatraktaten med Kina. Efter
grundlagens publikation febr. 1889 och riksdagens
sammankallande nov. s, å. blef I. öfver-husets
förste president. Som premiärminister stod
han i spetsen för regeringen 1892-96, äfvensom
under kortare tider 1898 och 1900-01. I denna
egenskap förberedde och genomförde han kriget
med Kina, hvarunder han äfven förhandlade med
Li-Hung-Tschang om fredsslutet i Shimonoseki
(1895). Men äfven då han icke innehade någon
ministerplats, utöfvade han i viktiga fall
på grund af kejsarens förtroende ett mäktigt
inflytande, dels i öfverensstämmelse med
gamla japanska traditioner som en af de "äldre
statsmännen", dels som ledamot af riksrådet
enligt den nya författningen. Försöken att
införa ett parlamentariskt regeringssätt
motarbetade han både som grundlagstolkare och
som stiftare af en särskild "konstitutionell
förening" (Seiyu-kai) i motsats till de täflande
parlamentspartierna (1900). Under sin vistelse
i Kina 1898 utan egentligt regeringsuppdrag
torde han ha understödt kejsar Kwang-su
i hans försök att inleda en reformpolitik
efter Japans föredöme. Som icke-officiell
underhandlare förberedde han af slutandet af
det japansk-engelska förbundet 1902. Äfven under
förvecklingarna och kriget med Ryssland ingrep
han utan formlig ämbetsanställning kraftigt i de
politiska ärendena, särskildt genom afslutandet
af traktaten med Korea i Söul (mars 1904),
och hans förtjänster vitsordades offentligen
genom hans upphöjelse i furstligt stånd (efter
det kinesiska kriget hade han blifvit utnämnd
till markis). Efter freden i Portsmouth 1905
genomförde han som kejsarens högste representant
i Korea

(febr. 1906-juni 1909) detta rikes ombildning
till ett japanskt lydland. Han mördades
af en koreansk attentatsman 26 okt. 1909 i
Charbin vid ett möte med en rysk beskickning.
H-e.

Itri, stad i italienska prov. Caserta
(Kampanien), i bergen mellan Fondi
och Formia. 5,677 inv. (1900).
(J. F. N.)

Itschang (I c h a n g), stad i
kinesiska prov. Hupe, vid vänstra
stranden af Jang-tse-kiang, hvilken
ofta genom öfversvämningar anställer
stora härjningar i staden. Omkr. 55,000
inv. I. öppnades för utlänningar 1877 och
har sedan 1879 regelbunden ångbåtstrafik
med Han-kou. Betydande handel och sjöfart.
(J. F. N.)

Itschili, sandjak i vilajetet Adana på
Mindre Asiens södra kust, omfattande västra
delen af det forna Cilicien eller ungefär
Gök-sus (Kalykadnos’) flodområde. 14,900
kvkm. 124,300 inv. Hufvud-ort är Ermenek.
(J. F. N.)

Itsj-kale. Se E r z e r u m.

Ittenbach, Franz, tysk målare, f. 1813 i
Kö-nigswinter, d. 1879 i Düsseldorf, studerade
i Diissel-dorf, i Italien och München, var
därefter bosatt i Dusseldorf. I. var kyrklig
målare och utförde fresker i Remagen vid Rhen,
i S:t Quirinus i Neuss och i Mikaelskyrkan
i Breslau. Bland hans oljefärgsbilder må
nämnas Korsfästelsen (1845), för katolska
kyrkan i Königsberg, Kristi dop (1849), för
garnisonskyrkan i Dusseldorf, Tronande madonna
(1858) och Marias himmelsfärd (1861), för
S:t Remigius i Bonn, Heliga familjen i Egypten
(1868, Berlins nationalgalleri) och Madonnan med
barnet (1872). I. var därjämte en framstående
porträttmålare. Jfr monografi af Fink (1898).
C. E. N.*

Itu (Ytu), stad i Brasilien, staten Säo Paulo,
vid ett vattenfall i Tietéfloden. Omkr. 6,000
inv. I. är medelst järnbana förenadt
med S. Paulo och andra platser i staten,
har järn- och bronsgjuterier samt en stor
bomullsfabrik. Kaffeplantager. J. F. N.

Ituräea. Se I tu re en.

ItuYbide, Augustin de, kejsare af Mexico, f. 27
sept. 1783, var vid mexikanska upprorets utbrott
1810 löjtnant, utmärkte sig under striderna mot
insurgenterna och blef inom kort general samt
1814 befälhafvare öfver nordarmén. Sedan 1. 1816
till följd af maktmissbruk mist sitt befäl,
närmade han sig de missnöjde och blef 1821 ledare
för den då utbrutna nya upprorsrörelsen. Han
sökte först aftvinga vicekonungen en särskild
författning för Mexico (febr.), men då denna
plan strandade, intog I. i sept. huf-vudstaden,
tillsatte där en provisorisk regering: och lät
(18 maj 1822) utropa sig till kejsare under
namnet Agustin (Augustin I). En republikansk
resning nödgade honom redan i maj 1823 att
afsäga sig regeringen och mot ett årligt
apanage gå i landsflykt till Europa. Året därpå
utfärdade I. från London ett manifest mot den
nya regeringen och landsteg 14 juli vid Soto
la Marina,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free