- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1111-1112

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iturbide, Augustin de - Itureen - Ituri, flod. Se Aruvimi - Itylos, grek. myt. Se Aedon - Itys, grek. hjeltes. Se Filomele - Itzehoe, stad i Schleswig - Itzenplitz, Heinrich Friedrich August von - Itämeri, det finska namnet på Östersjön - I. U. C., förkortning för lat. juris utriusque candidatus - Iul., förkortning för lat. Julius - I-ulimmiden. Se I-mosjar - Iulus, äfven benämnd Ascanius - Iun., förkortning för lat. junior - Iva, astron., en småplanet - Iwakura, Tomomi - Ivalde, nord. myt. - Ivalikör. Se Achillea - Ivalo, Herman Santeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1111

Itureen-Ivalo

1112

okunnig om, att manifestet af kongressen
besvarats med en dödsdom öfver honom. Han
fängslades några få dagar senare och afrättades
19 juli i Pa-dilla. I:s memoarer utkommo i
tysk öfv. 1824. Hans efterkommande erkändes
af kejsar Maximilian som mexikanska prinsar.
V. S-g.

Itureen (lat. Iturcea) kallades på romarnas
tid ett område på gränsen mellan Palestina och
Celesyrien, hvars närmare läge varit mycket
omtvistadt. I. utgjorde en af de fem romerska
provinser, i hvilka hela landet ö. om Jordan
mellan Gilead och Damaskus (det nuv. Hauran)
var indeladt, och är sannolikast att söka i det
nuv. distriktet D j e d u r s. ö. om Hermon,
gränsande i n. ö. till Damascene (Damaskus’
omnejd) och i s. v. till distriktet Djolän
(det forna Gaulanitis) ö. om Jordans lopp
mellan Hermon och sjön Gennesaret. Landet bestod
företrädesvis af betesmarker. Invånarna bodde i
öppna byar, i flyttbara tält eller i grottor,
på hvilka landet är mycket rikt. I. nämnes i
Luk. 3: 1 som ett område, öfver hvilket tetrarken
Filippos (se F i l i p p o s och Herodianska
dynastien) härskar. Namnet I. sammanhänger
med all sannolikhet med J e t u r (se I s m a
e l), men folket (ituréerna) bodde ej längre
i landet ö. om Jordan, utan på Libanon och
Anti-libanon; deras hufvudstad var Chalkis. Mot
slutet af 2:a årh. f. Kr. synas ituréerna ha
trängt mot s. och satt sig i besittning af
Galiléen. Åren 105-104 eröfrades den södra
delen af deras land (Galiléen) af makkabéen
Aristobulos I. Sedermera nämnas som härskare
öfver I. Ptolemaios, Mennaios’ son (85-40
f. Er.), och dennes son Lysanias (på Antonius’
tid). Därefter styckades I:s område i 4 smärre
delar. En viss Zenodoros härskade öfver den
södra delen (Ulata och Paneas), men efter hans
död (20 f. Kr.) erhöll Herodes den store denna
del, och efter dennes död öfvergick det till
tetrarken Filippos (se ofvan). En annan del
(den östra) i trakten af Abila på Libanon (i
närheten af den nuv. byn Suk vid Baradafloden)
innehades en tid af en yngre furste Lysanias,
men genom Caligulas gunst öfvergick det (37
e. Kr.) till herodianen Agrippa I. Kärnan af
I:s område bestod alltjämt som konungarike; år
38 e. Kr. härskade där en viss Soemus, men år
53 e. Kr. gaf kejsar Claudius det åt herodianen
Agrippa II. E. S-e.

Ituri, flod. Se Aru vimi.

Ttylos, grek. myt. Se A e d o n.

Itys, grek. hjeltes. Se F i l o m e l e.

Itzehoe [-ha], stad i preussiska
reg.-omr. Schleswig, kretsen Steinburg, vid Stör
(en biflod till Elbe) och Gliickstadt-Elmshorn
järn vägen. 16,195 inv. (1905’). I.} en af de
lifligaste fabriksstäderna i norra Tyskland,
har bl. a. ett sockerbruk, en cementfabrik,
järngjuteri och maskintillverkning,
två skeppsvarf, sjöfart och handel med
landtbruksprodukter och boskap. I. är den äldsta
staden i Holstein och uppstod på 800-talet
omkring en borg, som anlades till skydd
mot danskarna och venderna (809). 1644 och
1657 förstördes staden af svenskarna. Till
1864 var I. säte för den holsteinska
ständerförsamlingen. (J. F. N.)

Itzenplitz, Heinrich Friedrich August von,
grefve, tysk statsman, f. 1799, d. 1883, var
1845-48 regeringspresident i Arnsberg, men egnade
sig därefter uteslutande åt det parlamentariska
lifvet, blef 1849 medlem af preussiska allmänna
landtdagen och 1854 af herrehuset. I mars 1862
utnämndes han till jordbruksminister och var
dec. 1862-maj 1873

handelsminister. På grund af sin hållningslösa
järnvägspolitik, genom hvilken "järnvägskungen"
Strous-berg lyckades sätta i gång sina
svindelföretag, måste I. taga afsked.

rtämeri, det finska namnet på Östersjön.

L U. C. (D. 1. L.), förkortning för lat. juris
ut-riusque candidatus (doctor 1. licentialus).

l U L, förkortning för lat. Julius.

l-ulimmiden. Se I-mos j ar.

lulus, äfven benämnd A s c a n i u s, var
enligt sagan son af Aeneas och grundläggare
af Alba longa. Olika åsikter råda, huruvida
denne I. var son af Aeneas’ första maka,
Kreusa, eller af hans senare (italiska) gemål,
Lavinia. Genom sin son Silvius blef han, enligt
Livius, stamfader för den albanska konungaätt-en.
B. Tdh.

lun., förkortning för lat. junior (se d. o.).

Iva, astron.j en af småplaneterna.

Iwakura, T o m o m i, furste, japansk statsman,
f. 1825, d. 20 juli 1883, tillhörde den
förnäma hof-adeln (knge), erhöll vid unga år
en hög hofcharge och gaf vid flera tillfällen,
särskildt i fråga om 1858 års af shogunen
afslutade handelsfördrag med Förenta staterna,
kejsar Komei främlingsfientliga rådslag. Fallen
i onåd och misstrodd både vid hofvet och af
shogunen, närmade sig I. Saigo, Okubo och andra
reformrörelsens ledande män samt förvärfvade en
småningom sundare uppfattning af västerländsk
kultur och Japans ställning till utländska
makter. Han medverkade till kejsarmaktens
restauration 1868, blef s. å. vicekansler i det
nya statsrådet, utsågs 1871 till utrikesminister
och ledde den stora beskickning, som i
dec. s. å. af gick för att besöka Washington och
flera europeiska hufvudstäder (bl. a. Stockholm,
våren 1873). Efter hemkomsten af värjde I. de af
Goto, Itagaki m. fl. af hans kolleger hyllade
planerna på ett krig med Korea. Därigenom
ådrog han sig bittert hat af de stridslystne
samu-raierna och utsattes (jan. 1874) för ett
mordförsök af några män ur Tosa-klanen. Sin
inflytelserika ställning i statsrådet, där
han först var andre och sedan tredje president,
bibehöll han till sin död. Jfr L. van der Polder,
"Biographie de I. Tomomi, traduite de japonais"
(Yokohama 1885) och J. Morris, "Makers of Japan"
(1906). V. S-g.

l valde, nord. myt., fader till de konsterfarne
dvärgar, som förfärdigade spjutet Gungner,
skeppet Skidbladner och gudinnan Sifs gyllene
hår. Th. W.*

Ivalikör. Se A c h i lie a.

1’valo, Herman Santeri, finsk författare, f. 9
juni 1866 i Sodankylä, finska Lappmarken, heter
eg. I n gm a n (se d. o.), men antog 1906 namnet
I. Student 1885, egnade I. sig åt historiska
studier, blef filos. licentiat 1894 och utgaf
bl. a. Kaarlo IX:n jäämerenpolitiikka (1894-95;
Karl IX:s is-haf spolitik). Därefter uppträdde
han som produktiv novellist och romanförfattare
på finska språket, med god berättarförmåga och
en stor portion humor. Bland hans arbeten må
nämnas den moderna romanen Aikansa lapsipuoli
(1895; "Sin tids styfbarn") samt de historiska
romanerna Juho Wesainen (1893), Anna Fleming
(1898) och Tuomas Piispa (1901; "Biskop Tomas",
1902). Hans 4-akters skådespel Lahjoitusmailla
(1900; På donationsgodsen) med social syftning
och Kustaa Eerikinpoika (1903; Gustaf Eriksson)
ha uppförts å scenen. I. har verkat som
medarbetare och 1899-1904 som hufvudredak-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free